I ERIK BIRCKS NYKARLEBY STADS HISTORIA DEL II 1810–1875 läser jag på sid 416 i kapitlet FARTYG BYGGDA PÅ DJUPSTEN FÖR NYKARLEBYREDARNAS RÄKNING EFTER 1810
bl.a. om att J. Turdin d.y:s Fortuna förlist 1838 och i bok om SÖDERSKÄR utgiven på Schildts förlag år 2000 av skeppsbyggnadsingenjör Jack Mikander och Christian Westerback, fotograf, läser jag nere på sid 35 följande:
“Trots att lotsarna nu hade fått tillstånd att bevaka fartyg som skulle lotsas in från sjön kunde haverier inte undvikas. Ett exempel som på ett intressant sätt belyser vilka slags rättsliga följder ett haveri kunde föra med sig för Söderskärslotsarna visar det som hände med barken Fortuna.
Den 16 juni 1833 låg barkskeppet Fortuna av Nykarleby med kapten Olof Olson utanför Söderskärs båk och väntade på lots. Fortuna var ett fartyg på 140 läster.
(En skeppsläst var ett mått på ett fartygs lastförmåga. En skeppsläst fastställdes 1726 till 18 skeppund järnvikt motsvarande 2 248 kg. År 1863
infördes nyläst som motsvarade 4 250 kg. Användandet av måttet upphörde 1874, då registerton infördes vid skeppsmätning.)
Fartyget var på väg från Pyreneiska halvön till Borgå med en last av tretusen tunnor salt. Kaptenen trodde att det fanns lotsuppassning på Söderskär. Under sin väntan på lots törnade skutan på ett grund som inte var utmärkt (sannolikt Yttergrundet) och totalhavererade.
Ägarna till skeppet, Commercerådet Johan Turdius, och handlanden Gustaf Wilhelm Turdius, yrkade på skadestånd för haveriet av Fortuna.
Fartygets värde uppskattades till 38 200 rubel, lastens värde till 16 500 rubel och lösöret till 6 000 rubel. Totalt uppgick Fortunas värde till över 60 000 rubel. Noggranna listor över godset presenterades för rådstuvurätten.
I sitt försvarstal sade lotsmajor Brodd att Fortuna försökte få lots från Söderskär trots att den officiella lotsplatsen var Andersholmen, enligt en kungörelse i Finlands Allmänna Tidning. Dessutom hade Fortuna seglat in i en skärgård full med klippor i stället för att dreja bi utanför och vänta på bättre väder. Man konstaterade också att fartyget inte var utrustat med nödiga sjökort.
Fortuna hade passerat det numera utprickade grundet Warna på fel sida och befann sig således en tysk mil utanför farleden.
Som vittnen i rättegången hade följande personer inkallats:
