Zacharias Topelius 1818—1898


Topelius, Zachris (Zacharias) (f. 14/1 1818 Nkby [eg. Nkby l.k. för Kuddnäs låg strax utanför stadsgränsen], d. 12/3 1898 på Björkudden, Sibbo), författare, tidningsman och historiker. T:s föräldrar var läkaren och runosamlaren Zacharias T. (se ovan) och Sofie Calamnius. De gav sonen en omsorgsfull uppfostran; intrycken från hans uppväxtmiljö har lämnat många spår i hans författarskap. Efter skolgång i Uleåborg sändes T. 1832 till huvudstaden för att under Runebergs ledning förbereda sig till studentexamen, som han avlade redan följande år, vid femton i ålder. 1847 blev han fil.dr och utnämnd utan ansökan till e.o. professor i Finlands historia i Hfrs; genom tjänstebyte blev han ordinarie professor i allmän historia 1876; var universitetets rektor 1875—78.

Under studietiden greps T. av den nationella väckelsen. Andra impulser till sin diktning mottog han från romantikens idévärld och av tidshändelserna, som han under hela sitt liv följde med vaket intresse. Hans författarskap omfattar både lyrik, romaner, noveller, sagor och skådespel. Dikterna i samlingarna Ljungblommor (1845—54) Nya blad (1870) och Ljung (1889) är av mycket skiftande innehåll och litterärt värde. Särskilt uppskattade för sin friskhet och omedelbarhet blev dikterna i cykeln Sylvias visor, av vilka många blivit tonsatta: En sommardag i Kangasala, På Roines strand, Under rönn och syren m.fl. Nationella känslor och förhoppningar tolkas i Finlands namn, Islossningen i Ule älv, Saima kanal: aktuella händelser och företeelser har varit inspirationskällan till sådana dikter som Napoleons grav, Den första blodsdropp (skriven under Krimkriget, jfr Vitsand) och Kommunismens vagga; som exempel på romantisk tankedikt kan nämnas Vintergatan. T. var medlem av psalmbokskommittéerna 1868 och 1879 och skrev många originalpsalmer av vilka ett tjugotal alltjämt ingår i den finlandssvenska psalmboken: Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt, Sanningens ande m.fl. När den når högst utmärk sig T:s lyrik för språkligt välljud och rytmisk finess.

Som prosaförfattare rörde sig T. företrädesvis på historisk mark. Han skrev i Walt Scotts och Victor Hugos efterföljd historiska romaner och noveller; främsta rummet intar Fältskärns berättelser (se d.o.), första gången publicerad som följetong i Helsingfors Tidningar (påbörjad 1851). För oräkneliga ungdomar har denna livfullt skrivna roman blivit en introduktion till Finlands historia. Ett motiv i romanen utformade han till skådespelet Regina von Emmeritz (1854). Andra dramatiska verk är talpjäsen Efter femtio år (1851) och operan Kung Carls jakt (1852). I novellerna behandlar T. gärna motiv ur Finlands historia (Hertiginnan av Finland, Konungens handske m.fl.), men också händelser och förhållanden närmare sin egen tid (Tant Mirabeau, Vincent Vågbrytaren). En samlad utgåva noveller föreligger i Vinterkvällar (1880—97). Med sina sagor, berättade eller dramatiserade med rik fabuleringskonst och utmärkt förmåga av inlevelse i barnens värld, har T. nått sin kanske vidsträcktaste läsekrets. Läsning för barn (8 dlr) är på sätt och vis ett helt barnbibliotek och har gått ut i stora upplagor. Detsamma gäller den för skolbruk avsedda Boken om vårt land (se d.o.) utgiven första gången 1875; dess av varm patriotism burna framställning har blivit bestämmande för många unga generationers syn på det egna landet och dess folk.

Som redaktör för Helsingfors Tidningar (se d.o.) (1841—60) fick T. möjlighet att direkt ta ställning till det som rörde sig i tiden. Vid sidan av litteratur, konst och teater behandlade han politiska och ekonomiska frågor och var en av de första som offentligt krävde sociala reformer till förmån för den fattigaste befolkningen. Också kvinnorörelsen hade i honom en varm förespråkare. Hans utrikespolitiska översikter var uppskattade och hans ställningstaganden anmärkningsvärt självständiga, ss. när han under Krimkriget tog parti för Ryssland mot en utbredd västmaktsvänlig opinion. Som framställningsform valde han gärna det lätta, i tonen förtroliga kåseriet, som i Leopoldinerbreven, så kallade efter den fingerade adressaten Leopold. T. var i viss mening vår första moderna journalist.

