Visa meny i övre kanten om den inte redan finns där.

Finlands geografi 1762-S

En god föreställning om 1700-talets Nykarleby, i stora drag sett, få vi i en av assessorn Erik Tuneld år 1762 utgiven geografi, (det första geografiska verket på svenskt språk), där följande beskrivning gäller Nykarleby, vilken jag här ordagrant vill citera:

      »Ny-Carleby, LAT, Neo-Carolina, en sjöstad, vid Floden Lappojoki, 1 mil från dess utlopp i Hafwet, hwarest den har en god Hamn: 49 ½ mil från Åbo och 2 ½ mil från Jacobstad. Har blifwet anlagd af Kong Gustaf Adolph och med Privilegier försedd år 1620. Håller årligen Olofsmässomarknad den 29 Julii och drifwer en fördelaktig Tjäruhandel, samt med Wed, Bräder och Smör.
      År 1648 blef Landshöfdinge-Sätet i Öster-Botten anordnat hit, hwarifrån det dock sedan flyttades.»

B. E—d Några drag ur Nykarleby stads historia i Österbottniska Posten nr 19/1933.
Lars Pensar tillhandahöll.

 

Encyclopédie, ou dictionnaire raisonné des sciences, des arts et des métiers 1765-F (nytryck 1988)

NYECARLEBY, (Géog.) petite ville de Suede dans la Finlande, sur la côte orientale du golfe de Bothnie, au midi de Jacobstat, & à l'embouchure d'une petite riviere.
 


Beskrifning om Svearike: Finland, Volym 4 av Daniel Djurberg 1808-S

Vasa Län.
— — —
KORSHOLMS MEDLERSTA Fögderi
— — —
Orter
Stad.

NYKARLEBY.

Denna stad är belägen vid Älven Lappojoki, 1 Mil från dess Utlopp i Havet, 8,5 mil från Vasa och 49,5 Mil från Åbo. Staden är tämeligen  regulär. Han håller i Längd 1160 Alnar, i Bredd 450, och i Vidd 25 Tunnland. Gator och Gränder äro 12 till Antalet, icke synnerligen räta, 5 af dem gå efter Längden af Staden och de öfrige efter Bredden. Qvarteren äro 24, och Tomterne 130. Kyrkan är belägen i södra ändan af Staden. Rådhuset, försedt med Tornur, ligger vid Torget, samt är väl som Kyrkan bygd af Trä.

Folkmängden stiger til 765, hvaraf 330 äro Mankön och 435 Qvinkön.

Inbyggarne nära sig af vanliga Medel uti Finska Sjöstäderne. Hamnen befinnes vid Lappojokis Utlopp i Havet. Staden njuter Stapel - Frihet, samt idkar Handel med Tjära, från 15 till 20000 Tunnor, Beck, Bräder, saltadt Kött, Smör, Talg, från 5 till 800 Lispund, Potaska, Salpeter; men genom en i början av innevarande Seculo åkommen Eldsvåda har Handelen och Sjöfarten aftagit, så at af Stadens förnämsta Export Tjära, har årligen 1000 Tunnor Tjära mindre från Landet inkommit; men däremot har Införseln af Potaska och Salpeter ökat sig. År 1805 ägde Staden endast 3 stora Fartyg. Samma År steg Landtulls - Upbörden till 880 Riksdaler. I anseende til Utrikes Tullen lyder han under Jacobstads Sjötulls-Kamare.

Af Manufacturer finnas här et Skeppsbyggeri.

Förenämde år 1805 funnos i Staden 2 Präster och Lärare, 5 civile Tjänstemän, 12 Handelsmän, 3 Handels - Betjänter, 3 Skeppare, 69 Sjömän, samt 32 Mästare med 5 Geseller och 3 Lärlingar uti åtskilliga Handtvärk, nämligen:

Bagare 1       Linnevävare 1
Borstbindare 1   Repslagare 1
Färgare 2   Sadelmakare 1
Garvare 2   Skomakare 5
Glasmästare 3   Skräddare 4
Guldsmeder 2   Slagtare 1
Hattmakare 3   Snickare 1
Målare 1   Svarvare 1

[Hantverksborgare i Ett bidrag till Nykarleby stads personhistoria. Borgare och borgarsläkter 1721-1857 av Woldemar Backman.]

Staden är skyldig at anskaffa till Kronans Tjänst 6 Båtsmän.

I Staden underhållas 20 Hästar, 150 Kor, 6 Ungnöt och 30 Får.

Nära invid södra Tullen äger Staden en grundmurad Mjölqvarn, med 2 par Stenar och af fördelaktig Inrättning. Utom norra Tullen har han en Tjärgård och ett Beckbruk. Nära til Staden är en Hälsobrunn.

Stadens donerade Mark innehåller 5,5 Mantal af svag Sandig Jordmån; däraf 24 Tunnland äro uptagen til Åker.

— — —

Soknar
— — —

5. NYKARLEBY.

Detta Pastorat utgör den nordligaste Delen av Fögderiet [*]. Det omgives af Pedersöre, Lappo och Vöro Pastorater samt Havet. Dess Storlek är 8,5 Qvadr. Mil. Landet består til större Delen utaf en Dal omkring nedersta Delen af Ån Lappojoki. Jordmånen är här sandagtig, och ej så fruktbar som i de föregående Soknarne.

[* Till fögderiet hörde Lillkyro, Storkyro, Vörå, Lappo och Nykarleby.]

Folkmängden stiger, utom Stadens, til 5505. Befolkningen är således 647 Människor på Qv. Milen; det gör 36 Tunnland på Personen. Jämte Staden är Pastoratets folkmängd 6266. Pastoratet består af 3 Försmlingar: Staden Nykarleby samt 2 Soknar: Nykarleby Moder - Församling och Munsala Annex. Moder - Församlingen nyttjar Stadens Kyrka. Afståndet mellan Munsala Kyrka och Staden är 1 Mil.


Sid 383–385 och 389–390. Hämtat från google böcker. Eftersom staden i dag har ca 7500 invånare har den genomsnittliga årliga befolkningsökningen de drygt senaste 200 åren varit 10 personer.
(Inf. 2011-03-06.)

 


Finland och dess invånare 1827-S

     7. K o r s h o l m s  m e d l e  d e l s  F ö g d e r i.
     12). N y - C a r l e b y  (Neo-Carolina), på Finska Uusi-Karleby, äfven Joensuun Kaupunki, 63° 31' 38” höjd., 49 1/2 mil ifrån Åbo, 1 mil från Lappjokis utlopp i hafvet, blef anlagd år 1614 men erhöll ej privilegier för än 1620. År 1820 hade den omkring 780 invånare. Staden ägde 1814 sjutton öppna handelsbodar.
     Utskeppningen består af tjära, beck, pottaska, smör, talg, kött, bräder, o. s. v. De ringare af invånarne idka strömmingsfiske. Hamnen ligger en mil från staden vid mynningen af elfven.
(Friedrich Rühs)

Subscriptions - Förteckning

Ny Carleby

Bastman, A. R. Apothek.

 I.

Calamnius, F. Borgmästare

 I.

Ebeling, J. C. Rect. Pædag.

 I.

Fagerdahl, M. Capellan

 I.

Gadd, A. Mönsterskr.

 I.

Heikel, C. J. Lagman och

 I.

    Borgmästare

 I.

Lalin, L. Rådman

 I.

Libeck, G. Apothekare [Var apotekare i Gamla Karleby.]

