Beskrifning i geografiskt och historiskt hänseende öfver Skandinavien och Sveriges fordna utomlandsbesittningar : för begynnare av P. B. Sköldberg 1855-S Nykarleby (Uusi-Karlepyy), betydlig handelsstad; anlades 1617 och var landshöfdingsäte 1648—1687. Nationalbibliotekets digitala samlingar. (Inf. 2022-09-16.) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Suomenmaan maan-tieto av Alexander Gustaf Julius Hallstén, suomentanut G. C. 1859-FIN Uusikaarlepyy tahi Joensuu kaupunki (Nykarleby), Lapuanjoen suulla, vähäinen kauppa; 1217 asuk. Perustettu v. 1617. Oli vähemmän aikaa (vuodesta 1648) Pohjanmaan maaherran asuntopaikka. — Sandnäs, klasipruuki [smaka på det ordet!] Uudenkaarlebyyn pitäjässä. — Kimo, rautapruuki Vöyrin pitäjässä. — Oravainen, kylä Vöyrin pitäjässä; tässä oli 1808 syyskuun 14:tenä p. kova sota-tappelu. Maasuunin (raudan sulatus) laitos. Nationalbibliotekets digitala samlingar. (Inf. 2055-09-15.) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
[Carl-Johan Eriksson tillhandahöll. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Alexander Edvard Modeen. Från Doria. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Finlands handelskalender 1876-FIN Finns på egen sida. (Inf. 2023-10-01.) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Nordisk familjebok 1887-S Ny-Karleby F. Uusikaarlebyy). [Usikarleby]. 1. Domsaga i Finland, utgöres af 3 tingslag och omfattar Pedersöre, Esse, Larsmo, Ny-Karleby, Munsala, Kauhava, Yli- och Alahärmä socknar samt Purmo och Jeppo kapellförsamlingar. Areal 2,700 qvkm. Befolkningen till närmare 2/3 svensktalande, 39,637 personer (1885). - 2. Stad i Vasa län, Finland, en liten, men prydlig ort, ligger vid Lappo elf, 4 km. från dess utlopp i Bottenhafvet. Stadens underlydande mark är 15,2 qvkm.; dess stadsplan upptager 11,8 har. Befolkningen, till närmare 2/3, svensktalande, 1,105 personer (1885). Öfver elfven, som invid staden bildar en strid fors, går allmänna landsvägen förmedelst en präktig bro. Stadens skeppshamn och varf äro belägna omkr. 5 km. från staden vid elfvens utlopp, å Djupstens holme, och upplagsplatsen för tjära och utskeppningsvirke omkr. 3 km., vid elfvens mynning. In- och utförseln uppgick i medeltal för åren 1881—1884 till ett värde af 450,000 mark. Förnämsta utförselartiklar äro trävaror och tjära samt hafre och ladugårdsprodukter. 1885 funnos 16 handlande. Handelsflottan, som för några årtionden tillbaka var mer blomstrande, utgjordes vid utgången af 1885 af blott 2 större segelfartyg, om 722 tons. I staden finnes ett svenskt folkskolelärareseminarium. Af högre bildningsverk eger den dessutom blott en svensk privat flickskola. Från ett boktryckeri i staden utgifves en svensk tidning. Staden anlades af Gustaf II Adolf 1617 och erhöll sina första privilegier 1620. Den var under 17:de årh. en tid säte för landshöfdingen i Österbotten. Jämte Jeppo kapellförsamling bildar Ny-Karleby stads- och landsförsamling ett konsistoriellt pastorat af 2:dra kl., Jakobstads prosteri, Åbo ärkestift. Areal 417 qvkm. Befolkningen, svensktalande, 7,124 personer (1885). — Vid N.-K. utkämpades d. 24 juni 1808 en mindre strid mellan en liten rysk afdelning, som betäckte den på återtåg söderut stadda armén, och de på flere olika vägar anryckande 2:dra och 3:dje finska brigaderna. Ryssarna rymde snart fältet, och förlusterna voro obetydliga. A. G. F. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
[Sören
Ahinko tillhandahöll.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta kan vi som inte kan ryska få oss till dels tack vare:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Suomenmaan kartta 1898-FIN UUSIKAARLEPYY (Nykarleby) A2 8ke, kaupunki [rovastikunta 11; jouluk. 96: 1,093, jouluk 90: 1,097 as. (kirkonkirj.), 1,087 ruots., 10 suom.; tammik. 95: 969 as. (henkikirj.)]; S(3, 5). Kaunis asema Lapuanjoen rannalla. Yksit. kapearaitein. rautatie rakennetaan Kovjoen asemalle. Perust. 1617, kaupunkioik. 1620, palanut 1858; sotatappelu lähellä kaupunkia kesäk. 24. p. 1808. Oppilait.: ruots. kk.opettajasemin., yksit. ruots. tyttök. (2 luok.). Pankki: Vaasan pankki. Ks.: Karleborg. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Finlands handelskalender 1903-FIN Finns på egen sida. (Inf. 2023-10-01.) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
