Lotta Svärd

  

Lotta-dräkt ur museumets samlingar.
Lotta-dräkt ur Nykarleby museums samlingar. Hela bilden.
Foto: Lars Pensar, dec. 2008.

Lotta Svärd, kvinnlig frivillig försvarsrörelse, fick sin början under kriget 1918 och utsträcktes 1921 till att omfatta hela landet. L. gjorde till sin uppgift i fredstid att verka för höjandet av folkets försvarsvilja och skyddskårernas moraliska duglighet, att understöda sanitetsväsendet inom skyddskårsorganisationen, att biträda vid skyddskårernas förplägning och utrustning samt att bistå dem med kansliarbete och insamlande av medel. Organisationen motsvarade skyddskårernas; rörelsen arbetade uppdelad på lokalavdelningar, som sammanfördes till distrikt (22 1921—39, 34 från 1940), och var i fyra sektioner: sanitets-, fältköks-, utrustnings- samt kansli- och insamlingssektionen. Medlemmarna (största antalet 1944: 220 000) var antingen aktiva (1943: 144 000) eller passiva (1943: 23 000); de förra avgav lottalöfte och hade rätt att bära den fastställda, grå lottadräkten med armbindel och lottabrosch. Den undre åldersgränsen var 17 år. Verksamheten leddes av en centralstyrelse, vars ordförande (från 1929 Fanni Luukkonen, se denna) utsågs av överbefälhavaren för skyddskårerna. — Rörelsen uppkallades efter huvudpersonen (en fantasifigur) i J.L. Runebergs kända dikt ”Lotta Svärd”, som skrevs 1853 och ingick i Fänrik Ståls sägner.

Under krigen 1939—44 var 30 000—40 000 lottor heltidsanställda av försvarsmakten i underhålls-, stabs- och luftbevakningsuppgifter. Därmed frigjordes ett motsvarande antal män för mera krigiska värv. En ytterst viktig insats gjordes även av de ännu talrikare deltidsarbetande lottorna på hemmafronten. Organisationen upplöstes 23/11 1944 såsom stridande mot vapenstilleståndsavtalet. (L. 1939—40, 1941; A. & R. Koskimies, Finlands lotta, 1964; K. Arajärvi, Lottien historia, 1972; V. Lukkarinen, Suomen lotat, 1981)


Uppslagsverket Finland (1983).


Lotta Svärd-märken. 10 och 20 avser ”tjänsteår” inom verksamheten. Förstoring.
Lars Pensar tillhandaöll med komentaren: ”Det vita fyruddiga stjärnmärket fick man för deltagande i en kvalificerande kurs.”

”Lotta Svärd-organisationens symbol designades av Eric Vasström och innehöll fyra heraldiska rosor och ett hakkors varvid hakkorset symboliserade den stigande solen och lycka.”

Wikipedia.
(Inf. 2012-05-13.)



Läs mer:
Nykarleby-Lottorna omnämnda i ”Krigsmånaderna i Nykarleby. Staden och dess närmaste landsbygds insatser I och II” av Rolf Herler.
Referat i Österbottniska Posten från årsmötet 1940.
Lottornas påskautomat i Österbottniska Posten 1940.
Lottarörelsen i Nykarleby av Lars Pensar.
Lottor på utfärd.
(Rev. 2013-03-28 .)