 I.

Lithén, M. Rådman

 I.

Skogberg, J. E. Expedit.

 I.

    Fogde

 I.

Snellman, O. R. Stud.

 I.

Spoof, C. G. Hofr.Auscult.

 I.

Sundius, Lagm. o.Här:hfdg

 I.

Sundius, R.W. v.Härthfdg

 I.

Topelius, Z. Prov. Läkare

 I.

    och Ridd.

 I.

Toppelius, F. M. Commin.

 I.

Törnroth, L. H. Prov.Läk.

 I.

Wegelius, E. Capellan

 I.

Wegelius, J. Med. Doct.

 I.

    Capell.

 I.

Winge, H. P. Lagm. o.

 I.

    Ridd.

 

(Förteckning inf. 2019-03-08. Hela boken på google books.)

 



Lärobok i Finlands historia och geografi 1832-FIN

Ny Carleby (F. Joensuun Kaupunki, äfven Uusi Kaarleby, Lat. Neo-Carolina), stapelstad, vid utloppet af Lappojoki elf, en mil från hafvet, med 815 invånare. Anlagd år 1614 erhöll den sina privilegier 1620, hvarifrån dess ålder vanligen räknas. Den var, ifrån år 1648, någon tid landshöfdingesäte. Stadens utskeppning består af vanliga landtmannaprodukter; de fattigare borgarne idka strömmings fiske.

Jens-Ole Hedman tillhandahöll.
[2004-03-20.]

 

Gyldén 1841-FIN

Beskrivning till Gyldéns stadsplan. Se separat sida.
 

Finland framställdt i teckningar 1845-FIN

Se separat sida.
 

Lärobok i geografi för elementar-läroverket av A. G. J. Hallstén 1853-FIN
Ny-Karleby (Uusi-Karlepyy, Joensuu), stad vid Lapuanjokis mynning, betydlig handel, 1154 inv.
     Anlagd 1617, Var en kortare tid (ifrån 1648) säte för landshöfdingen öfver Österbotten. — Sandnäs, glasbruk i Ny-Karleby socken. — Kimo, jernbruk i Wörå. — Oravais, by i Wörå; här föreföll en afgörande strid d. 14 sept 1808. Masugnsanläggning.
[2011-01-17.]
 

Handbok för resande i Finland 1858-FIN
Nykarleby (Joensuu), stad vid Bottniska viken och Lappo elf under 63° 31' latitud i Wasa län. Den anlades af Gustaf II Adolf år 1617, och torde fått sitt namn efter Karl IX. Här inrättades 1641 en trivialskola som 1683 flyttades till Wasa, och landshöfdingen öfver Österbotten fick sin station här 1648, men blott för en kort tid. Midsommardagen 1808 var i staden en liten drabbning, då bron uppbrändes; denna uppbyggdes ånyo 1817 och har betydig höjd öfver floden. Hamnen är långt aflägsen, sedan elfven uppgrundats, och handeln medelmåttig med en varuomsättning af 102,700 Rb. Skeppsvarf finnes på Alörn ¾ mil från staden; tjärhofvet, der de förnämsta exportartiklarne tjära och bjelkar uppläggas, är beläget vid elfsmynningen. Invånarnes antal 1,154.
[Lars pensar tillhandahöll.]
 


Försök till Lärobok i Kustgeografi för Navigationsskolorna i Finland 1865-FIN

… — Gamla-Karleby (lat. N. 63° 50', long. O. 23° 14'), vid en hafsvik; exporten af skogsprodukter utgör årligen omkring 2900 läster; 2200 inv.
     — Jacobsstad (lat. N. 63° 41', long. O. 22° 47'); exporten af skogsprodukter årligen omkring 2220 läster; 1900 inv.
     — Ny-Karleby (lat. N. 63° 32', long. O. 22° 38'), vid Lapuanjokis mynning; exporten af skogsprodukter utgör årligen omkring 1670 läster; 1200 inv.
    — Nicolaistad (lat. N. 63° 7', long. O. 21° 33'); exporten af skogsprodukter årligen omkring 2740 läster; 3930 inv.
    — Kaskö (lat. N. 62° 23', long. O. 21° 12'), på en ö i hafvet med förträfflig hamn; årliga exporten af skogsprodukter omkring 1060 läster; 800 inv.
    — Kristinestad (lat. N. 62° 16', long. O. 21° 20'), beqväm hamn och god handel; årliga exporten af skogsprodukter omkring 7540 läster; 2490 inv.

[C. E. Stenius, föreståndare för Navigationsskolan i Åbo. Texten ingick i kapitlet Storfurstendömet Finland, städer.
     Eftersom det var så lite text, fick även de andra svenskösterbottniska städerna komma med.
     Sammanställningen nedan i tabellform ger en bättre överblick. Kristinestads stora export och höga invånarantal förvånar mig.

       
Stad Hamnens läge Läster Inv.
Gamla-Karleby vid en hafsvik 2 900 2 200
Jacobsstad   2 220 1 900
Ny-Karleby vid Lapuanjokis mynning 1 670 1 200
Nicolaistad   2 740 3 930
Kaskö på en ö i hafvet med förträfflig hamn 1 060 800
Kristinestad beqväm hamn 7 540 2 490

[Carl-Johan Eriksson tillhandahöll.
(Inf. 2009-09-04.)]

 

Nordisk familjebok 1887-S
Ny-Karleby
F. Uusikaarlebyy). [Usikarleby]. 1. Domsaga i Finland, utgöres af 3 tingslag och omfattar Pedersöre, Esse, Larsmo, Ny-Karleby, Munsala, Kauhava, Yli- och Alahärmä socknar samt Purmo och Jeppo kapellförsamlingar. Areal 2,700 qvkm. Befolkningen till närmare 2/3 svensktalande, 39,637 personer (1885). - 2. Stad i Vasa län, Finland, en liten, men prydlig ort, ligger vid Lappo elf, 4 km. från dess utlopp i Bottenhafvet. Stadens underlydande mark är 15,2 qvkm.; dess stadsplan upptager 11,8 har. Befolkningen, till närmare 2/3, svensktalande, 1,105 personer (1885). Öfver elfven, som invid staden bildar en strid fors, går allmänna landsvägen förmedelst en präktig bro. Stadens skeppshamn och varf äro belägna omkr. 5 km. från staden vid elfvens utlopp, å Djupstens holme, och upplagsplatsen för tjära och utskeppningsvirke omkr. 3 km., vid elfvens mynning. In- och utförseln uppgick i medeltal för åren 1881—1884 till ett värde af 450,000 mark. Förnämsta utförselartiklar äro trävaror och tjära samt hafre och ladugårdsprodukter. 1885 funnos 16 handlande. Handelsflottan, som för några årtionden tillbaka var mer blomstrande, utgjordes vid utgången af 1885 af blott 2 större segelfartyg, om 722 tons. I staden finnes ett svenskt folkskolelärareseminarium. Af högre bildningsverk eger den dessutom blott en svensk privat flickskola. Från ett boktryckeri i staden utgifves en svensk tidning. Staden anlades af Gustaf II Adolf 1617 och erhöll sina första privilegier 1620. Den var under 17:de årh. en tid säte för landshöfdingen i Österbotten. Jämte Jeppo kapellförsamling bildar Ny-Karleby stads- och landsförsamling ett konsistoriellt pastorat af 2:dra kl., Jakobstads prosteri, Åbo ärkestift. Areal 417 qvkm. Befolkningen, svensktalande, 7,124 personer (1885). — Vid N.-K. utkämpades d. 24 juni 1808 en mindre strid mellan en liten rysk afdelning, som betäckte den på återtåg söderut stadda armén, och de på flere olika vägar anryckande 2:dra och 3:dje finska brigaderna. Ryssarna rymde snart fältet, och förlusterna voro obetydliga. A. G. F.
 


Nordisk Familjebok, Konversations lexikon och realencyklopedi 1895-SE
Nykarleby hade 1,076 innev. 1895.

[Sören Ahinko tillhandahöll.]
(Inf. 2007-11-02.)]

 


Enciklopedizesij Clovar 1897-RU
Nykarleby — in Finnish — Uusi Karleby Joensuu — is minor town of Vasaskaya gubernia *), at the mouth of river Lappo. Population is 1114 (1892). According to 1890 data among 1097 inhabitants there were 10 Finns, 1087 Swedes. At 1891 there were 15 manufactures (enterprises), totally with 56 workers and the cost of the enterprises 92305 marks; customs' income was 51090 marks in 1892. Town income in 1891 was 19821, expenses — 27018 marks.
     Schools are for women, and private primary (pre-school), Swedish men teaching seminary. In 1891—92 there were 128 pupils in public schools (78 boys, 50 girls). Nykarleby was founded in 1617. In 1808 nearby it there was a battle between Russians and Swedes. [Bild av artikeln.]

Detta kan vi som inte kan ryska få oss till dels tack vare:

Hej Fredrik,
jag har bett min goda vän och kollega Julia Yukha i St. Petersburg att översätta texten från den ryska encyklopedin. Bifogar härmed hennes översättning till engelska. Det kanske räcker med engelska - annars kanske Du kan översätta till svenska själv. Risken är att en del nyanser försvinner om man översätter vidare, så det är kanske bäst att hålla sig till den engelska översättningen. Julia påpekade att detta är gamla kyrilliska bokstäver som man inte använder i Ryssland längre och hon tyckte att det var roligt ”to be so deep in the history”.
Hälsningar
Klara [Mårtens Ekblad]
[2004-02-28.]

 

Suomenmaan kartta 1898-FIN

UUSIKAARLEPYY (Nykarleby) A2 8ke, kaupunki [rovastikunta 11; jouluk. 96: 1,093, jouluk 90: 1,097 as. (kirkonkirj.), 1,087 ruots., 10 suom.; tammik. 95: 969 as. (henkikirj.)]; S(3, 5). Kaunis asema Lapuanjoen rannalla. Yksit. kapearaitein. rautatie rakennetaan Kovjoen asemalle. Perust. 1617, kaupunkioik. 1620, palanut 1858; sotatappelu lähellä kaupunkia kesäk. 24. p. 1808. Oppilait.: ruots. kk.opettajasemin., yksit. ruots. tyttök. (2 luok.). Pankki: Vaasan pankki. Ks.: Karleborg.
 


Velociped-ruter i Finland 1900-FIN

Nykarleby vid Lappo älfs mynning, vacker stad med väl underhållna gator. Kuddnäs, Z. Topelius födelseort, utanför staden. Vacker park vid Jakobstads vägen. Till stadens hamn 5 km, god, vacker väg.

Finska Cyclistförbundet, Velociped-ruter i Finland.

 

SFV-Kalender 1904-FIN

Nykarleby. I Österbotten har sedan urminnes tider samfärdseln försiggått utmed älfvar och åar; socknarnas utsträckning och särskildt kyrkornas lägen vittna härom. Det var först med ingången af 1600-talet som regeringen begynte tillgodose behofvet af köpstäder vid kusten, hvilka skulle utgöra handelns från det inre landet portar. Sålunda lät Gustaf II Adolf 1617 [skall vara 1620] grundlägga Nykarleby för att tjäna Lappo älfdals befolkning till hamnstad. Den 7 september 1620 undertecknade konungen privilegiebrefvet, några timmar tidigare än för den stad, som oegentligt nog erhöll namnet Gamlakarleby. År 1611 [skall vara 1640] erhöll den förra orten en trivialskola, som 1684 flyttades till Vasa. Mot slutet af 1700 uppblomstrade staden något. Dess olämpliga hamnförhållanden och konkurrensen med tvenne närliggande städer har dock gjort, att Nykarleby icke utvecklats, utan fortfarande är en af landets obetydligaste städer. Orten kan anföras såsom exempel, om det gäller att bevisa, att järnvägsförbindelse ensamt icke bidrager att framkalla industri, så framt ej andra betingelser för denna näringsgrens uppkomst förefinnas.

SFV-kalender (1904). Några anteckningar om de finska städernas uppkomst, ålder och läge av —r—.
 


Folkets bok 1909-S

Nykarleby, stad i Vasa län, Finland, vid Lappo älf, nära Bottenhafvet; 1.190 inv., exporterar trävaror, tjära, hafre och ladugårdsprodukter.

[Illustrerat konversationslexikon. En uppslagsbok inom vetandets alla områden. Efter de bästa källor utarbetad och utgifven av O. H. Dumrath.
Karl Wenelius tillhandahöll.
(Inf. 2007-12-10.)]

 


Nordisk familjebok 1914-S

Nykarleby (fi. Uusikaarlepyy). 1. Domsaga i Finland, utgöres af 3 tingslag och omfattar Pedersöre, Purmo, Esse, Larsmo, Nykarleby, Munsala, Kauhava, Yli- och Alahärmä socknar samt Jeppo kapellförsamling. Areal 2,531 kvkm. 46,356 inv. (1910), till närmare 2/3 svensktalande. — 2. Stad i Vasa län, Finland, en liten, men prydlig ort, ligger vid Lappo l. Nykarleby älf, 4 km. från dess utlopp i Bottenhafvet. Stadens underlydande mark är 21,3 kvkm.; dess stadsplan upptar 11,8 har. 1,317 inv. (1910), till största delen svensktalande. Öfver älfven, som invid staden bildar en strid fors, går allmänna landsvägen förmedelst en präktig bro. Stadens skeppshamn och varf äro belägna vid älfvens utlopp, å Djupstens holme, och upplagsplatsen för tjära och utskeppningsvirke omkr. 3 km. från staden, vid älfvens mynning. Tulluppbörden uppgick 1903-12 till i medeltal 36,000 mark årligen. Förnämsta utförselartiklar äro trävaror och tjära samt hafre och ladugårdsprodukter. 1910 funnos 13 handlande. Handelsflottan, som för några årtionden tillbaka var mer blomstrande, utgjordes vid utgången af 1911 af blott 2 större segelfartyg, om tillsammans 960 reg. ton. Invånarnas taxerade inkomster uppgingo s. å. till 667,000 mk, hvaraf 321,000 beräknades för näring och rörelse. Kommunens utgifter 1910 utgjorde 40,000 mk. I staden finnes ett svenskt folkskollärarseminarium. Staden anlades af Gustaf II Adolf 1617 och erhöll sina första privilegier 1620. Den var under 1600-talet en tid säte för landshöfdingen i Österbotten. Jämte Jeppo kapellförsamling, som dock är bestämd att afskiljas till egen kyrkoherdelägenhet, bildar Nykarleby stads- och landsförsamling ett konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Jakobstads prosteri, Åbo ärkestift. Areal 437 kvkm. 7,401 inv. (1910), svensktalande. — Vid N. utkämpades 24 juni 1808 en mindre strid mellan en liten rysk afdelning, som betäckte den på återtåg söderut stadda armén, och de på flera olika vägar anryckande 2:a och 3:e finska brigaderna. Ryssarna rymde snart fältet, och förlusterna voro obetydliga. 13 sept. s. å. räddade von Döbeln genom segern vid Jutas, strax s. om N., den finska arméns återtåg.
1 o. 2. A. G. F.