SFV-Kalender 1904-FIN Nykarleby. I Österbotten har sedan urminnes tider samfärdseln försiggått utmed älfvar och åar; socknarnas utsträckning och särskildt kyrkornas lägen vittna härom. Det var först med ingången af 1600-talet som regeringen begynte tillgodose behofvet af köpstäder vid kusten, hvilka skulle utgöra handelns från det inre landet portar. Sålunda lät Gustaf II Adolf 1617 [skall vara 1620] grundlägga Nykarleby för att tjäna Lappo älfdals befolkning till hamnstad. Den 7 september 1620 undertecknade konungen privilegiebrefvet, några timmar tidigare än för den stad, som oegentligt nog erhöll namnet Gamlakarleby. År 1611 [skall vara 1640] erhöll den förra orten en trivialskola, som 1684 flyttades till Vasa. Mot slutet af 1700 uppblomstrade staden något. Dess olämpliga hamnförhållanden och konkurrensen med tvenne närliggande städer har dock gjort, att Nykarleby icke utvecklats, utan fortfarande är en af landets obetydligaste städer. Orten kan anföras såsom exempel, om det gäller att bevisa, att järnvägsförbindelse ensamt icke bidrager att framkalla industri, så framt ej andra betingelser för denna näringsgrens uppkomst förefinnas. SFV-kalender (1904). Några anteckningar om de finska städernas uppkomst, ålder och läge av —r—. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Enciclopedia Universal Ilustrada Europeo-Americana, 1920-E NY-KARLEBY. Geog. C. de Finlandia, gobierno de Wasa, á 4 kms. De la desembocadura del Lapuankoji [skall vara -joki], en el golfo de Botnia; 1,100 h. Buen puerto. Curiosa iglesia construida en 1707. Numerosas quintas en las islas vecinas. Es término de un ramal que enlaza con el f. c. Tornea-Seinäjoki. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
2) N y a K. N y k a r l e b y (finsk Uusikaarlepyy). By i samme Landskab og Len som Gamla K. [Østerbotten, Vasa Len], ligger ved Lappoelv 4 km fra dennes Udløb i Havet. Ved Elvens Munding ligger Byens Havn, Skibsværft (paa Djupstens Holmen) og Oplagsplads for Tjære og Tømmer, som udføres over Nya K. Der findes i Byen et sv. Lærerseminarium. (1916) 1290 Indb., svensktalende. Nya K. er anlagt af Gustav II Adolf 1617 og fik Stadrettigheder 1620. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Nordiskt konversationslexikon 1925-S Ny Karleby, finsk stad vid Lappo älv nära dess utflöde i Bottniska viken. N.K. har cirka 1.500 inv. och utför trävaror och tjära. Söder om N.K. besegrade general von Döbeln ryssarna den 13 september 1808, varigenom den finska härens återtåg räddades. (Inf. 2013-03-04. Mats Blomqvist tillhandahöll.) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Norstedts uppslagsbok 1927-S Ny-Karleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i v. Finland, Vasa l. 1 346 inv. (1922), huvudsakl. svenskar. Grundlagd 1617, stad 1620. [2007-10-29] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Storm Reiseführer Finnland 1928-D IV. Österbotten, Tavastland, Satakunta. 1O. Die Küstenstädte am Bottnischen Meerbusen. — — — Nykarleby (finn Uusikaarlepyy) erreicht man von Jakobstad aus auch unter eine Stunde mit dem dreimal wöchentlich (ab 13 Uhr, an 14 Uhr) verkehrenden Automobil. Von der Hauptbahnstrecke aus ist ab Kovjoki täglich zweimal ebenfalls Kraftwagenverkehr. Das Städtchen, von Gustav II. Adolf im Jahre 1617 gegründet, 1858 von einem großen Brande verheert, hat jetzt rund 1500 Einwohner und liegt ganz außerordentlich hübsch. Der Lapuanjoki bildet hier, 4 km vor seiner Mündung in den Bottnischen Meerbusen, zwei Stromschnellen, auf die man von der den Fluß überspannenden Brücke einen reizvollen Blick genießt. Die Umgebung bietet Abwechslung durch Spaziergänge nach dem im Norden gelegenen Park; oberhalb der Brücke liegt eine Gruppe hübscher Inseln, die Brunnsholmarna. Die Stadt hat eine sehenswerte alte Holzkirche mit eigenartigen Deckengemälden, ein Volksschullehrer-Seminar und ein paar freundliche kleine Hotels, das bekannteste ist das Stadshotellet (Societetshuset). Nahe bei Nykarleby liegt das Gut Kuddnäs, wo der Dichter Zacharias Topelius im Jahre 1818 geboren ist (gest. 1898). 5 km südlich der Stadt ist das Schlachtfeld von Juutas, wo der schwedische General von Döbeln am 13 September 1808 die Russen besiegte. Ein hier im Jahre 1885 errichtetes stattliches Denkmal mit dem Medaillonbild des Siegers erinnert an diese Schlacht. In Runebergs „Fänrik Stål“ wird sie in dem Gedieht „Döbeln bei Juutas“ in hervorragend packender Form behandelt.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Åhlén & söners uppslagsbok 1932-S Nykarleby (fin. Uusikaarlepyy). Stad i v. Finland (Vasa län) med huvudsakligen svensktalande befolkning. 