Allmänt

”Den 9 jan. 1911 godkändes av stadsfullmäktige det av hrr Hedström, Spolander och Hagfors uppgjorda förslaget till nya gatunamn. Dessa förändrades nästan helt. I stället för de tidigare ur rent praktisk synpunkt tillkomna namnen, som delvis gick tillbaka till stadens grundläggning, fick gatorna nu namn, som var knutna till dess historia eller näringar.”
Birck (1988) sid. 569.


År 2001 fanns 99 gator, gränder och vägar på stadens adresskarta, varav tre ännu inte var anlagda. Sommaren 2002 anlades åtminstone en ny gata vid före detta Frihemmet. Måtte den ha fått namnet Frihemsgatan, -gränden eller -vägen! (Fick besked i juni 2003: Det blev Frihemsvägen!) Jag tycker att man skall blicka tillbaka när man håller på med så viktiga saker som gatunamngivning. Några tips!

Gatunamn kan analyseras på olika sätt. Förleden kan indelas i grupper som gatorna har fått sina namn efter:

   
- betydelsefulla personer i stadens historia; Gustav Adolfsgatan och Conradigatan.
- vart de leder; Åminnevägen och Juthasvägen.
- yrkesbenämningar; Fiskaregränd och Färgaregatan.
- nutida verksamhet eller funktion; Idrottsgränd som leder till Idrotts- och ungdomsgården och Fabriksgatan på industriområdet.
- vänorter; hittills finns endast Sollefteågatan.
- tidigare funktion eller verksamhet; Bangatan, Järnvägsgatan och Seminariegatan.
- tidigare hemman som gatan leder till eller vars mark den går över; Nygårdsvägen och Jeansborgsvägen.
- naturformationer och växter; Bergstigen, Tallvägen och Lingongränd.
- läge i förhållande till andra gator; Mellangatan och Tvärgatan.
- ”fantasinamn”; Norrskenet, Regnbågen och Stjärnfallet.



Om man utgår från slutleden, är de vanligaste gatan (38 %), väg/vägen/byaväg (25 %), gränd (23 %) samt stigen och lid (2 % vardera). Dessutom finns de unika slutlederna esplanaden, kroken, svängen, bågen, skenet och fallet. Ett extremfall är Spången som består av endast ett ord.

Fenomenet genitiv i förleden är ett mysterium som jag inte lyckats tränga in i. Varför heter det Fabriks-, Fältskärs-, Karleborgs, Lybecks-, Nygårds- och Karlmansgatan? När Bockmöller-, Staket- och Värnamogatan heter som de gör?

Eftersom staden är tvåspråkig skyltas gatunamnen även på finska sedan 1974. Ibland kan det kanske bli svårigheter vid översättning, men det finns rätt bra principer att hålla sig till. Rena ”substantivnamn” som Skogsgatan, Granvägen, Norrskenet och Diskusgränd har översatts direkt och blivit Metsäkatu, Kuusikatu, Revontuli och Kiekkokuja. Ort- och platsnamn som av tradition inte haft namn på finska har det blvit lite hipp som happ med. Bonäsvägen har blivit Bonäsintie, men Åminnevägen har blivit Joensuuntie och Rajåkersvägen å sin sida fått namnet Raipellontie. Ort- och platsnamn som har finska motsvarigheter har fått den finska varianten, till exempel Jakobstadsvägen och Pietarsaarentie. Beträffande personnamn är regeln att de ej översätts, utan får en anpassning till finskans genitiv. Lybecksgatan och Lybeckinkatu, Mathesiusgatan och Mathesiuksenkatu är några exempel på det. Dock har inte Conradigatan fått genitiv, utan den heter Conradikatu. Undantaget är Gustav Adolfsgatan som blivit Kustaa Aadolfinkatu. Förklaringen är att Gustav Adolf är allmänt känd i riket och redan har ett förfinskat namn.

Vid namngivning av gator är det sedan början av 1970-talet vanligt förekommande att gator inom ett visst område får namn som hör till samma kategori. Några exempel: Skogsbär: Hjortron- och Lingongränd. Kyrkliga företeelser: Prästgårds-, Klockare- och Prästgårdsgränd. Enligt Lars Pensar stod Eliel Eng bakom namngivningen av de sistnämnda. Trädslag: Tall- och Gran, av vilka det finns både -vägen och gränd samt Furugränd. Idrott: Boll- och Diskusgränd.