[Stadsplanen som illustrerade artikeln och som även använts som underlag för kartorna i anslutning till vykorten.

A. G. F.= Fontell, A. G., förste aktuarie i Statistiska centralbyrån i Finland. Aktuarie är enligt samma uppslagsbok ”tjänsteman i ett ämbetsverk, hvilken har att mottaga och förvara till verket ingifna samt att utlämna från detsamma utgående handlingar”.]

 

Enciclopedia Universal Ilustrada Europeo-Americana, 1920-E
NY-KARLEBY. Geog. C. de Finlandia, gobierno de Wasa, á 4 kms. De la desembocadura del Lapuankoji [skall vara -joki], en el golfo de Botnia; 1,100 h. Buen puerto. Curiosa iglesia construida en 1707. Numerosas quintas en las islas vecinas. Es término de un ramal que enlaza con el f. c. Tornea-Seinäjoki.
 



Salmonsens konversationsleksikon 1922-DK
Nykarleby fanns inte, men däremot Uusikkaarlepyy, se  K a r l e b y.

1) G a m l a  K . ...

2) N y a  K.  N y k a r l e b y  (finsk Uusikaarlepyy). By i samme Landskab og Len som Gamla K. [Østerbotten, Vasa Len], ligger ved Lappoelv 4 km fra dennes Udløb i Havet. Ved Elvens Munding ligger Byens Havn, Skibsværft (paa Djupstens Holmen) og Oplagsplads for Tjære og Tømmer, som udføres over Nya K. Der findes i Byen et sv. Lærerseminarium. (1916) 1290 Indb., svensktalende. Nya K. er anlagt af Gustav II Adolf 1617 og fik Stadrettigheder 1620.

 

Nordiskt konversationslexikon 1925-S
Ny Karleby, finsk stad vid Lappo älv nära dess utflöde i Bottniska viken. N.K. har cirka 1.500 inv. och utför trävaror och tjära. Söder om N.K. besegrade general von Döbeln ryssarna den 13 september 1808, varigenom den finska härens återtåg räddades.
(Inf. 2013-03-04. Mats Blomqvist tillhandahöll.)
 


Pieni Tietosanakirja, 1927-FIN

Uusikaarlepyy (ruots. Nykarleby), kaup. Vaasan läänissä, 4 km Lapuanjoen suusta. 5-luokk. yhteiskoulu, krist. kansanopisto, miesseminaari (kaikki ruotsink.). Puukirkko v:lta 1708. 1,340 as. (1927), niistä yli 1/10 suomenk. — U. sai kaupunginoikeudet 1620. V. 1899 valmistunut kapearaiteinen rautatie U:stä Kovjoelle myytiin ja purettiin 1916.

Uusikaarlepyy. Seminaari.

 

Norstedts uppslagsbok 1927-S

Ny-Karleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i v. Finland, Vasa l. 1 346 inv. (1922), huvudsakl. svenskar. Grundlagd 1617, stad 1620.
[2007-10-29]
 

Åhlén & söners uppslagsbok 1932-S

Nykarleby (fin. Uusikaarlepyy). Stad i v. Finland (Vasa län) med huvudsakligen svensktalande befolkning. 1 300 inv. (1927).
[2005-04-03]
 

Eesti entsüklopeedia 1937-EST

Uusikaarlepyy [—büü] (rts. Nykarleby). 1) Rootsi keelt kõneleva rahvastikuga, maakogukond Lääne-Soomes, fi. Vasa läänis, 250 km², 3684 el. (1930) — 2) Linn. U. maakogukonnas, 1285 el. (1930). U. linnas on rootsikeelne ühisgümnaasium, rahvaülikool, õpetajateseminar. Ta sai linnaõigused 1620.
[2004-11-05, KB.]
 

Norstedts uppslagsbok 1942-S

Ny-Karleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i v. Finland, Vasa l. 927 inv. (1938), huvudsakligen svenskar. Grundlagd 1617, stad 1620.
 

Nordisk familjebok 1944-S

Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, Finland, vid Lappo el. Nykarleby älv, 4 km från dess utlopp i Bottenhavet; 21 kvkm, 1,293 inv. (1930). Staden saknar järnväg, sedan en smalspårig bana till den österbottniska kustbanan under världskriget försålts och upprivits. I staden finnes ett svenskt folkskollärarseminarium. Staden anlades av Gustav II Adolf 1617. Största delen av staden förstördes vid eldsvåda 1858; endast kyrkan och några privathus räddades. Kyrkan är av gotisk stil, uppf. 1708 enl. ritningar av Elias Brenner men senare flera gånger reparerad. — På Kuddnäs invid N. föddes Z. Topelius. — Vid N. utkämpades 24 juni 1808 en mindre strid mellan en liten rysk avd. och 2:a och 3:e finska brigaderna. Ryssarna rymde snart fältet. O. Brn.
[Bruun, O., fil. mag., föreståndare för Helsingfors stads statistiska kontor.]
 

Jokamiehen Tietosanakirja (Otava) 1947-FIN

Uusikaarlepyy, ruots. Nykarleby, Suomen pienin kaupunki, Vaasan läänissä Lapuanjoen varrella 4 km:n päässä joen laskukohdasta. 21.3 km², 1 175 as. (1946), ruotsinkiel. seminaari (per. 1873), yhteiskoulu ja kristill. kansanopisto (per. 1920). Topeliuksen syntymäkoti Kuddnäs kaupungin ulkopuolella järjestetty museoksi. Topeliuksen muistopatsas pystytetty 1935. Kaupunkia hävitti tulipalo 1858; kesäk. 24 p:nä 1808 Adlercreutz voitti venäläiset U:n sillan kohdalla ja v. Döbeln samoin syysk. 13 p:nä kaupungin eteläpuolella (muistomerkkinä suuri kivikumpu). Nimenä aikaisemmin Lapuanjoensuu. U. on per. 1620.
[Seppo Kuusinen tillhandahöll. Inf. 2017-08-20.]
 

Svensk uppslagsbok 1952-S

Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, Finland, 4 km från Lappo (Nykarleby) älvs mynning i Bottniska viken; 21 km²; 1,081 inv. (1950), svensktalande. N., som är Finlands minsta stad, grundades 1620. Dess utveckling har skett långsamt och stagnerade spec. under tiden mellan de två världskrigen, då staden saknade järnvägsföbindelse, sedan den smalspåriga järnvägen till östbottniska stambanan, byggd 1899, nedlagts. Sedan 1949 är staden åter förenad med statens järnvägsnät genom en normalspårig bana. N. är en småstadsidyll med låg trähusbebyggelse och flera parkanläggningar. Kyrkan, av trä, är uppförd 1708. I en park finns en bronsbyst av Z. Topelius (av skulptören V. Vallgren). Stadens betydelse som lokalt handelscentrum är ringa, och industri:n är obetydlig. Den har Finlands enda svenska folkskollärarseminarium och svensk samskola. Invid staden ligger Kuddnäs gård, Z. Topelius' födelsehem. Gården har numera inrättats till Topelius-museum. — Litt.: V. K. E. Wichmann, ”N. stad 1620—1920” (1920). Mdn. [= Gunnar Modeen, chef i Socialministeriet, Helsingfors.]

