Normalskolan / NORMEN 1908–2018

[Kursiverade kommentarer hänför sig till framförandet vid en minnesfest den 2 juni 2018 med anledning av att flera skolor slagits samman til Zachrisskolan.]


Det var en gång
ett seminarium i Nykarleby där man utbildade lärare. De blivande lärarna behövde förstås öva sig i att undervisa riktiga barn. Så det gjorde man i den gamla Normalskolan som fanns på seminarieområdet på andra sidan älven. Där borta! (Pekar mot skolområdet, seminarister i kostym och hatt.)


1908
invigdes den nya Normalskolan på torget. (Pekar på Normen-huset.) Större, finare och bättre på alla sätt och vis. Med centralvärme och rinnande vatten! (Paus.) Och utedass ...


1914
bröt första världskriget ut i Europa. Eftersom Finland hörde till Ryssland kom många ryska soldater hit.


1916
blev Normalskolan kasern och på skolgården övade soldaterna sina hästar. Eleverna fick undervisas på annat håll i stan – eller stanna hemma.


1917
blev Finland självständigt. Men Ryssland kontrollerade fortfarande Nykarleby. När barnen från Nystan, Smedsbackan och Högbackan skulle gå till skolan över Stora bron måste de säga ett lösenord åt soldaterna innan de fick passera. Samma lösenord användes då man skulle hem igen på eftermiddagen. (Rysk officersmössa.)


Under 1920-talet
blev livet lugnare. Folk var fattiga men vadå? – Alla hade det ungefär likadant. I skolan fick skolbarnen turas om att bära in ved och koks på mornarna. Någon skolmat fanns inte. Eleverna fick ta med en brödbit eller en kokt men kall potatis hemifrån som skollunch. (Ved, plåtämbar, brödbit, potatis.)


En vanlig skoldag på 1930-talet
började med att barnen samlades utanför skolan; flickorna vid ingången mot Bankgatan och pojkarna vid ingången mot torget. Då det ringde in blev det uppställning klassvis och sen fick eleverna i tur och ordning tåga till sina respektive klassrum.

Ny uppställning i korridoren och marsch iväg till morgonbönen i gymnastiksalen. Sen blev det uppställning utanför klassrummet igen innan man fick gå in och sätta sig i pulpeten. Äntligen kunde dagens första lektion börja!

Man köade också då man skulle in från rasten och i samband med skollunchen. Konstigt nog accepterade de flesta köandet utan att protestera.


Under Vinterkriget
1940 och Fortsättningskriget 1941–44 användes Normen som krigssjukhus. Ungefär 200 krigsskadade inkvarterades i klassrummen. I skolans festsal fanns fyra rader med sängar för de sårade soldaterna. Eleverna då? De var befriade från att gå i skolan ...

Efter krigstiden fick skolan under några år ta emot amerikapaket – ett slags nödhjälp. Paketen innehöll kläder och schampo och tvål som delades ut åt de yngsta eleverna. Tvålen nändes de knappt använda då den doftade så gott!

Om någon bröt mot skolans regler, fick man kvarsittning. Fast egentligen fick man inte kvarsittning eftersom straffet var att stå ca en timme. Varje fredag efter dagens sista lektion samlade man ihop veckans brottslingar och ställde upp dem på rad i korridoren för bot och bättring.

På slöjden måste alla göra en pannlapp, ett bokomslag och en näsduk. 


På 50- och 60-talen levde vårt land upp efter de svåra krigsåren. Ändå var mycket annorlunda i skolan då, jämfört med idag. Barnen lekte ungefär likadana lekar som ni, men det fanns inga dyra lekredskap. Det var 6 dagars skolvecka, men lördagen var en kortare skoldag. Vissa läxor måste eleverna lära sig utantill.

Skolmaten serverades i matsalen i källarvåningen. Hemifrån hade barnen med sig en mjölkflaska och ett smörgåspaket. Det serverades mest gröt, välling och soppa.