Den här avdelningen kan utvecklas. Stadens expansion kan tydligt illustreras genom att komplettera gatunamnen med uppgifter om när gatorna införts på stadsplanen och när de anlagts.



Förklaringar
gata (gata)dagens namn (namn fram till den nya stadsplanen 1912)
(gata (gata))gata som funnits på stadsplanen men aldrig anlagts, alternativt avlägsnats.
(1912)tillkom i stadsplanen 1912.

Litteratur som hänvisas till
Birck (1988)Birck, Erik: Nykarleby stads historia del III.
Olson (1997)Olson, Rudolf: Hemman och husbönder i Nykarleby Kyrkoby och Forsby 1548–1950.
Wichmann (1920) Wichmann, V. K. E: Nykarleby stad 1620–1920.


Läs mer:
Kivioja, Karin (1996) Gatunamn i Nykarleby. Pro gradu vid Turun yliopisto, nordisk filologi. Fick tag i avhandlingen en tid efter att detta gjordes. Innehållet i stort sett samma som här, förutom att även gator och vägar i Munsala och Jeppo också behandlas.
Nya gatunamnsförslag i ÖP 1959.
Einar Hedström skrev också en del om gatorna.
Vägnamn på två språk av Peter Slotte på Forskningscentralen för de inhemska språkens webbplats.
Loppisrace 2012.



Gatunamnen

Andrasjövägen
Vägen leder till staden hamn vid Andrasjön. ”Första sjön” var den tidigare hamnen. Fram till dess att Skogsvallen byggdes i mitten på åttiotalet gick vägen längs den nutida Idrottsgatan och Idrottsgränd.

År 1864 beslöt magistraten på förslag av handlandene G. M. Hedström och Elias Roos, att från Remalsbacken anlägga en landsväg på hamnkassans bekostnad genom stadens utmark till stranden av Bonäs fjärd den s. k. Andra sjön, där allaredan en sommarstuga byggts (Hedströms, sedermera Rooska [tidigare Björklundska, numera XX] villan) samt likaledes en ångbåtsbrygga, 225 alnar lång, av sten med en förlängning av trä och där bredvid ett upplagsmagasin.
Wichmann (1920) sid. 77.



Andrasjö strandväg
Vägen som börjar vid Storbacken och går norrut mot Bådan.



Arbetaregatan
Finns invid stadens industriområde. Enligt 1912 års stadsplan fanns en gata med samma namn i Borgaregatans tänkta förlängning på västra sidan älven och hette tidigare Berggatan. Anlades aldrig.


Badhusstigen (Tullgatan)
Namnet kommer av ett badhus som fanns vid gatans tänkta färlängning mot älven. Fram till början på 1970-talet fanns endast en liten stump som gick upp till f.d. Nordlunds. När området började bebyggas, förre stadssekreteraren Bror Åström med sitt ”Puutalo-hus” var pionjär, förlängdes gatan vid ett par tillfällen.


Bangatan (Södra Tvärgatan)
Järnvägen från Kovjoki till Andrasjön gick längs denna under åren 1900–1916.


Bankgatan (Norra Torggatan)
Allt sedan 1898 när Vasa Aktie Bank etablerade sig i HAB-Merita-Nordea-huset har bankverksamhet drivits vid gatan. Den gjorde tidigare mer skäl för namnet. På sjuttiotalet fanns Nordiska Föreningsbanken NFB, Helsingfors Aktiebank HAB, Sparbanken Deposita och Postbanken vid den. För något år sedan var det ”all time low”, när endast Merita hade kontor vid gatan. 2017 kommer Aktias kontor att stängas och då finns inte en enda bank vid gatan, och för övrigt endast en ban i staden; Andelsbanken söder om torget.


Berggränd
Det är inte speciellt bergigt på platsen.


Bergstigen (Brogatan)
Har kanske tidigare funnits berg som numera är bortsprängda.


Bockmöllergatan (1912)
Uppkallad efter Cordt Bockmöller, borgmästare 1653–67.

Under den fjärde borgmästaren [andra enl. Gyldén, femte enl. Hedström, som också hade rätt] Cordt Bockmöller begynte ett nytt tidskifte med avseende å stadens förvaltning. År 1652 kom densamma nämligen att subordinera i första hand under länsherren i det nya grevskapet Carleborg, vilket av drottning Kristina, såsom förut nämnts, förlänades åt hennes frände Clas Tott, son till fältmarskalken, den under namnet snöplogen från 30-åriga kriget bekante Åke Tott, vars moder Sigrid var dotter av Karin Månsdotter och Erik XIV:nde.

Släkten Bockmöller, antagligen, att döma av namnet av danskt eller lågtyskt ursprung, var under senare hälften av 1600-talet den mest bemärkta och inflytelserika, särskilt genom borgmästaren Cordt Bockmöller, som med sådan framgång förde stadens talan mot hauptman Werne och trivialskolans rektor Kempe, samt på 1680-talet den myndige och rike köpmannen Jacob Bockmöller och hans moder Anna Bockmöller.”
Wichmann (1920) sid. 64.


Bollgränd (1990-talet)
Gränden ligger nära idrottscentrumet.


Borgaregatan (Norra Tvärgatan)
Det enda av de fyra stånden som hedrats med en gata. Adel, präster och bönder kan således känna sig lite förfördelade. Men, i och för sig har det inte heller funnits speciellt många personer från de stånden i staden.


Brogatan
Namnet kommer av att den ligger vid Storbron. För övrigt den mest förfördelade gatan i centrum:
- ingen bor vid den
- knappt någon vet att/var den finns
- ingen namnskylt är uppsatt
- en av tre enkelriktade gator; Topeliusesplanaden och Kyrkogatan närmast älven är de andra. (Sommaren 2007 grundrenoverades Mathesiusgatan och i samband med det enkelriktades delen framför hälsovårdscentralen och det finns således fyra enkelriktade gator numera.) Sommaren var Erik Bergmans gata enkelriktad.
En gata med samma namn fanns på annan plats före 1912


Buskåkersgränd (Slutet på 1960- eller början på 70-talet)
Förmodligen kallades åkern som gränden anlades på ”Buskåker”.


Bådasvängen
Vägen leder till Bådan och slutar på samma ställe som den börjar. Dock har den andra namn i början och slutet.

”Vid Bådan (= landbådan, som bådar landets närhet, d. v. s. upplandningen vid kusten;) ...”
Wichmann (1920) sid. 14.


Conradigatan (1980-talet)
Conradi var seminariets förste direktor. Gatunamnet i sig är mycket väl valt, men läget mellan två foderkök är kanske inte så lyckat.

Den 13 mars 1873 utnämndes rektorn för Wasa tekniska realskola Frans Edvard Conradi [född 1812] till direktor för seminariet. Han var en duglig och energisk ledare, av omistligt värde för den nya läroinrättningens utformning och existens under de första sju hårda åren.”
Birck (1988), sid. 144.

Läs mer: Conradi i Wichmann (1920).


Diskusgränd (1980-talet)
Gränden ligger nära idrottscentrumet.


(Döbelnsgränd)
Gränden har någon gång mellan 1912 och 2002 tagits bort från stadsplanen, men man kan dock fortfarande vandra längs den och en namnskylt finns på väggen på före detta Södra tullhuset.

Illustration: Vykort från 1930-talet.


Erik Bergmansgata
(De la Gardiegatan (Residensgatan))
Gatstumpen mellan högstadiet och stadsträdgården fick sitt nya namn 2001 med anledning av Erik Bergmans 90-års dag. Sträckan mellan Seminariegatan och älven blev aldrig anlagd. Har för mig att man i normala fall inte brukar namnge gator efter levande personer. Jakob De la Gardie d.ä. fick Pedersöre och Nykarleby socknar i förläning den 14 december 1608.

Läs mer: Erik Bergman i Uppslagsverket Finland.


Fabriksgatan (1980-talet)
Gatan finns på stadens industriområde.


Fiskaregränd (1912)
Enligt 1912-års stadsplan ”-gatan”. Så stod det även på den emaljerade namnskylten ända tills den i slutet på 70- eller början på 80-talet byttes ut till den tejpade varianten av ”Haavistos Lassi” och ”Anderséns Roy”. Var planerad att gå från Jakobstadsvägen fram till Mathesiusgatans tänkta förlängning.


Fogdegränd.
Den höggrevlige herrens nitiske fogdar Freese, Werne och Forsman …
Wichmann (1920) sid. 27.