Illustration: Bild över torget från sydost.
 

Bonniers folklexikon 1953-S

Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, Finland, vid Lappo älv. 1100 inv., flertalet svensktalande. Svenskt folkskollärarseminarium
[2004-07-14.]
 


Hagerups Illustrerede Konversationsleksikon 1953-DK

Nykarleby. Se Uusikaarlepyy.

Uusikaarlepyy (sv. Nykarleby), Finland; By i Vasa Lääni NØ. f. Vaasa, 1 042 Indb., overvejende svensktalande. Ligger ved Udløbet af Lappo älven; livlig Oplandshandel, men næstan ingen Industri. Grdl. 1620.
[2005-08-07, Helsingfors universitetsbibliotek.]

 

Nordisk familjebok 1956-S

Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, Finland, 4 km från Lappo (Nykarleby) älvs mynning i Bottniska viken; 21 km²; 1,081 inv. (1950), svensktalande. Finlands minsta stad, gr. 1620. N. är en småstadsidyll med låg trähusbebyggelse och flera parkanläggningar. Kyrkan, av trä, är från 1708. I en park finns en bronsbyst av Z. Topelius (av skulptören V. Vallgren). N. har Finlands enda svenska folkskollärarseminarium och svensk samskola. Invid staden ligger Kuddnäs gård, Z. Topelius' födelsehem, numera Topelius-museum. Litt.: V.K.E. Wichmann, ”N. stad 1620-1920” (ipzo).
 

Focus 1959-S

Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, v. Finland, s.v. om Jakobstad. 1 000 inv., svensktalande. Landets minsta stad. Svenskt folkskollärarseminarium. Träindustrier.
[2003-06-09.]
 

Lilla uppslagsboken 1958-S

Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa l., Finland. 4 km från Lappo (Nykarleby) älvs mynning i Bottniska viken; 1,056 inv. (1955), flertalet svensktalande. N, som är F:s minsta stad grundades 1620.
 


Resehandbok: Finland: Vägkarta, stadsplaner över städerna, ringreparations- och bilverkstäder, beskrivning av städerna, bilruter, Lappland utgiven av Finska gummifabriks aktiebolaget 1961-FIN

NYKARLEBY

Grundat: 1620
Invånare: 1.200

Nykarleby är Finlands minsta stad. Främst är det helt svenskspråkiga Nykarleby känt för sitt seminarium. Staden är också en handelsplats för den omgivande trakten. Seminariet[s övningsskola], som utbildar manliga svenska folkskollärare, är stadens framträdande och nästan enda stenbyggnad. Sevärdheter: Trivialskolans hus från 1600-talet [1729], numera rådhus och stadsbibliotek, skalden och sagoboksförfattaren Zachris Topelius födelsehem Kuddnäs gård [troligen inte] med Topelius-museet. Stadsmuseet, som bl.a. berättar om Nykarlebys tid som sjöfartsstad, är inrymt i en 400 år gammal byggnad. Sevärda är också de gamla hamnbyggnaderna och fiskestationen samt kaffestugan Brostugan med originella målningar. Stadens träkyrka är mycket vacker.

C. 5 km från staden ligger Jutas slagfält, bekant från 1808—09 års krig, med ett minnesmärke över general von Döbeln. På vägen dit passerar man Klackars gård, som påminner oss om en bonde som under tsarväldets sista tid framgångsrikt motsatte sig att ryskan skulle bli landets officiella språk. I utkanten av staden ligger Juthbacka semesterhem. Här finns också en campingplats.

Carl-Johan Eriksson tillhandahöll.
(Inf. 2012-04-15.)

 


Norstedts Uppslagsbok 1962-S
Illustrerad encyklopedi i ett band med världsatlas
Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i v. Finland, Vasa l., 1 200 inv., huvudsakl. svenskspråkiga. Grundlagd 1617, stad 1620.

Nykarleby älv, annat namn för Lappo. Sic!
(Inf. 2013-03-03.)

 


Rautatiehakemisto 1963-FIN
Uusikaarlepyy-Nykarleby, lyhenne Upy, ylemmän palkkaluokan asemamestarin ja asemamiehen hoitama pysäkki. Pysäkinhoitajan asuntona 2 h ja k ilman mukavuuksia. Lähteviä lähetyksiä 200 ja saapuvia 280 sekä myytyjä matkalippuja 70 kpl/kk. Henkilöliikenne hoidetaan VR:n linja-autolla.Tavarajuna 3 kertaa viikossa. Kuorma-autolla hoidettava jakelulinja Kokkola-Uusikaarlepyy. Keskitetty kotiinkuljetus. Kaupungissa ruotsinkieliset keskikoulu, miesseminaari ja kristillinen kansanopisto. VR:n lääkäri on. Huomattavimmat liikennöitsijät jousitehdas ja muovitehdas. Elokuvateatteri on. Veroäyri 11 penniä. Nähtävyytenä puukirkko vuodelta 1708.

[Kuvaus kaupungista on julkaistu Valtionrautateiden viranhakijoille tarkoitetussa kirjassa ”Rautatiehakemisto” vuodelta 1963. Kirjassa on kuvaukset kaikista Suomen rautatieasemista ja se on julkaistu helpottamaan rautatieläisten työnhakua eripuolille maata kun työpaikkoja tulee hakuun.
Jorma Rauhala tillhandahöll.

Enligt uppgift av Jorma betyder ”Keskitetty kotiinkuljetus” att styckegods transporterades med ”Ovelta-ovelle-bilen” och endast hela vagnslaster levererades till stationen.
(Inf. 2007-10-19.)]

 

Bonniers lexikon 1965-S

Nykarleby (fi. Uusikaarlepyy), stad i Vasa l. (Österbotten), Finland, vid Nykarleby (el. Lappo) älv, 4 km ovanför dess mynning i Bottniska viken, 1200 inv. (huvudsakl. svensktalande); landets minsta stad. Hamn, folkhögskola, folkskoleseminarium (svenskspråkiga). N. fick stadsprivilegier 1620.
 

Ports of the World 1966-GB

Nykarleby (Uusikaarlepyy)
Lat. 63° 31' N.; long. 22° 32' E. In the Gulf of Bothnia. Navigation normally mid-May to end-October.
     Accomodation—No quays, only roads, most of them well sheltered. Loadingplaces at Krakskarssund, depth 10 ft., Alofjard, depth 10 ft., Monas-Sund, depth 22 ft., Storsund, depth 22 ft. and Thorso (open roadstead), permissible draught, depth 24 ft. Working hours 0800 till 1700 hrs.
     Pilotage—Pilot stations at Masskar, outside Jakobstad, and at Stubben, 6 miles from Monassund (for Monassund and Storsund).
[2007-03-10.]
 

Koko perheen autokirja 1970-FIN

UUSIKAARLEPYY
Suomen pienimpiin kaupunkeihin kuuluva Uusikaarlepyy sai kaupunkioikeudet v. 1620. Sakari Topelius syntyi kaupungin lähellä olevassa Kuddnäsin kartanossa v. 1818. Uudenkaarlepyyn museo kuvaa 1800-luvun pikkukaupungin elämää. Siltavahdin vanha tupa 'Brostuga' on nykyisin kahvilana. Kaupungintalossa toimi 1600-luvulla Pietari Brahen perustama triviaalikoulu. Juthbackan vanhassa kartanossa on matkailukeskus ja 'Panorama'-näkötornissa kahvila. Kaupungin lähellä Juuttaalla on von Döbelnin muistopatsas.
[2007-08-17.]
 