1 300 inv. (1927). [2005-04-03] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Sailing Directions for the Baltic 1934-USA Nykarleby (Uusikaarlepyy) is a town of about 1,400 population, located on a small river on the eastern side of the bight 1 ½ miles inshore and 8 miles south-southeastward of Hällgrund Light. It has telegraph and telephone connections. [2022-02-17. Sailing Directions for the Baltic.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Eesti entsüklopeedia 1937-EST Uusikaarlepyy [—büü] (rts. Nykarleby). 1) Rootsi keelt kõneleva rahvastikuga, maakogukond Lääne-Soomes, fi. Vasa läänis, 250 km², 3684 el. (1930) — 2) Linn. U. maakogukonnas, 1285 el. (1930). U. linnas on rootsikeelne ühisgümnaasium, rahvaülikool, õpetajateseminar. Ta sai linnaõigused 1620. [2004-11-05, KB.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Norstedts uppslagsbok 1942-S Ny-Karleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i v. Finland, Vasa l. 927 inv. (1938), huvudsakligen svenskar. Grundlagd 1617, stad 1620. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Nordisk familjebok 1944-S Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, Finland, vid Lappo el. Nykarleby älv, 4 km från dess utlopp i Bottenhavet; 21 kvkm, 1,293 inv. (1930). Staden saknar järnväg, sedan en smalspårig bana till den österbottniska kustbanan under världskriget försålts och upprivits. I staden finnes ett svenskt folkskollärarseminarium. Staden anlades av Gustav II Adolf 1617. Största delen av staden förstördes vid eldsvåda 1858; endast kyrkan och några privathus räddades. Kyrkan är av gotisk stil, uppf. 1708 enl. ritningar av Elias Brenner men senare flera gånger reparerad. — På Kuddnäs invid N. föddes Z. Topelius. — Vid N. utkämpades 24 juni 1808 en mindre strid mellan en liten rysk avd. och 2:a och 3:e finska brigaderna. Ryssarna rymde snart fältet. O. Brn. [Bruun, O., fil. mag., föreståndare för Helsingfors stads statistiska kontor.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Jokamiehen Tietosanakirja (Otava) 1947-FIN Uusikaarlepyy, ruots. Nykarleby, Suomen pienin kaupunki, Vaasan läänissä Lapuanjoen varrella 4 km:n päässä joen laskukohdasta. 21.3 km², 1 175 as. (1946), ruotsinkiel. seminaari (per. 1873), yhteiskoulu ja kristill. kansanopisto (per. 1920). Topeliuksen syntymäkoti Kuddnäs kaupungin ulkopuolella järjestetty museoksi. Topeliuksen muistopatsas pystytetty 1935. Kaupunkia hävitti tulipalo 1858; kesäk. 24 p:nä 1808 Adlercreutz voitti venäläiset U:n sillan kohdalla ja v. Döbeln samoin syysk. 13 p:nä kaupungin eteläpuolella (muistomerkkinä suuri kivikumpu). Nimenä aikaisemmin Lapuanjoensuu. U. on per. 1620. [Seppo Kuusinen tillhandahöll. Inf. 2017-08-20.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Svensk uppslagsbok 1952-S Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, Finland, 4 km från Lappo (Nykarleby) älvs mynning i Bottniska viken; 21 km²; 1,081 inv. (1950), svensktalande. N., som är Finlands minsta stad, grundades 1620. Dess utveckling har skett långsamt och stagnerade spec. under tiden mellan de två världskrigen, då staden saknade järnvägsföbindelse, sedan den smalspåriga järnvägen till östbottniska stambanan, byggd 1899, nedlagts. Sedan 1949 är staden åter förenad med statens järnvägsnät genom en normalspårig bana. N. är en småstadsidyll med låg trähusbebyggelse och flera parkanläggningar. Kyrkan, av trä, är uppförd 1708. I en park finns en bronsbyst av Z. Topelius (av skulptören V. Vallgren). Stadens betydelse som lokalt handelscentrum är ringa, och industri:n är obetydlig. Den har Finlands enda svenska folkskollärarseminarium och svensk samskola. Invid staden ligger Kuddnäs gård, Z. Topelius' födelsehem. Gården har numera inrättats till Topelius-museum. — Litt.: V. K. E. Wichmann, ”N. stad 1620—1920” (1920). Mdn. [= Gunnar Modeen, chef i Socialministeriet, Helsingfors.] Illustration: Bild över torget från sydost. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Bonniers folklexikon 1953-S Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, Finland, vid Lappo älv. 1100 inv., flertalet svensktalande. Svenskt folkskollärarseminarium [2004-07-14.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Uusikaarlepyy (sv. Nykarleby), Finland; By i
Vasa Lääni NØ. f. Vaasa, 1 042 Indb., overvejende svensktalande. Ligger ved Udløbet af Lappo älven; livlig Oplandshandel,