Läs mer: Delar ur de ovannämnda herrarnas liv och leverne av Wichmann (1920).


Forsby byaväg
Den gamla vägen genom Forsby.

Läs mer: Av Einar Hedström.


Forsiusgatan
Skall gå i en krok mellan Conradigatan och Åminnevägen.

”Efter branden åter den sällsynt blide och vänsälle, stads- och provincialläkaren Kristian Fredrik Forsius, stadsfullmäktiges förste, mångårige ordförande och donator till både seminariet och staden.”
Wichmann (1920) sid. 74.


Frihemsvägen (2002)
Går över tomten där åldringshemmet Frihemmet fanns under åren 1909–84.


Frillmossavägen
Området nordost om staden kallas Frillmossen och därav namnet. Från vägen tar man sig till stadens ”industriområde” för mink- och rävfarmer. Där finns fyra ”odöpta” gator, vilka förslagsvis kunde döpas till Farm-, Mink-, Räv- och Illervägen. Vägen har i något skede haft namnet Sibeliusgatan och var även del av den gamla vägen till Kovjoki. Ungefär vid infarten till Ostrocenter fanns tidigare ett långt, lågt rödmålat hönshus. Var det Erland Sundqvist som var hönsfarmare?


Furugränd (1970-talet)
Finns i den östra stadsdelen som anlades i början på sjuttiotalet och där temat för gatunamnen var barrträd.


Fältskärsgatan
Hedrar ett av Zacharias Topelius mest kända verk; ”Fältskärns berättelser”? Mitt exemplar i tre vackra jugendband står dessvärre sedan tio år tillbaka fortfarande till största delen olästa och samlar damm.

Det var skeppsredarne, „patronerna“ och köpmännen (på Nykarlebymålet handlingsmännen) som jämte ämbetsmännen utgjorde stadens patricier och om vilka redan greve Totts hauptman, anmärker att „de i den här landsändan äro de enda som ha någon slags respekt eller auctoritet med sig“, borgarkungarna, som Topelius så mästerligt skildrat i sina Fältskärns berättelser”, vilka såsom bekant, egentligen härstamma från och spela på Nykarleby gamla territorium.”
Wichmann (1920) sid. 35.


Färgaregränd
Se nedan.


Färgaregatan

Efter Sundbergs följde på Nygårdsvägens östra sida blott en gård till på den tiden. Det var dotterns, Hilma Viljanens gård, en sannskyldig flitens boning, där nålarna gick varma under långa arbetsdagar och mången lärflicka fick god yrkeskunskap.

Längs västra sidan efter Engs uthuslänga följde bördig åker. Genom åkern ledde från vägen en gång- eller körstig till älvstranden efter färgare Wahlberg som där hade haft sin bostad och verkstad. I min barndom var Wahlbergska familjen skingrad och färgeriet fanns ej mer, men någonstädes i närheten bodde, minns jag, en liten gumma som kallades Tvättar-Anna eller Kullmans Anna.
J. L. Birck (1959) Min barndoms Nygård IV.


Grangränd (1970-talet)
Finns i den östra stadsdelen som anlades i början på sjuttiotalet och där temat för gatunamnen var barrträd.


Granvägen (1970-talet)
Se Grangränd.


Grev Tottgatan (Norra Staketgatan)
Enligt 1912-års stadsplan ”Gref”. Uppkallad efter greven Klas Åkesson Tott av Carleborg.

Läs mer: Gatan 1946.


Gustav Adolfsgatan (Skolgatan)
Enligt 1912-års stadsplan ”Gustaf”. Stadens grundläggare Gustav II Adolf har på detta sätt ihågkommits. Enligt både 1858-års och 1912-års stadsplan skulle en skola byggas på den nutida missionshustomten och tomten norr därom.


Gustav Adolfsgränd
Se Gustav Adolfsgatan.