DATA 1970-S

Nykarleby fi. Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, Österbotten, Finland, landets minsta stad, ca 1200 inv., det absoluta övervägande flertalet svensktalande. Staden grundades 1620. Svenskspråkigt folkskoleseminarium.
 

Otavan Iso Fokus 1977-FIN

Uusikaarlepyy, ruots. Nykarleby, kaksikielinen (enemmistö ruotsink.) kaupunki (1620) Etelä-Pohjanmaalla Vaasan läänissä Lapuanjoen suussa. U:hyn liitetty 1975 Uudenkaarlepyyn maalaiskunta, Jepua ja Munsala. Oy Abeko Ab:n ja Oy Prevex Ab:n muovitehdas, Oy Nykra Ab:n veneveistämö, Oy Valioravinto Ab:n terveysravintotehdas. Minkkitarhausta. Oppikoulu, kansankorkeakoulu. Z. Topeliuksen rintakuva (V. Vallgren, 1934), hänen synnyinkotinsa Kuddnäs, Juuttaan taistelun muistomerkki (D. Nyblin, C. E. Sjöstrand, 1885), R. R. Eklundin muistokivi (W. ja M. Aaltonen, 1962). Puukirkko 1708. - U:n srk per. 1607 Pietarsaaren mlk:n ja Vöyrin osista.

Uusikaarlepyy
21,3 km²  (ilman merialuetta). Maa-ala 21,3 km². [Avser stamstaden.] Väkiluku 1 565. Tieyhteydet (km): Lapua 72. Pietarsaari 20, Vaasa 75. Veroäyri 14,5 (1973)


Kaupungin kirkko on Uudenkaarlepyynjoen yli johtavan sillan korvassa.



Uudenkaarlepyyn museo.



Förstoring.

[Några noteringar.
  • Kartan uppges vara från 1971.
  • Vaasankatu finns på seminarieområdedet. Den fanns på stadsplanen, men anlades aldrig.
  • Topeliusgatan parallellt med Lybecksgatan sattes igen 1964.
  • Grev Tottgatan och inte som här, Källbackgatan, fortsätter ner till tågstationen.
  • Stadsbastun kallas uimala vilket är bad.
  • Seppo: Ofta översätts folkhögskola fel liksom här i texten; det ska vara kansanopisto! Kansankorkeakoulu är folkakademi.]

Seppo Kuusinen digitaliserade och tillhandahöll.
(Inf. 2017-08-31.)

 

Illustrerad Prismas Uppslagsbok 1977-S

Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad (1620) i Vasa l., v. Finland, 1 331 inv.
(Inf. 2013-03-03.)
 

Bra Böckers lexikon 1980-S

Nykarleby, på finska Uusikaarlepyy, stad i Finland vid Bottenviken, grundad 1620. Den har ca 7200 inv. varav drygt 90% svenskspråkiga. Pälsdjursuppfödningen är betydande. Zacharias Topelius födelsehem Kuddnäs är nu museum, och 4 km från centrum finns ett monument över slaget vid Jutas 1808.
 

Media familjelexikon 1981-S

Nykarleby (finska Uusikaarlepyy), stad i v. Finland, nära Bottenviken 1300 inv.
 

Otavan suuri ensyklopedia 1981-FIN

[Artikel och illustrationer, på finska.]
 

Uppslagsverket Finland 1983-FIN

Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i s. Österbotten vid Lappo ås (här benämnd Nykarleby älv) mynning i Bottniska viken, Vasa län [Numera Västra Finlands län.]. Areal 722 km², 7500 inv. (1981), varav 91 % svenskspråkiga.

Stadens centrum utbreder sig på ö. stranden av älven, som sommartid är omgiven av en frodig grönska; älvbron är från 1815 [Storbron 1817].

N. uppvisar här en småstadsidyll, uppbyggd av mestadels enkla trähus och breda gator, lagda enligt rutsystemet, stora byggnadstomter och välskötta trädgårdar. Det lummiga intrycket förstärks ytterligare av esplanader och parker, bland dem Topeliusparken, där en byst av skalden (V. Vallgren, 1934) och en minnessten över R.R. Eklund (W. och M. Aaltonen, 1962) är resta. N. har ibland kallats ”skaldernas stad”; utom Topelius och Eklund har bl.a. Mikael Lybeck och Joel Rundt anknytning till orten. Topelius' barndomshem Kuddnäs (se d.o.) vid älven strax n. om centrum är numera inrett till museum, likaså hans sommarhem Majniemi (se d.o.) i N. skärgård. I staden finns ytterligare ett halvt dussin museer, bland vilka främst märks N. museum, som invigdes 1953 i en av stadens äldsta byggnader och belyser de besuttna stadsbornas liv och leverne under förra seklet. Dess samlingar har huvudsakligen hopbragts av bokhandlaren Josef Herler (se denne). Inom bebyggelsen märks f.ö. stadens träkyrka, uppförd 1708, som rymmer tusen personer [Efter renoveringen slutförd 1993 ca 950.].

En smalspårig järnväg från Österbottniska banan till N. invigdes 1889 [byggnadsarbetena påbörjades 1898], men den såldes 1916 och rälsen transporterades bort. En ny bredspårig järnväg öppnades för trafik 1949. Trafiken på denna bana upphörde 1982. Orten har i dag en tämligen livaktig småindustri med snickerier, båtvarv m.m. Nejdens talrika mink- och rävfarmer (störst är Keppo minkfarm, se Keppo) betjänas bl.a. av Ab Farm-frys (gr. 1965, 100 anst. 1982) [konkurs 199?], som är en av världens största tillverkare av pälsdjursfoder. I samma bransch arbetar Ab Monäsfrys (gr. 1957, 70 anst. 1982), sedan 1982 en del av Keppo-koncernen. Bland övriga företag märks båtvarvet Oy Nykra Ab (gr. 1972, 80 anst. 1982) [Botnia Marin verkar i dag i lokalerna], Oy Prevex Ab (gr. 1955, 60 anst. 1982), som är en plast- och metallbearbetande industri, och Oy Keppo Ab, Mirka slipmaterialfabrik (150 anst. 1982). Denna grundades 1943 i Hfrs och flyttades 1962 till N., där den inrymdes i ett yllespinneris fastighet [i Jeppo] vid Nykarleby älv (gr. 1881, nedlagt 1932).

N. har gamla anor som skolstad. Här inrättades 1640 den första läroanstalten i landskapet, en trivialskola, som dock redan 1648 [skall vara 1684] överfördes till Vasa. I modern tid har N. haft stor kulturell betydelse tack vare det svenskspråkiga seminarium för manliga folkskollärare som verkade på orten 1873—1970 [skall vara 1971]. Kristliga folkhögskolan i Nykarleby grundades 1919.