men næstan ingen Industri. Grdl. 1620. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Nordisk familjebok 1956-S Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, Finland, 4 km från Lappo (Nykarleby) älvs mynning i Bottniska viken; 21 km²; 1,081 inv. (1950), svensktalande. Finlands minsta stad, gr. 1620. N. är en småstadsidyll med låg trähusbebyggelse och flera parkanläggningar. Kyrkan, av trä, är från 1708. I en park finns en bronsbyst av Z. Topelius (av skulptören V. Vallgren). N. har Finlands enda svenska folkskollärarseminarium och svensk samskola. Invid staden ligger Kuddnäs gård, Z. Topelius' födelsehem, numera Topelius-museum. Litt.: V.K.E. Wichmann, ”N. stad 1620-1920” (ipzo). |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Focus 1959-S Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, v. Finland, s.v. om Jakobstad. 1 000 inv., svensktalande. Landets minsta stad. Svenskt folkskollärarseminarium. Träindustrier. [2003-06-09.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Lilla uppslagsboken 1958-S Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa l., Finland. 4 km från Lappo (Nykarleby) älvs mynning i Bottniska viken; 1,056 inv. (1955), flertalet svensktalande. N, som är F:s minsta stad grundades 1620. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
NYKARLEBY Grundat: 1620 Nykarleby är Finlands minsta stad. Främst är det helt svenskspråkiga Nykarleby känt för sitt seminarium. Staden är också en handelsplats för den omgivande trakten. Seminariet[s övningsskola], som utbildar manliga svenska folkskollärare, är stadens framträdande och nästan enda stenbyggnad. Sevärdheter: Trivialskolans hus från 1600-talet [1729], numera rådhus och stadsbibliotek, skalden och sagoboksförfattaren Zachris Topelius födelsehem Kuddnäs gård [troligen inte] med Topelius-museet. Stadsmuseet, som bl.a. berättar om Nykarlebys tid som sjöfartsstad, är inrymt i en 400 år gammal byggnad. Sevärda är också de gamla hamnbyggnaderna och fiskestationen samt kaffestugan Brostugan med originella målningar. Stadens träkyrka är mycket vacker. C. 5 km från staden ligger Jutas slagfält, bekant från 1808—09 års krig, med ett minnesmärke över general von Döbeln. På vägen dit passerar man Klackars gård, som påminner oss om en bonde som under tsarväldets sista tid framgångsrikt motsatte sig att ryskan skulle bli landets officiella språk. I utkanten av staden ligger Juthbacka semesterhem. Här finns också en campingplats. Carl-Johan Eriksson tillhandahöll. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Nykarleby älv, annat namn för Lappo. Sic! |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Bonniers lexikon 1965-S Nykarleby (fi. Uusikaarlepyy), stad i Vasa l. (Österbotten), Finland, vid Nykarleby (el. Lappo) älv, 4 km ovanför dess mynning i Bottniska viken, 1200 inv. (huvudsakl. svensktalande); landets minsta stad. Hamn, folkhögskola, folkskoleseminarium (svenskspråkiga). N. fick stadsprivilegier 1620. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Ports of the World 1966-GB Nykarleby (Uusikaarlepyy) Lat. 63° 31' N.; long. 22° 32' E. In the Gulf of Bothnia. Navigation normally mid-May to end-October. Accomodation—No quays, only roads, most of them well sheltered. Loadingplaces at Krakskarssund, depth 10 ft., Alofjard, depth 10 ft., Monas-Sund, depth 22 ft., Storsund, depth 22 ft. and Thorso (open roadstead), permissible draught, depth 24 ft. Working hours 0800 till 1700 hrs. Pilotage—Pilot stations at Masskar, outside Jakobstad, and at Stubben, 6 miles from Monassund (for Monassund and Storsund). [2007-03-10.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Koko perheen autokirja 1970-FIN UUSIKAARLEPYY Suomen pienimpiin kaupunkeihin kuuluva Uusikaarlepyy sai kaupunkioikeudet v. 1620. Sakari Topelius syntyi kaupungin lähellä olevassa Kuddnäsin kartanossa v. 1818. Uudenkaarlepyyn museo kuvaa 1800-luvun pikkukaupungin elämää. Siltavahdin vanha tupa 'Brostuga' on nykyisin kahvilana. Kaupungintalossa toimi 1600-luvulla Pietari Brahen perustama triviaalikoulu. Juthbackan vanhassa kartanossa on matkailukeskus ja 'Panorama'-näkötornissa kahvila. Kaupungin lähellä Juuttaalla on von Döbelnin muistopatsas. [2007-08-17.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