Hagagatan

Den nu så livligt trafikerade landsvägen från Jeppo genom byarna på östra sidan om älven är av jämförelsevis sen tid. Ännu i början av 80-talet ledde på denna sträcka en vanlig byväg med djupa kärrspår och mellan dem en av hästarna upptrampad djup fåra; strax invid kärrspåren växte högt gräs. Såsom allmän landsväg byggdes den först efter det järnvägen tillkommit, alltså under senare hälften av 80-talet, men det är ej många år sedan den definitivt övertogs av staten. Vägen löpte till en början via Rajåkern in i staden söderom sockenstuguberget till Storbron, men uträtades sedan genom ”Prostas hagan” så att den fick sin nuvarande infart i stadens sydöstra hörn. Den uträtade vägen kallades ”Prästvägen” emedan församlingens prästmän, pastor Wallin och kyrkoherden Bäck ivrigt hade arbetat för dess tillkomst. Rajåkersvägen upphörde därefter att begagnas, utom i enstaka fall.
Hedström (1958).

Se även Jeansborgsvägen.

Läs mer: Av Einar Hedström.


Hantverkaregatan
Tycker att det är en olat man lagt sig till med när man har både X-gatan och X-gränd.


Hantverkaregränd
Se ovan.


Hjortrongränd (1970-talet)
Finns i den västra stadsdelen som anlades i mitten på sjuttiotalet och där temat för två av gatunamnen var skogsbär.


Högbackavägen
Uppkallad efter hemmanet Högbacka mitt emot Kuddnäs på andra sidan älven.

Högbacka hemman i Nykarleby kyrkoby bär hemmansnummern 9. Före 1830 var nummern 4. På 1500-talet skattade hemmanet för 20 1/2 spannland odlad jord, vilket i dag motsvarar c:a 2 1/2 hektar. En liten hemmansareal med dagens mått mätt. Däremot fanns det hela 11 kor på hemmanet och där bodde 8 fullvuxna personer. År 1606 hade arealen ökat till 26 1/2 spannland, och sedan mantalsberäkningen infördes 1608 skattade hemmanet för 1 helt mantal, som 1645 1675 ökade till 1 1/4 mantal då halva Kuddnäs hemman hörde till Högbacka. Under tiden 1548 1755 gick hemmanet i regel odelat i arv från far till son under 8 släktled. Därefter kan man följa samma släkt, genom syskon och ingifta mågar som övertagit hemmanet eller delar av detta fram till Johan Edvard Rundell som år 1929 var den sista bonden på hemmanet med anknytning till Högbackasläkten från 1500-talet.”
Olson (1997) sid.38.

[Stig Haglund som forskar i Högbackasläkten meddelade att Rundel inte är den sista bonden av Högbackasläkten, utan det är för närvarande Harald Mårtens och före honom hans far Einar Mårtens, de borde vara under Hemman B1b från 1937 i stället för Frans Backlund.]


Idrottsgatan (Andrasjövägen)
Gatan leder till gränden som leder till Idrotts- och ungdomsgården byggd på sextiotalet. Den kunde gott ha fått namnet ”Ruddammsgatan” vid namnbytet för några år sedan, eftersom Ebba Brahes ruddamm låg ungefär där gatan ansluter till Juthasvägen. Var innan idrottsanläggningen Skogsvallen anlades början på Andrasjövägen.

Strax söderom staden invid sockenmagasinet [numera rivet] visas „Ebba Brahes ruddamm“, i vilken hon berättas ha låtit uppföda rudor och karpar på den tiden då dessa trakter innehades i förläning av hennes man, fältherren greve Jacob de la Gardie, innan grevskapet Carleborg inrättas och förlänades åt greve Clas Tott.
Wichmann (1920) sid. 17.


Idrottsgränd
Gränden leder till Idrotts- och ungdomsgården samt idrottsplatsen Skogsvallen, anlagd i mitten på 1980-talet. Den senare kunde gott ha fått namnet Banvallen, eftersom den anlades intill den gamla banvallen för Nykarleby Jernvägs spår till Andrasjön. Var en del av Andrasjövägen.


Jakobstadsvägen (Kuddnäsvägen)
Den norra utfartsvägen som leder till Jakobstad (och Kuddnäs). Efter att tidigare ha krånglat sig via varenda gårdsgrupp mellan Nykarleby och Jakobstad, rätades den ut på femtiotalet. De gamla sträckningarna finns dock till största delen kvar och är ställvis ändrade till cykelvägar. Märkligt nog heter utfartsvägen söderut från Jakobstad Vasavägen!

Jakob de la Gardie
d.ä. fick Pedersöre och Nykarleby socknar i förläning den 14 december 1608.