N. socken bildades 1607 genom att delar av Pedersöre och Vörå socknar sammanslogs till en ny församling. Leppo by i den nya socknen upphöjdes 1620 till stad med namnet N. Den utsågs 1648 till residensort för landshövdingen och blev 1652 huvudort i grevskapet Karleborg (se d.o.), men utvecklingen gick långsamt, och mot slutet av århundradet var stadens hela existens hotad. Den uppblomstrade något under senare delen av 1700-t., men sedan började en tillbakagång, som varade långt in på följande sekel. Under 1808—09 års krig utkämpades slaget vid Jutas (se d.o.) fyra km s. om stadens nuvarande centrum. Sjöfarten, skeppsbyggeriet och handeln expanderade kraftigt efter fredsslutet, och stadens storhetstid inföll på 1830-, 40- och 50-t. En ny stagnationsperiod inleddes sedan en brand lagt nästan hela N. i aska 1858. Fram till första världskriget gick många företag omkull: den mest förödande effekten hade Nykarleby aktiebanks konkurs 1913. N. var länge landets minsta stad med endast omkring tusen invånare och en areal på 21 km² . Genom inkorporering av Nykarleby lk och Jeppo samt Munsala kommuner [i januari ]1975 skapades ett Stor-N. med mångdubbelt större yta och befolkning. Munsala (se d.o.) och Jeppo var tidigare kapell under N. och bildade senare självständiga församlingar. (V.K.E. Wichmann, N. stad 1620—1920, 1920; E. Birck, N. stads historia III, 1980 [Birck, N. stads historia II, 1988])

Illustrationer: Kanslihuset [= ämbetshuset]. Vy över centrum från vattentornet.


Nykarleby älv, namn på Lappo å i dess nedre lopp.
 

Tieto jätti 1983-FIN

Uusikaarlepyy (Nykarleby på svenska), stad i Sydösterbotten i Vasa län vid Bottenviken vid Lappo ås mynning. Areal 688,8 km². 7580 invånare (1982), varav majoriteten är svenskspråkig. Småindustrier, järnvägsförbindelse med Karleby och Seinäjoki. Zacharias Topelius barndomshem och staty (V Vallgren 1934). Träkyrka från 1708, Munsala gråstenskyrka från 1787 och Jeppo träkyrka från 1861. Minnessten över slaget vid Jutas (L.E. Sjöstrand 1885). Staden grundades 1617 och fick stadsprivilegier 1620. Branden 1858 förstörde staden nästan helt och hållet. Sammanslogs 1975 med Nykarleby landskommun, Jeppo och Munsala.
[Översättning från finska.]
 

Pocketuppslagsboken 1984-S

Nykarleby Uusikaarlepyy, stad i Vasa l, Finland, 10 700 inv
(Inf. 2015-09-20.)
 

Lademann 1985-DK
Nykarleby: Uusikaarlepyy; by i Finland ved Lappo älvs udmunding i Botniske Bugt. Nær byen fødtes Zacharias Topelius.
 

Bonniers stora lexikon 1987-S

Nykarleby (finska Uusikaarlepyy), stad i västra Finland, nära Bottniska viken 7700 inv., (de flesta svenskspråkiga). Zacharias Topelius' födelsehem Kuddnäs är nu museum. I närheten av N ligger Jutas.
 

Aschehoug og Gyldendals store norske leksikon 1989-N
Uusikaarlepyy, (sv. Nykarleby), by i Finland, Vaasan lääni (Vasa län), ved kysten av Bottenviken nordøst for Vaasa; 722 km², 7880 innb. (1988), 91 prosent svenskatalende. Zacharias Topelius' fødested. Grunnlagt 1620.
 

Norstedts uppslagsbok 1992-S

Nykarleby (fi Uusikaarlepyy) stad i Vasa län, v Finland, 7 700 inv. Gr. 1617, stad 1620. Topelius födelseort.
[2007-12-27. Grundläggningsår felaktigt.]
 
Prismas lexikon 1994-S
Nykarleby fi Uusikaarlepyy, (1620) i Vasa län, Finland, 7 900 inv.; övervägande flertalet svenskspråkig. 
[2005-04-03.]
 


Respons 1996-S

Nykarleby finska Uusikaarlepyy, stad i Vasa län, v Finland, vid Bottenviken, 7730 inv (1994, 91 % svenskspråkiga), i centralorten 2900. Stadshus (1640). Topelius födelseort, grundad 1620.
[Här är man lite vårdslös med sanningen. Före detta rådhuset blandas ihop med Trivialskolan som grundades 1640, men byggnadens äldsta del är från 1700-talet.]
 

Arkitekturguide till Finland 1997-F
 
66.   UUSIKAARLEPYY. NYKARLEBY
Nykarleby centrum
 

Nykarleby grundades 1617 [1] i närheten av en gammal handelsplats. Strax efter den förödande branden 1858 fick staden en modern rutplan som underströk brandsäkerheten (Carl Albert Edelfelt). Den gamla trähusbebyggelsen är från 1860- och 1870-talen. En del av byggnaderna är rikt dekorerade. Nybyggen och rivningar har splittrat den traditionella, för sin tid typiska stadsbilden.
     Träkyrkan i Nykarleby som har ritats av Elias Brenner byggdes 1708—10. Till formen är den en långkyrka med västtorn och korsarmar på var sida om långhuset. Kyrksalen har trävalv med målningar (bild) från 1749 (Daniel Hjulström). Den separata klockstapeln är från 1702. Nära kyrkan ligger den gamla trivialskolan, vars träbyggnad eventuellt härstammar ända från 1640. [2]
     På andra sidan ån ligger en intagande brovaktarstuga och något längre norrut seminarieområdet som grundades 1873.

[1] År 1620 enl. Erik Birck.
[2] Från 1729 och byggd för Nykarleby pedagogi.


 
67   UUSIKAARLEPYY. NYKARLEBY
Kuddnäs

Längs vägen till Jakobstad finns gammalt byggnadsbestånd av stort kulturhistoriskt intresse. Zacharias Topelius födelse- och barndomshem Kuddnäs har varit museum sedan 1934. Det vitrappade karaktärshuset byggdes i slutet av 1700-talet. [1]  En vacker björkallé [2]  leder fram till gårdsplanen som flankeras av ekonomibyggnader.
     Nykarleby museum, det tidigare Herlers museum [3], är inrymt i en gammal tullstuga som möjligen går tillbaka till 1600-talet. Husets nuvarande exteriör torde härstamma från 1800-talet. På gårdsplanen står två gamla bodar.

[1] Flyttades till Kuddnäs från Sundby 1804.
[2] Olika trädarter finns i allén.
[3] Som jag förstått det har man inte bytt namn, men börjat
     använda Nykarleby museum.

Jouni Kaipia och Lauri Putkonen.
(Inf. 2018-09-16.)

 

Den Store Danske Encyklopædi 1999-DK
Nykarleby, Uusikaarlepyy, by NØ for Vaasa i det svenksprogede Österbotten i Finland; 7658 indb. (1996) i kommunen. Den store trækirke fra 1708 vidner om en tidlig blomstring, som dog ramtes hårdt af en brand i 1838 [skall vara 1858] og et lokalt bankkrak i 1913. Den landligt idylliske by er kendt som skjaldenes stad; forfatteren Zacharias Topelius' barndomshjem Kuddnäs er nu museum.
 

Bra Böckers lexikon 2000 1998-S

Nykarleby, på finska Uusikaarlepyy, stad vid Bottniska viken i Vasa Län, Finland, 7 800 inv. varav drygt 90 % svenskspråkiga. Pälsdjursnäringen är betydande i omgivningen. Nykarleby grundades 1620.
 

