Folkvisa
(Där björkarna susa)


Där björkarna susa sin milda sommarsång,
och ängen av rosor blommar,
skall vårt strålande brudefölje engång
draga fram i den ljuvliga sommar.


Där barndomstidens minnen sväva ljust omkring,
och drömmarna på barndomsstigar vandra,
där skola vi i sommar växla tro och ring
och lova att älska varandra.


Där björkarna susa, där skola vi bland dem
svära trohet och kärlek åt varandra.
Där skola vi bygga vår unga lyckas hem
och göra livet ljuvligt för varandra.


Viktor Sund. Publicerad i Skymningsriket (1915).
Tonsättning: Oskar Merikanto.


*       *       *


Bröllopsvisornas bröllopsvisa — även på vårt framfördes den som solosång. Det har spekulerats mycket om bakgrunden, men enligt Lars Pensar, som också tillhandahöll, ligger det till så här:

Nykarlebyanknytningen är klar. Om "Där björkarna susar" berättade gammalt folk redan på 1940—50-talet att inspirationen var en krossad romans under hans seminaristår här. Jag har också av min farmor fått en person namngiven.


Även jag har av min farmor fått en person namngiven. Den 29 juni 2006 kom ytterligare ett förslag av Carin Suomalainen:

Saken är den, att visan skrevs för min mormor, Karin Dyhr (senare Granlund)! Hon och Viktor Sund ska ha varit ett par en tid men sist och slutligen ville mormor inte ha honom. Men denna underbara dikt blev kvar! Hon gifte sig sen ganska snabbt med min morfar och min mamma föddes 1921.

Viktor Sund dimitterades 1914 från seminariet vid 23 års ålder.

Finns det fler förslag?


Läs mer:
Om björkar och annat av Erk.
Björkens visa av Zacharias Topelius.