DATA 1970-S Nykarleby fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, Österbotten, Finland, landets minsta stad, ca 1200 inv., det absoluta övervägande flertalet svensktalande. Staden grundades 1620. Svenskspråkigt folkskoleseminarium. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Otavan Iso Fokus 1977-FIN Uusikaarlepyy, ruots. Nykarleby, kaksikielinen (enemmistö ruotsink.) kaupunki (1620) Etelä-Pohjanmaalla Vaasan läänissä Lapuanjoen suussa. U:hyn liitetty 1975 Uudenkaarlepyyn maalaiskunta, Jepua ja Munsala. Oy Abeko Ab:n ja Oy Prevex Ab:n muovitehdas, Oy Nykra Ab:n veneveistämö, Oy Valioravinto Ab:n terveysravintotehdas. Minkkitarhausta. Oppikoulu, kansankorkeakoulu. Z. Topeliuksen rintakuva (V. Vallgren, 1934), hänen synnyinkotinsa Kuddnäs, Juuttaan taistelun muistomerkki (D. Nyblin, C. E. Sjöstrand, 1885), R. R. Eklundin muistokivi (W. ja M. Aaltonen, 1962). Puukirkko 1708. - U:n srk per. 1607 Pietarsaaren mlk:n ja Vöyrin osista. Uusikaarlepyy
Seppo Kuusinen digitaliserade och tillhandahöll. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Illustrerad Prismas Uppslagsbok 1977-S Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad (1620) i Vasa l., v. Finland, 1 331 inv. (Inf. 2013-03-03.) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Bra Böckers lexikon 1980-S Nykarleby, på finska Uusikaarlepyy, stad i Finland vid Bottenviken, grundad 1620. Den har ca 7200 inv. varav drygt 90% svenskspråkiga. Pälsdjursuppfödningen är betydande. Zacharias Topelius födelsehem Kuddnäs är nu museum, och 4 km från centrum finns ett monument över slaget vid Jutas 1808. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Media familjelexikon 1981-S Nykarleby (finska Uusikaarlepyy), stad i v. Finland, nära Bottenviken 1300 inv. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Otavan suuri ensyklopedia 1981-FIN [Artikel och illustrationer, på finska.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Uppslagsverket Finland 1983-FIN Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i s. Österbotten vid Lappo ås (här benämnd Nykarleby älv) mynning i Bottniska viken, Vasa län [Numera Västra Finlands län.]. Areal 722 km², 7500 inv. (1981), varav 91 % svenskspråkiga. Stadens centrum utbreder sig på ö. stranden av älven, som sommartid är omgiven av en frodig grönska; älvbron är från 1815 [Storbron 1817]. N. uppvisar här en småstadsidyll, uppbyggd av mestadels enkla trähus och breda gator, lagda enligt rutsystemet, stora byggnadstomter och välskötta trädgårdar. Det lummiga intrycket förstärks ytterligare av esplanader och parker, bland dem Topeliusparken, där en byst av skalden (V. Vallgren, 1934) och en minnessten över R.R. Eklund (W. och M. Aaltonen, 1962) är resta. N. har ibland kallats ”skaldernas stad”; utom Topelius och Eklund har bl.a. Mikael Lybeck och Joel Rundt anknytning till orten. Topelius' barndomshem Kuddnäs (se d.o.) vid älven strax n. om centrum är numera inrett till museum, likaså hans sommarhem Majniemi (se d.o.) i N. skärgård. I staden finns ytterligare ett halvt dussin museer, bland vilka främst märks N. museum, som invigdes 1953 i en av stadens äldsta byggnader och belyser de besuttna stadsbornas liv och leverne under förra seklet. Dess samlingar har huvudsakligen hopbragts av bokhandlaren Josef Herler (se denne). Inom bebyggelsen märks f.ö. stadens träkyrka, uppförd 1708, som rymmer tusen personer [Efter renoveringen slutförd 1993 ca 950.]. En smalspårig järnväg från Österbottniska banan till N. invigdes 1889 [byggnadsarbetena påbörjades 1898], men den såldes 1916 och rälsen transporterades bort. En ny bredspårig järnväg öppnades för trafik 1949. Trafiken på denna bana upphörde 1982. Orten har i dag en tämligen livaktig småindustri med snickerier, båtvarv m.m. Nejdens talrika mink- och rävfarmer (störst är Keppo minkfarm, se Keppo) betjänas bl.a. av Ab Farm-frys (gr. 1965, 100 anst. 1982) [konkurs 199?], som är en av världens största tillverkare av pälsdjursfoder. I samma bransch arbetar Ab Monäsfrys (gr. 1957, 70 anst. 1982), sedan 1982 en del av Keppo-koncernen. Bland övriga företag märks båtvarvet Oy Nykra Ab (gr. 1972, 80 anst. 1982) [Botnia Marin verkar i dag i lokalerna], Oy Prevex Ab (gr. 1955, 60 anst. 1982), som är en plast- och metallbearbetande industri, och Oy Keppo Ab, Mirka slipmaterialfabrik (150 anst. 1982). Denna grundades 1943 i Hfrs och flyttades 1962 till N., där den inrymdes i ett yllespinneris fastighet [i Jeppo] vid Nykarleby älv (gr. 1881, nedlagt 1932). N. har gamla anor som skolstad. Här inrättades 1640 den första läroanstalten i landskapet, en trivialskola, som dock redan 1648 [skall vara 1684] överfördes till Vasa. I modern tid har N. haft stor kulturell betydelse tack vare det svenskspråkiga seminarium för manliga folkskollärare som verkade på orten 1873—1970 [skall vara 1971]. Kristliga folkhögskolan