I Kovjoki (Joel Rundts text ur Den österbottniska byn) som ligger ca 10 km öster om Nykarleby anslöt både den smal- och normalspåriga järnvägen till stambanan. De enda passagerare som numera stiger på tåget där är de som skall åka med den återuppståndna museijärnvägen Nykarleby Jernväg, eftersom stationen numera är nedlagd. Stationshusen byggdes efter typritningar, därför är den ena den andra lik. För några somrar sen försökte Karin och jag cykla hit längs den gamla banvallen från staden. Det var det närmaste helvetet vi kommit här på jorden. Värmen var tryckande, cykelhjulen sjönk ner i den lösa sanden, bromsar och myggor höll på att äta upp oss, små ettriga flugor försökte krypa in i näsa och mun och vi såg tre huggormar nära viadukten, var nära att trampa på en av dem. Uschhhh!!!


Ur Österbottniska Posten nr 41, fredagen den 8 oktober 1920:

"Smörbeslag. I tisdags överkom polisen i Nykarleby landskommun å Kovjoki station 12 drittlar [betyder 1/3 tunna, 1 d.= ca 51 kg] smör, vilka beslagtogos på grund av att misstanke föreligger att smöret var avsett för smuggling. Målet kommer före vid urtima [på annan tid än vanligtvis] ting den 16 dennes."

20-talet tycks ha varit glatt även i Nykarleby, för när jag läser vidare hittar jag:

"Från Rådstuvurätten. Vid Rådstuvurättens sammanträde i måndags dömdes tvenne personer från Nykarleby landskommun, såsom varande ägare till två säckar kaffe, om vilket tillstånd till införsel icke kunde styrkas, att böta envar 150 mark samt förklarades kaffepartiet till kronan förbrutet."

Notiserna var överskottsinformation från det som kopian var tagen för, nämligen Åkerbloms recension av Wichmanns historik.