Innehållsförteckning till Nykarleby stads historia del III av Erik Birck

Erik Birck

Nykarleby stads historia del III

1876—1975

(1988)

	Förklaringar
	Publicerades som följetong mars 2002—januari 2009.
	Där kapitlet är indelat med underrubriker leder nedanstående länkar till dem. I annat fall leder de direkt till kapitlet.
	Boken kan köpas i Nykarleby Bok och Pappershandel.
	Notapparaten är inte publicerad.
[ ]	Tillagda rubriker

Innehåll


	Förord	13
I	Utrikeshandeln 1856—1884	15
II	Hantverks- och industriföretag efter branden	24
III	Översikt av stadens ekonomi från 1860- till 1890-talet	33
IV	Den nya hamnen vid ”Andra sjön”. Stadens egen sjöfart upphör. Hamnen avvecklas	52
V	Nykarleby som skolstad [Nykarleby seminarium]	74
VI	Näringsliv och arbetsförhållanden från 1870- talet till vår tid	262
VII	Nykarleby aktiebank, bondfångeri i sino prydno	302
VIII	Stadens förvaltning och styrelse	324
IX	Lantdags- och riksdagsmannarepresentationen	342
X	Österbottniska Posten	349
XI	Den smalspåriga järnvägen	358
XII	Nykarleby under ofärdsåren	385
XIII	Nykarleby under första världskriget	408
XIV	Fånglägret	444
XV	Polisinrättningen efter 1918. Rådhusrätten indrages	457
XVI	Fattigvården från 1877 till 1974	461
XVII	Stadens infrastruktur och allmänna service utvecklas	477
XVIII	Kraftverket	505
XIX	Industrialiseringsförsök efter kriget	542
XX	Den nya järnvägen	553
XXI	Stadens fortsatta utbyggnad och planering	564
XXII	Pälsdjursnäringen	606
XXIII	Kommunsammanslagningen 1975	626
	Noter	636
	Förkortningar	658
	Bildförteckning	659
	Bilagor [Endast en bilaga, Heikels stadsplan, ingår i boken.]	664


FÖRORD	13

I. UTRIKESHANDELN 1856—1884
Allmänna förhållanden, exporten	15
Importen 1856—1886	18
Exportvärdet 1856—1884	19
Tolagsmedlen. Hamnavgifterna. Handelsgenanten	21
Tulluppbörden 1856—1922. Tullkammarens indragning	22
Tullförvaltare 1804—1922	22

II. HANTVERKS- OCH INDUSTRIFÖRETAG EFTER BRANDEN
Hantverkare utan burskap	24
Hallrätten upphäves	25
Sågar, kvarnar, bryggerier och övriga arbetsplatser	27
Antalet handlande och hantverkare 1856—1885	31
Fabriks- och hantverksföreningen bildas	32

III. ÖVERSIKT AV STADENS EKONOMI FRÅN 1860- TILL 1890-TALET
Stadens finanser	33
Rådman Grundfeldts avsked. Kränkande beskyllningar mot borgmästaren	36
Seminarielånet diskuteras. Grundfeldt klargör situationen	40
Förslag till åtgärder, strid om handelsgenanten [saknas i innehållsförteckningen]	44
Rådmännen J. A. Lybeck och Albert Dyhr avgår	47
Striden om brännvinsmedlen	49





IV. DEN NYA HAMNEN VID ”ANDRA SJÖN”. STADENS EGEN SJÖFART UPPHÖR. HAMNEN AVVECKLAS
Bakgrunden till flyttningen	52
Den nya hamnen avsedd att komplettera den gamla stadshamnen. Skeptiska åsikter	54
Tomtspekulationer	56
Delade åsikter om den nya hamnen	58
Den nya farleden till Munkgrundet. Kubbans lotsplats	61
Två gamla farleder upptas på nytt	62
Stadens sjöfart på egna kölar avtynar och upphör. Nykarleby ångbåtsaktiebolag	64
Sjömanshuset upphör	70
Hamnen avvecklas	72