i Nykarleby grundades 1919. N. socken bildades 1607 genom att delar av Pedersöre och Vörå socknar sammanslogs till en ny församling. Leppo by i den nya socknen upphöjdes 1620 till stad med namnet N. Den utsågs 1648 till residensort för landshövdingen och blev 1652 huvudort i grevskapet Karleborg (se d.o.), men utvecklingen gick långsamt, och mot slutet av århundradet var stadens hela existens hotad. Den uppblomstrade något under senare delen av 1700-t., men sedan började en tillbakagång, som varade långt in på följande sekel. Under 1808—09 års krig utkämpades slaget vid Jutas (se d.o.) fyra km s. om stadens nuvarande centrum. Sjöfarten, skeppsbyggeriet och handeln expanderade kraftigt efter fredsslutet, och stadens storhetstid inföll på 1830-, 40- och 50-t. En ny stagnationsperiod inleddes sedan en brand lagt nästan hela N. i aska 1858. Fram till första världskriget gick många företag omkull: den mest förödande effekten hade Nykarleby aktiebanks konkurs 1913. N. var länge landets minsta stad med endast omkring tusen invånare och en areal på 21 km² . Genom inkorporering av Nykarleby lk och Jeppo samt Munsala kommuner [i januari ]1975 skapades ett Stor-N. med mångdubbelt större yta och befolkning. Munsala (se d.o.) och Jeppo var tidigare kapell under N. och bildade senare självständiga församlingar. (V.K.E. Wichmann, N. stad 1620—1920, 1920; E. Birck, N. stads historia III, 1980 [Birck, N. stads historia II, 1988]) Illustrationer: Kanslihuset [= ämbetshuset]. Vy över centrum från vattentornet. Nykarleby älv, namn på Lappo å i dess nedre lopp. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Tieto jätti 1983-FIN Uusikaarlepyy (Nykarleby på svenska), stad i Sydösterbotten i Vasa län vid Bottenviken vid Lappo ås mynning. Areal 688,8 km². 7580 invånare (1982), varav majoriteten är svenskspråkig. Småindustrier, järnvägsförbindelse med Karleby och Seinäjoki. Zacharias Topelius barndomshem och staty (V Vallgren 1934). Träkyrka från 1708, Munsala gråstenskyrka från 1787 och Jeppo träkyrka från 1861. Minnessten över slaget vid Jutas (L.E. Sjöstrand 1885). Staden grundades 1617 och fick stadsprivilegier 1620. Branden 1858 förstörde staden nästan helt och hållet. Sammanslogs 1975 med Nykarleby landskommun, Jeppo och Munsala. [Översättning från finska.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Pocketuppslagsboken 1984-S Nykarleby Uusikaarlepyy, stad i Vasa l, Finland, 10 700 inv (Inf. 2015-09-20.) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Lademann 1985-DK Nykarleby: Uusikaarlepyy; by i Finland ved Lappo älvs udmunding i Botniske Bugt. Nær byen fødtes Zacharias Topelius. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Bonniers stora lexikon 1987-S Nykarleby (finska Uusikaarlepyy), stad i västra Finland, nära Bottniska viken 7700 inv., (de flesta svenskspråkiga). Zacharias Topelius' födelsehem Kuddnäs är nu museum. I närheten av N ligger Jutas. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Aschehoug og Gyldendals store norske leksikon 1989-N Uusikaarlepyy, (sv. Nykarleby), by i Finland, Vaasan lääni (Vasa län), ved kysten av Bottenviken nordøst for Vaasa; 722 km², 7880 innb. (1988), 91 prosent svenskatalende. Zacharias Topelius' fødested. Grunnlagt 1620. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Norstedts uppslagsbok 1992-S Nykarleby (fi Uusikaarlepyy) stad i Vasa län, v Finland, 7 700 inv. Gr. 1617, stad 1620. Topelius födelseort. [2007-12-27. Grundläggningsår felaktigt.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
| Prismas lexikon 1994-S
Nykarleby fi Uusikaarlepyy, (1620) i Vasa län, Finland, 7 900 inv.; övervägande flertalet svenskspråkig. [2005-04-03.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Respons 1996-S Nykarleby finska Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, v Finland, vid Bottenviken, 7730 inv (1994, 91 % svenskspråkiga), i centralorten 2900. Stadshus (1640). Topelius födelseort, grundad 1620. [Här är man lite vårdslös med sanningen. Före detta rådhuset blandas ihop med Trivialskolan som grundades 1640, men byggnadens äldsta del är från 1700-talet.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Längs vägen till Jakobstad finns gammalt byggnadsbestånd av stort kulturhistoriskt intresse. Zacharias Topelius födelse- och barndomshem Kuddnäs har varit museum sedan 1934. Det vitrappade karaktärshuset byggdes i slutet av 1700-talet. [1] En vacker björkallé [2] leder fram till gårdsplanen som flankeras av ekonomibyggnader.