Musikundervisningen blev roligare då skolan skaffade enkla instrument, som blockflöjter, xylofoner och rytminstrument.


På 60-talet
kom ”Du-reformen” till Normen. Eleverna fick börja säga du till sina lärare istället för Tant eller Lärarn.

Det blev vanligt att flickorna använde långbyxor istället för kjol betydligt bekvämare, speciellt i skidspåren. Skidorna var enkla med ett skinnband ovanpå, s.k. stroffor. Dit stack man in foten men ofta, ofta halkade foten ur.


1967
blev det obligatoriskt med undervisning i finska från årskurs 3. Senare kom engelskan från årskurs 5.

En rolig sak, som inte skulle godkännas idag, var när eleverna på våren fick fara på en kort utfärd, tätt hoppackade på ... ett lastbilsflak.


1970
fick vi sluta gå i skola på lördagar. Skönt! Samma år flyttades eleverna i åk 5 och 6 från Kovjoki-Markby, Soklot och Ytterjeppo till Normen. På rasterna sparkade eleverna fotboll och lagen var alltid ”staan mot landi”.


Fr.o.m. 1970
har vår skola varje år deltagit i Stafettkarnevalen och firat Lucia med eget, digert program.


1974 flyttade åk 1 och 2 till en alldeles egen skola, Skogsparkens skola.


1976 fick vår skola namnet Normens skola.


På 1980-talet fick vi räkna med digitorn på matte – fantastiskt! (Visa digitor,) Lärarna använde spritduplikatorn och delade ut papper som luktade sprit. (Lukta på papper.)

Vi fick glass till mellanmål!

Vi deltog i Skolkören, Fråga sexan, Trafikjokern, Tidningen i skolan, skrev Fredslåten och samlade in pengar till fadderbarnet Sundra i Indien.

Vi ordnade Femmans fest (kassaskrin) för att få pengar till vår lägerskola i Ähtäri. Under kommunrundorna besökte vi bondgårdar, museer och industrier.


På 1990-talet
fick Normen en egen datasal med 8 stora datorer. Dem fick alla 130 elever samsas om på bästa sätt.

Två lektioner i veckan hade åk 5 och 6 ”Fritt val”. De fick välja mellan att sy, snickra, måla, teckna eller spela bollspel i olika sexveckorskurser. När sex veckor gått fick alla välja en ny aktivitet.


1995
firade vi Nykarleby 375 år med fin fest och folkmusik. (Överstora t-shirts, tecknepapper, penslar, hammare, såg, noter, bollar.)


På 2000-talet samlade eleverna motionspoäng genom att springa eller gå ”Staketet runt” på rasterna. (Någon springer runt och någon går.)


2008
firade vi Normen 100 år med utgivning av historik och fin fest med dukade långbord i festsalen. (Festkläder, marskalkar, historiken.)


Under 2010-talet började både elever och lärare få problem med hälsan.


2013
bekräftades det som vi länge misstänkt, Normens skolhus är sjukt. Beslut togs om att hela skolan skulle tömmas och verksamheten flyttas till baracker. Så började Den Stora Flyttrumban.


På våren 2014 flyttade vi alla saker till Skogsparken och sen på hösten in i de nya plåtbarackerna. Två år senare packade vi ner allt i lådor igen och flyttade både lådor och baracker till gymnasiets gräsmatta.


Hösten 2017 packade vi lådorna en sista gång och flyttade dem till den nya skolan med de spännande klassrummen och häftiga möblerna. (Dagens kläder, näsdukar, flyttlådor någon ny häftig möbel,)


Snipp snapp snut, så var Normens era slut!


Maria Sjöblom tillhandahöll. Normenhistorien skriven av ett gäng lärare som jobbat vid Normen, Lena Frilund, Gun-May Kangas, Ulla-Maj Broo, Greta Wiklund och Maria Sjöblom.


Läs mer:
Normen i kapitlet Fakta.
(Inf. 2018-06-07, rev. 2018-06-07 .)