V. NYKARLEBY SOM SKOLSTAD
Nykarleby pedagogi efter 1809	74
Lägre elementarskolan
- Övergången till lägre elementarskola. Pedagogiens eftermäle	77
- Läro- och kursplaner	79
- Den nya skolbyggnaden	82
- Wasa högre elementarskola i Nykarleby 1852—1856	84
- Lägre elementarskolan utökas med en rektorsklass	88
- Betyg och prestationer	91
- Elevernas syn på skolan	95
- [Lärare vid Nykarleby pedagogi och lägre elementarskola 1810—1884	100]
Privatskolor i staden under 1800-talet
- Moster Sahlboms skola	105
- Kaptenskan Poppius' skola	111
- Westerstråhles skola	114
- Guvernanterna Emma Nyberg och Kitty Åberg	115
- Fattigsmåbarnsskolan eller Backlunds skola	116
- Söndagsskolan för tjänsteflickor	121
- Senare småbarnsskolor	122
- Söndagsskolan, hantverksskolans föregångare	122
- Hantverksskolan	125
[Nykarleby seminarium]
- Seminariets tillkomst	127
- Delade åsikter	138
- Ekonomiska svårigheter	145
- Seminariet övertages av staten	158
- ”Ett sjunkande skepp”	161
- Trädgårdsodling. Skogsparken. Donationer från staden och enskilda stadsbor	162
- Seminariet under 1900-talet. Ofärdsåren och 1. världskriget [Hagfors]	165
- Seminariet under 1920- och 1930-talet	168
- Seminariet och staden	170
- Ny direktor. Seminariet under krigen. Avvecklingen	187

Högre folkskolan för flickor 1875—1903
- Folkskolan upprättas	199
- Organisation, kurs- och läroplaner. Skolans stat	201
- Skolans verksamhet, lärare och elever	204
Seminariets övningsskola, tillkomst, verksamhet och lärare	213
Fruntimmersskolan	218
Aftonskolan eller skolan för försummade barn	221
Juthbacka arbetsskola	225
Privata finska småbarnsskolan. Folkskolan. Grundskolan	227
Nykarleby samskola-samlyceum-gymnasium	233
Kristliga folkhögskolan	243
Arbetarinstitutet	250
De nya skolorna. Medborgarskolan, kommunala mellanskolan och grundskolan	252

VI. NÄRINGSLIV OCH ARBETSFÖRHÅLLANDEN FRÅN 1870-TALET TILL VÅR TID
Handelsmännen	262
Hantverkare och industriidkare	274
Nålörssågen	286
Affärslivet från 1930-talet till vår tid	288
Arbetslöner och levnadskostnader	290
Alkoholhanteringen, stadens stora inkomstkälla	294

VII. NYKARLEBY AKTIEBANK, BONDFÅNGERI I SINO PRYDNO
Nykarleby aktiebank, bondfångeri i sino prydno	302

VIII. STADENS FÖRVALTNING OCH STYRELSE
Förvaltningsreformen 1873—1884. Allmänt	324
Drätselkammaren	325
Stadsfullmäktigeinstitutionen införes	329
Stadsstyrelsen	336
[Stadsdirektörer samt borgmästare och t.f. borgmästare]	339
[Rådmän i Nykarleby 1837—1975]	340

IX. LANTDAGS- OCH RIKSDAGSMANNAREPRESENTATIONEN
Lantdagsvalen 1876—1881	342
Ordningen vid lantdagsmannavalen fastställes	344
Lantdagsvalen 1907—1917	345

X. ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
Österbottniska Posten	349

XI. DEN SMALSPÅRIGA JÄRNVÄGEN
Järnvägsfrågans tidigare skede	358
Kovjokivägen	359
Järnvägsfrågan 1890—91	361
Ernst Saxéns och A. Frenckells insatser	363
Järnvägsbygget börjar	365
Materielen	366
Ansökan om koncession och statssubvention avslås	368
Banan öppnas för trafik. Expropriationen	369
Trafikreglemente och taxor	370
Järnvägens försäljning	377
”Den lärda banans” eftermäle	382

XII. NYKARLEBY UNDER OFÄRDSÅREN
Nykarleby frivilliga brandkår	385
Förtryckspolitiken. Passivt motstånd. Värnpliktsuppbåden	389
Storstrejken	391
”Det fredliga Nykarleby”	399
Marknaderna	403

XIII. NYKARLEBY UNDER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET
Livsmedelsbrist och arbetslöshet	408
Den ryska inkvarteringen	412
Inkvarteringen 1917. Kostnaderna	416
Revolutionen 1917 och händelserna i Nykarleby	418
Nykarleby ”frivilliga brandkår” bildas	426
Lantdagsvalet 1917	428
Skyddskåren organiseras	429
Finland självständigt	433
Frihetskrigets utbrott	434
Nykarleby skyddskårister i frihetskriget	438