Jouni Kaipia och Lauri Putkonen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Den Store Danske Encyklopædi 1999-DK Nykarleby, Uusikaarlepyy, by NØ for Vaasa i det svenksprogede Österbotten i Finland; 7658 indb. (1996) i kommunen. Den store trækirke fra 1708 vidner om en tidlig blomstring, som dog ramtes hårdt af en brand i 1838 [skall vara 1858] og et lokalt bankkrak i 1913. Den landligt idylliske by er kendt som skjaldenes stad; forfatteren Zacharias Topelius' barndomshjem Kuddnäs er nu museum. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Bra Böckers lexikon 2000 1998-S Nykarleby, på finska Uusikaarlepyy, stad vid Bottniska viken i Vasa Län, Finland, 7 800 inv. varav drygt 90 % svenskspråkiga. Pälsdjursnäringen är betydande i omgivningen. Nykarleby grundades 1620. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Nationalencyklopedin, NE Multimedia 2000 plus-S Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, kommun och stad i Österbotten (Västra Finlands län), Finland; 722 km², 7 607 inv. (1998), varav 91 % svenskspråkiga. De flesta arbetsplatserna finns inom jordbruk, fiske och pälsdjursuppfödning. I N. finns även småindustri med tillverkning av bl.a. plastprodukter, snickeriprodukter och segelbåtar. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Lonely Planet Finland 2003-FIN North of Vaasa NYKARLEBY 06 • pop 7650 Nykarleby (Finnish: Uusikaarlepyy) is a small town 20km south of Jakobstad where 91% of the population speak Swedish, making it one of the most Swedish of all main-land Finnish towns. The town was founded in 1620, the same year as Karleby (Kokkola); despite the identical founding dates, this place got the name Nykarleby which means ‘new Kokkola’. Today Nykarleby is a peaceful riverside town and it makes a pleasant stop on the road between Vaasa and Jakobstad or Kokkola – if nothing else you should try the local waffles. In summer, you can get tourist information and town maps from the Cafe Kyrktuppen. The yellow Nykarleby Church (open 9am-6pm daily in summer) on the riverside was built in 1708. Its walls, pulpit and ceiling are covered with 18th-century paintings. Nykarleby Museum, to the north along the main street, has plenty of local flavour. It features bric-a-brac, old costumes and furniture. Café Kyrktuppen is a pleasant little café specialising in the local våfflor (waffles) with cream and strawberry jam. Brostugan, across the river opposite the church, is also worth a waffle stop. [Sid 253. Inf. 2008-08-21.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Schildts uppslagsbok 2004 Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, tvåspråkig stad med svensk majoritet i s. Österbotten vid Lappo ås, (här benämnd Nykarleby älv) mynning i Bottniska viken. Landareal 722 km², 7529 inv, andelen svenskspråkiga 91,7 %. 27 platser i fullmäktige fördelade enligt: SFP: 21, SDP: 3, FKF: 3. N. upphöjdes 1620 till stad och erhöll stapelrättigheter 1795. Nästan hela N. förstördes av en förödande brand 1858. Genom inkorporering av Nykarleby lk samt Jeppo och Munsala kommuner 1975 skapades ett Stor-N. Stadens centrum består huvudsakligen av enkla trähus och breda gator, lagda enligt rutsystemet. Här finns många esplanader [endast Topeliusesplanaden] och parker, bland dem Topeliusparken, där en byst av skalden (V. Vallgren, 1934 [skall vara 1935]) och en minnessten över RR Eklund (W och M. Aaltonen, 1962) är resta. N. har kallats ”skaldernas stad”; utom Topelius och Eklund har bl a. Mikael Lybeck och Joel Rundt anknytning till orten. Bland sevärdheter märks vidare Topelius' barndomshem Kuddnäs (se d.o.), N. museum (invigt 1953) med bokhandlaren Josef Herlers samlingar, stadens träkyrka (1708), Munsala gråstenskyrka (1787) och träkyrkan i Jeppo (1861). Staden har småindustri; vid sidan av jordbruket talrika mink- och rävfarmer. N. har gamla anor som skolstad; en trivialskola verkade här 1640-1648 [skall vara 1684] och ett svenskspråkigt seminarium för manliga folkskollärare 1873-1970. Kristliga folkhögskolan i Nykarleby grundade 1919. Ett monument över slaget vid Jutas (se d.o.) restes 1885. [2005-08-24, Helsingfors universitetsbibliotek.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Norstedts uppslagsbok 2005-S Nykarleby (fi Uusikaarlepyy) stad i Vasa län, v Finland, 7 700 inv. Gr. 1617, stad 1620. Topelius födelsestad. [2006-04-23. Länstillhörighet felaktig.] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Factum 2005-F |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Aha – modern kunskap för alla 2005-S Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Västra Finlands län vid Bottniska viken; 7 457 inv. (2004), varav 91 % svenskspråkiga. Staden grundades 1620. De flesta arbetar inom jordbruket och med pälsdjursuppfödning. (Inf. 2018-03-08.) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
Carolina Nova 2017-L Carolina Nova [1] seu Neo-Carolina [2] (Finnice: Uusikaarlepyy, Suecice: Nykarleby) est urbs in Finnia circiter 7 400 incolarum.
