nödår. Detaljerade uppgifter om n. i Finland står att få sedan 1500-t. På 1700-t. beräknade man, att ett decennium i s. Finland omfattade åtminstone två år med svår missväxt och tre knappa år, i n. Finland ännu flera. N. inföll 1580, 1601—02, 1635, 1656, 1695—97, 1710 och 1867—68. Värst var nöden 1695—97, då en tredjedel av Finlands befolkning dog på grund av missväxt och sjukdomar. Under 1860-talets n. hade samhället redan nått en sådan grad av utveckling, att en liknande katastrof kunde hindras genom hjälpåtgärder (dessa insattes dock för sent och inte målmedvetet nog). Sedan dess har massdöd av hunger inte förekommit i Finland, om man undantar fånglägren efter kriget 1918. Under andra världskriget var livsmedelssituationen svår, särskilt 1942. Jfr även ransonering. (A. Meurman, Nälkävuodet 1860-luvulla, 1892)

231. nödår. Fattiga utspisas i Tammerfors, påsken 1868.

Uppslagsverket Finland (1983).


Läs mer:
Stora hungersnöden (1695—97) i Boken om vårt land av Z. Topelius.
Fattigvården före branden av Erik Birck.
Nödåren av Erik Birck.
Nödåren 1867—68 i Nykarleby provinsialläkardistrikt. En 50-årsberättelse 1870—1920 (1924) ... av Woldemar Backman.
En pojkes upplevelser under hungeråren på 1860-talet av J. L. Birck.
Hungeråren 1866—67 av Ivar A. Heikel.
Helsingfors Börsförenings Tidning den 5 juli 1866.
Fånglägret av Erik Birck.
Nykarleby distrikt i Finska läkaresällskapets handlingar, Underdånig Årsberättelse om Medicinalverket i Finland för 1863.
Pesten i Mordängeln av Carl Edquist.
(Rev. 2009-04-05 . )