XIV. FÅNGLÄGRET
Fånglägret	444

XV. POLISINRÄTTNINGEN EFTER 1918. RÅDHUSRÄTTEN INDRAGES
Polisens ställning förbättras	457
Rådhusrättens indragning	458

XVI. FATTIGVÅRDEN FRÅN 1877 TILL 1974
Av fattigvården underhållna 1877—1887	461
Privat välgörenhet	461
1879 och 1894 års fattigvårdsregelementen [Saknas i innehållsförteckningen.]	463
Fattiggården bygges	464
Frihemmet i funktion. Nya reglementen	466
Kostnaderna för fattigvården	468
Socialvården efter 1920	469
Nytt fattigvårdsreglemente 1923	470
Socialvården betungande	472
Barnhemmet	474


XVII. STADENS INFRASTRUKTUR OCH ALLMÄNNA SERVICE UTVECKLAS
Den första telefonledningen	477
Staden får telefon	479
Kommunikationerna förbättras. Cykeln, bil- och busstrafik	482
[Taxi och Busstationen]
”Levande bilder” gör sitt inträde	485
Stadsbiblioteket	486
Museet	488
Minnestavlor och stoder. Topeliusminnena [Se Minnesmärken.]	490
Kuddnäs restaureras. Topeliusstenen och Topeliusbysten	493
Victor Malmbergs skulptur ”Flora”	498
Mikael och P. W. Lybecks minnestavla	498
Hälso- och sjukvårdsförhållandena i staden	500

XVIII. KRAFTVERKET
[Kapitlet komprimerat till Några märkesår]
Staden får sitt första elverk. Gatubelysningen	505
Elverket inlöses av staden	506
Utbyggandet av Nybroforsen. Besvärsfrågan avgöres	508
Frågan om kraftverket avgöres	510
Arbetet påbörjas	512
Skulderna ökar	515
Dammen stjälper	516
K.F. Spolander avgår	519
Kostnaderna för kraftverket	523
Översikt av kraftverksbygget [K.F. Spolander]	525
Högsta domstolens utslag 1929. Stadskvarnens senare öden	528
Tarifferna höjs på grund av kriget	530
Distributionsnätet utvidgas	530
Kraftverket efter kriget	531
Anslutning till stamledningsnätet [och Joupers kraftverk]	532
Elverket under ny ledning. Kraftverket utbygges	534

XIX. INDUSTRIALISERINGSFÖRSÖK EFTER KRIGET
[Byggandsfirmor och snickerier]	542
Gyllenbergs fabriker	543
Jouperfabriken	544
Nykarleby båtbyggeri	547
Plastindustrin	548
OY Karlon AB	550
Mirka OY Keppo AB	552

XX. DEN NYA JÄRNVÄGEN
Den nya järnvägen	553

XXI. STADENS FORTSATTA UTBYGGNAD OCH PLANERING
Rummelbacken	565
Stadsplanen av år 1912	569
Byggnadsordningen ändras	571
1922 års byggnadsordning	573
Grundfeldtska gården blir läkargård	575
Hilding Ekelunds förslag till stadsplanereglering	576
[Älvbranten]
Stadsbilden 1946	579
[Bastur]
Den nya bad- och tvättinrättningen väcker kritik	584
Olli Wikstedts stadsplan av år 1965	588
Stadsplanens tillämpning [En stor del av texten i kapitlet finns i Hädangångna hus.]	592
Rivningen av det grundfeldtska huset	599
Arkeologiska kommissionen yttrar sig	603

XXII. PÄLSDJURSNÄRINGEN
[Allmänt]	606
Nyko-Frys	607
Farm-Frys	608
Minknäringen expanderar	609
Minkskinnens beredning	609
Minkfodertillgång och konjunkturer. Auktioner och utställningar	610
Ökad internationell konkurrens	611
Fortsatt utbyggnad	613
Marknadsföringen omorganiseras	617
Blårävsfarmningen	618
Fortsatta framgångar vid minkutställningarna	618
Pälsdjursnäringen i Nykarleby stad före inkorporeringen	620

XXIII. KOMMUNSAMMANSLAGNINGEN 1975
Kommunsammanslagningen 1975	626


Noter	636
Förkortningar	658
Bildförteckning	659
Bilagor	664

Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III.

Läs mer:
Innehållsförteckning till Nykarleby stads historia del II (1980).
(Rev. 2013-04-01 .)