Neo-Carolina condita est a Gustavo II Adolpho. Anno 1975 Neo-Carolina augescebat, communia Munsala et Jeppo enim in eam posita sunt[3]. Lingua et officialis et usitatissima est Suecica (qua 90.5% incolarum anno 2001 loquuntur[4]). Lingua altera est Finnica (qua 8% incolarum loquuntur). Sita est Neo-Carolina in regione Ostrobothnia, provincia Finnia Occidentali et stat ad litus Sinus Bothnici. Spectacula nonnulla Neo-Carolinae sunt Ecclesia Sanctae Brigittae, Kuddnäs Museum, Museum Neo-Carolinense, Museum Historiae apud Jeppo et Ferrivia Neo-Carolinensis[3]. Nexus Externus Fabulae et imagines Neo-Carolinae (Suecice, Anglice). [Det här lät spännade; berättelser och bilder från Nykarleby, så jag klickade på länken och kom till Nykarlebyvyer.] (Inf. 2017-09-21. Originalet.) |
Nykarleby (fi. Uusikaarlepyy). 1. Domsaga i Finland, utgöres
af 3 tingslag och omfattar Pedersöre, Purmo, Esse, Larsmo, Nykarleby, Munsala, Kauhava, Yli- och Alahärmä socknar samt Jeppo kapellförsamling.
Areal 2,531 kvkm. 46,356 inv. (1910), till närmare 2/3 svensktalande. — 2. Stad i Vasa län, Finland, en liten, men prydlig ort, ligger vid
Lappo l. Nykarleby älf, 4 km. från dess utlopp i Bottenhafvet. Stadens underlydande mark är 21,3 kvkm.; dess stadsplan upptar 11,8 har.
1,317 inv. (1910), till största delen svensktalande. Öfver älfven, som invid staden bildar en strid fors, går allmänna landsvägen
förmedelst en präktig bro. Stadens skeppshamn och varf äro belägna vid älfvens utlopp, å Djupstens holme, och upplagsplatsen
för tjära och utskeppningsvirke omkr. 3 km. från staden, vid älfvens mynning. Tulluppbörden uppgick 1903-12 till i medeltal 36,000
mark årligen. Förnämsta utförselartiklar äro trävaror och tjära samt hafre och ladugårdsprodukter. 1910 funnos
13 handlande. Handelsflottan, som för några årtionden tillbaka var mer blomstrande, utgjordes vid utgången af 1911 af blott 2 större
segelfartyg, om tillsammans 960 reg. ton. Invånarnas taxerade inkomster uppgingo s. å. till 667,000 mk, hvaraf 321,000 beräknades för
näring och rörelse. Kommunens utgifter 1910 utgjorde 40,000 mk. I staden finnes ett svenskt folkskollärarseminarium. Staden anlades af Gustaf
II Adolf 1617 och erhöll sina första privilegier 1620. Den var under 1600-talet en tid säte för landshöfdingen i Österbotten.
Jämte Jeppo kapellförsamling, som dock är bestämd att afskiljas till egen kyrkoherdelägenhet, bildar Nykarleby stads- och landsförsamling
ett konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Jakobstads prosteri, Åbo ärkestift. Areal 437 kvkm. 7,401 inv. (1910), svensktalande. — Vid N. utkämpades
24 juni 1808 en mindre strid mellan en liten rysk afdelning, som betäckte den på återtåg söderut stadda armén, och de
på flera olika vägar anryckande 2:a och 3:e finska brigaderna. Ryssarna rymde snart fältet, och förlusterna voro obetydliga. 13 sept.
s. å. räddade von Döbeln genom segern vid 
Resehandbok: Finland: Vägkarta, stadsplaner över städerna, ringreparations- och bilverkstäder, beskrivning av städerna, bilruter, Lappland