Nationalencyklopedin, NE Multimedia 2000 plus-S

Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, kommun och stad i Österbotten (Västra Finlands län), Finland; 722 km², 7 607 inv. (1998), varav 91 % svenskspråkiga. De flesta arbetsplatserna finns inom jordbruk, fiske och pälsdjursuppfödning. I N. finns även småindustri med tillverkning av bl.a. plastprodukter, snickeriprodukter och segelbåtar.
 

Lonely Planet Finland 2003-FIN

North of Vaasa
NYKARLEBY  

06   •   pop 7650

Nykarleby (Finnish: Uusikaarlepyy) is a small town 20km south of Jakobstad where 91% of the population speak Swedish, making it one of the most Swedish of all main-land Finnish towns.
     The town was founded in 1620, the same year as Karleby (Kokkola); despite the identical founding dates, this place got the name Nykarleby which means ‘new Kokkola’. Today Nykarleby is a peaceful riverside town and it makes a pleasant stop on the road between Vaasa and Jakobstad or Kokkola – if nothing else you should try the local waffles.
     In summer, you can get tourist information and town maps from the Cafe Kyrktuppen.
     The yellow Nykarleby Church (open 9am-6pm daily in summer) on the riverside was built in 1708. Its walls, pulpit and ceiling are covered with 18th-century paintings. Nykarleby Museum, to the north along the main street, has plenty of local flavour. It features bric-a-brac, old costumes and furniture.
     Café Kyrktuppen is a pleasant little café specialising in the local våfflor (waffles) with cream and strawberry jam. Brostugan, across the river opposite the church, is also worth a waffle stop.

[Sid 253. Inf. 2008-08-21.]
 

Schildts uppslagsbok 2004

Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, tvåspråkig stad med svensk majoritet i s. Österbotten vid Lappo ås, (här benämnd Nykarleby älv) mynning i Bottniska viken. Landareal 722 km², 7529 inv, andelen svenskspråkiga 91,7 %. 27 platser i fullmäktige fördelade enligt: SFP: 21, SDP: 3, FKF: 3. N. upphöjdes 1620 till stad och erhöll stapelrättigheter 1795. Nästan hela N. förstördes av en förödande brand 1858. Genom inkorporering av Nykarleby lk samt Jeppo och Munsala kommuner 1975 skapades ett Stor-N. Stadens centrum består huvudsakligen av enkla trähus och breda gator, lagda enligt rutsystemet. Här finns många esplanader [endast Topeliusesplanaden] och parker, bland dem Topeliusparken, där en byst av skalden (V. Vallgren, 1934 [skall vara 1935]) och en minnessten över RR Eklund (W och M. Aaltonen, 1962) är resta. N. har kallats ”skaldernas stad”; utom Topelius och Eklund har bl a. Mikael Lybeck och Joel Rundt anknytning till orten. Bland sevärdheter märks vidare Topelius' barndomshem Kuddnäs (se d.o.), N. museum (invigt 1953) med bokhandlaren Josef Herlers samlingar, stadens träkyrka (1708), Munsala gråstenskyrka (1787) och träkyrkan i Jeppo (1861). Staden har småindustri; vid sidan av jordbruket talrika mink- och rävfarmer. N. har gamla anor som skolstad; en trivialskola verkade här 1640-1648 [skall vara 1684] och ett svenskspråkigt seminarium för manliga folkskollärare 1873-1970. Kristliga folkhögskolan i Nykarleby grundade 1919. Ett monument över slaget vid Jutas (se d.o.) restes 1885.
[2005-08-24, Helsingfors universitetsbibliotek.]
 

Norstedts uppslagsbok 2005-S

Nykarleby (fi Uusikaarlepyy) stad i Vasa län, v Finland, 7 700 inv. Gr. 1617, stad 1620. Topelius födelsestad.
[2006-04-23. Länstillhörighet felaktig.]
 

Factum 2005-F
 
Uudenkaarlepyyn vaakuna
Uusikaarlepyy, ruots. Nykarleby, kaup. Pohjanmaalla Länsi-Suomen läänissä; maa-ala 723 km², 7 436 as. (2005), ruotsinkielisiä 90,3 %. Perustettiin alk. jokisuuhun syvän meriväylän ääreen. Stadsforsenin voimala. Metalli- ja muovituoteteoll.; lisäksi runsaasti pienyrityksiä ja turkistarhoja. Huomattavia rakennuksia mm. puukirkko (E. Brenner, 1710), Munsalan harmaakivikirkko (C. F. Adelcrantz, 1787), Jepuan puukirkko (1861), ent. triviaalikoulu (1600-luvulta), kaupunginmuseo (vanhin osa 1600-luvulta). Muita nähtävyyksiä: Zacharias Topeliuksen lapsuudenkoti Kuddnäsin kartano; Juuttaan taistelun (13.9.1808) muistomerkki (D. Nyblin ja C. E. Sjöstrand, 1885). — Seutu oli vielä kivikaudella meren peitossa. Keskiajalla tuli uudisasukkaita Satakunnasta, mutta he väistyivät 1200-luvulla ruotsalaisten tieltä. Kustaa II Aadolf perusti Uudenkaarlepyyn 1617, ja kaupunginoikeudet se sai 1620.Tervakaupan, merenkulun ja eräiden privilegioiden turvin Uusikaarlepyy kukoisti, kunnes tulipalo 1858 tuhosi kaupungin lähes kokonaan. Nyk. kaupunki muodostui 1975, kun Uusikaarlepyy, Uudenkaarlepyyn maalaiskunta, Munsala ja Jepua yhdistyivät. Srk. itsenäistyi 1607.
 

Aha – modern kunskap för alla 2005-S
Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Västra Finlands län vid Bottniska viken; 7 457 inv. (2004), varav 91 % svenskspråkiga. Staden grundades 1620. De flesta arbetar inom jordbruket och med pälsdjursuppfödning.
(Inf. 2018-03-08.)
 

Carolina Nova 2017-L

Carolina Nova [1] seu Neo-Carolina [2] (Finnice: Uusikaarlepyy, Suecice: Nykarleby) est urbs in Finnia circiter 7 400 incolarum.

1. J. G. Th. Graesse, Orbis Latinus (Dresdae: Schönfeld, 1861; 1909. Brunsvici, 1972) Ed. 1861

Neo-Carolina condita est a Gustavo II Adolpho. Anno 1975 Neo-Carolina augescebat, communia Munsala et Jeppo enim in eam posita sunt[3]. Lingua et officialis et usitatissima est Suecica (qua 90.5% incolarum anno 2001 loquuntur[4]). Lingua altera est Finnica (qua 8% incolarum loquuntur). Sita est Neo-Carolina in regione Ostrobothnia, provincia Finnia Occidentali et stat ad litus Sinus Bothnici.

Spectacula nonnulla Neo-Carolinae sunt Ecclesia Sanctae Brigittae, Kuddnäs Museum, Museum Neo-Carolinense, Museum Historiae apud Jeppo et Ferrivia Neo-Carolinensis[3].

Nexus Externus

Fabulae et imagines Neo-Carolinae (Suecice, Anglice). [Det här lät spännade; berättelser och bilder från Nykarleby, så jag klickade på länken och kom till Nykarlebyvyer.]

(Inf. 2017-09-21. Originalet.)



(Rev. 2019-05-05 .)

Nykarleby, fi. Uusikaarlepyy, stad i Västra Finlands län vid Bottniska viken; 7 457 inv. (2004), varav 91 % svenskspråkiga. Staden grundades 1620. De flesta arbetar inom jordbruket och med pälsdjursuppfödning.