Klatsch, hästarna fingo sträcka, och ett par timmar därefter i den härligaste aftonsvalka sågo vi Nykarleby torn förgyllas av den sjunkande solens glada strålar. Fram rullade vi då över bron, beudrade Bergerska husets plötsliga vithet, skramlade över gatorna, finnande toma fönster, blott hos Bromans en mängd välkända fysionomier, rullade ut genom tulln och in genom egen grind kl. 8½ a. och voro sålunda efter mer än fem veckors bortavaro, derunder vi rest 100 mil, och sett hundra präktiga saker, lyckligen komna till vårt lilla älskade Kudnis hem igen. (Dagb. 9. 8. 1840.)