Genom sin mångsidiga verksamhet och sin initiativrikedom blev T. på sin tid en centralgestalt i det kulturella livet. Som författare, särskilt för barn och ungdom, har han blivit känd långt utanför landets gränser. (E. Vest, Z.T., 1905; V. Vasenius, Z.T., 6 bd, 1912—30; Z. T:s hundraårsminne, 1918; Selma Lagerlöf, Z.T., 1920; M. Granér, Z.T:s kärlekslyrik, 1946; A. Törnudd, Flickan från Kahra, 1947; K. Laurent, Z.T. saturunoilijana, 1948; P. Nyberg, Z.T., 1949; B. Lunelund-Grönroos, Z. T:s tryckta skrifter, 1954; M. Noro, Kaitselmusaate Topeliuksen historianfilosofiassa, 1968; G.E. Rancken, Zachris Topeliuksen kuvakielestä ja faabeleista, 1968; A. Kantola, Kukkia kevään sylissä, 1979, Runoilija ja kanervankukka, 1981)
O.P.


Uppslagsverket Finland (1985).
O.P.= Olav Panelius, fil.dr, bitr. professor.



Vykort:
Porträtt. Öppnas i nytt fönster.
Kuddnäs.


Illustrationer:
Porträtt målat av R.W. Ekman.
Porträtt.
Topeliuspin.
Topelius på fisketur.


Läs mer:
Poesi och Prosa av Topelius.
Mikael, Zacharias d.ä och d.y.Topelius i Nordisk familjebok.
Skalden Z. Topelius forna hemgårds historia av Zachris Schalin.
Om betydelsen av Zachris Topelius' barndomshem för hans utveckling under uppväxtåren. Tal av Z. Schalin vid det restaurerade Kuddnäs' invigning midsommardagen den 24 juni 1934.
Zachris Topelius och Mathilda Christina Lithén av Karl Bruhn.
Flickan från Kahra av Arne Törnudd.
Zacharias Topelius av Bo Kronqvist.
Utdrag ur Topelius dagböcker.
Om Lindqvistarna, Topelius hustrus släkt, av Erik Birck.
Presentation av En dag i Zacharias Topelius liv av Merete Mazzarella.
Zacharias Topelius av A. G. i Nya Trollsländan 1887.

Topelius' dotter berättar i Österbottniska Posten.
Topeliusminnen av Joel Nilsson.
Zachris Topelius som fiskare av Sigmund Schalin.
Texter i Österbottniska Posten av Gustaf Hedström.
Ett minne från Topeliussläktens tid i Nykarleby i Österbottniska Posten.
Ännu lever en del personer som minns Zacharias Topelius av Vilhelm Nyby.
Det gamla Nykarleby i Zachris Topelius av Paul Nyberg.
Äldre och yngre Nykarlebydiktare av Färj-Erik.
Dopelius.
Frivilliga brandkåren uppvaktade T. vid hans besök i staden 1893.
Ett Topelius minne i Hufvudstadsbladet 1904.
Resebilder ur topeliuska dagböcker och familjebrev av Paul Nyberg.
En bilresa på de minnesrika vägarna av Paul Nyberg.
Topelius försätter Finland i rus av Tuva Korsström.
Topelius som sagoberättare på Alörn.
Skeppet Zacharias Topelius.
Topeliusjul av Petto i Jakobstads Tidning 2006.
I gröna björkens skugga. med Topelius på Kuddnäs och i Nykarleby av Ull-Britt Gustafsson-Pensar 1977.
Zachris' båt i hemmahamn av Leif Sjöström.
Båtbetraktelser av Nils Bonn.

Minnesmärken
Bysten i Topeliusparken.
Minnesstenen vid Kuddnäs.
Byst.
Medaljer.
Staty i Vasa av Emil Wikströms, avtäckt den 22 maj 1915.
Statyn Saga och sanning i .Esplanadsparken i Helsingfors av Gunnar Finne (1886-1952), avtäckt 1932.

Filateli
Förstadagsbrev 1948.
Förstadagsbrev 1968.
Frimärken.

Kuddnäs och Majniemi i kapitlet Fakta.

Bibliografi.

De ca 1050 sidor där Topelius förekommer.

Topelisugatan finns iåtminstone i:

  • Nykarleby
  • Helsingfors
  • Uppsala
  • Göteborg

Svenska Litteratursällskapets webbplats Zacharias Topelius Skrifter.
På Thomas Gartz webbplats finns Hertiginnan af Finland, Ljungars saga Del I och Del II, Ungdomsdrömmar och Vernas rosor ur Noveller I, Gamla baron på Rautakylä och Kungens handske ur Noveller II samt Blad ur min tänkebok.
Verk av Topelius på Projekt Runeberg.

(Rev. 2010-02-18 .)