Kuddnäs har hemmansnummer 10. Före 1830 var nummern 8 i Kyrkoby. Hemmanet är beläget genast norr om stadens centrum invid älven. Hemmansnamnet Kuddnäs har främst blivit känt genom skalden Zachris Topelius som föddes och upplevde sin barndomstid på Kuddnäs. Hemmansnamnets ursprung härleder släktforskaren och lektorn Hugo Lagström från hemmansägaren, senare handlanden och rådmannen i Nykarleby Nils Olofsson. Detta hemman kallades på 1640-talet för ”Nils Olofssons hemman” och senare för ”Kuddnissas” hemman. Nils Olofsson hade kanske många kor, och fick då namnet Kuddniss. Nils Olofssons hemman, halva Kuddnäs, indrogs sedan till stadens donationsjord, medan den andra hälften på 1/4 mantal blev Kuddnäs hemman i Kyrkobyn.
Olson (1997) sid.38.



Jeansborgsvägen
Uppkallad efter hemmanet Jeansborg vars mark den går över.

Kyrkoherdebolet i Nykarleby. Hemman nummer 13 i Kyrkoby. Före 1830 var hemmansnummern 25. Kyrkoherdebolet bildades troligen först i slutet av 1660-talet. 1695 överfördes officiellt halva Mickelsbacka och 1696 5/8 av Drakabacka hemman till bolet. Även delar av andra hemman anslöts till kyrkoherdebolet. 1726 skattade hemmanet för 2 mantal som i slutet av 1700-talet minskades till 1 7/24 mantal. På 1900-talet minskade arealen ytterligare genom att mark avskiljes till ett nytt hemman, Haga (1928), och en del blev kolonisationsjord och frontmannatomter m.m.

Namnet Jeansborg, tidigare Johannisborg, fick kyrkoherdebolet först på 1790-talet och uppkallades troligen efter kyrkoherden senare prosten Johannes Forshæll som bodde på hemmanet 1769–1792. Ännu tidigare kallades hemmanet helt enkelt för Prästgården. [Forshæll publicerade 1784 Kårt Beskrifning öfver NyCarleby Stad i Tidningar Utgifne Af et Sällskap i Åbo.]

Den första kyrkoherden som bodde på detta hemman var Johannes Grandelius Han var den femte kyrkoherden i Nykarleby och bodde här under tiden 1681–1692. Den första kyrkoherden i Nykarleby, Jacobus Sigfridi Borgoensis ägde ett hemman i Socklot 1608–1625, (troligen Haralds hemman). Den andra kyrkoherden, Johannes Jakobi Nicarlus (son 1), var först bosatt på Smedsbacka 1620–1626, men ärvde sedan hemmanet i Socklot som han ägde 1626-1636, som i sin tur ärvdes av dennes son, lagläsaren Jacobus Hansson Nicarlus. Denne förstorade hemmanet, med Snåre hemman i Socklot, till 1 1/2 mantal. Hemmanet kallades för Bäll-hemmanet. Den tredje kyrkoherden i Nykarleby Jacobus Jacobi Carlman, (son 2), bodde på Forsbacka hemman 1648–1664. Den fjärde, Nicarlos Olofsson Ringius bodde på Nygård hemman 1660–1680. Först 1669 bor en präst på det blivande kyrkoherdebolet, kapellanen Erik Florinus och därefter den första kyrkoherden Johannes Grandelius.
Olson (1997) sid. 53.


Joupersgatan
Ett enligt mitt tycke lyckat nyare gatunamn, eftersom det har historisk anknytning.

Läs mer: Jouperfabriken av Erik Birck.


Juthasvägen
Den gamla södra utfartsvägen på älvens västra sida som leder till Juthas och vidare. En del av den gamla kustvägen till Åbo. På stadens adresskarta heter sträckan mellan Storbron och Juthbacka Juthasvägen ”med H” och sträckan från Juthbacka mot Juthas Jutasvägen ”utan H”. Kan detta vara rätt?

Läs mer: Slaget vid Juthas av Ulf Smedberg.


Järnvägsgatan
En del av banvallen som 1949 anlades för den nya järnvägen har byggts om till gata.


Jöns Drakes väg
Mig än så länge obekant vad som förärat denne man en väg. Det oaktat ett vackert gatunamn. Den sydvästra delen anlades 1965.

År 1548 omnämnes, att i Lepu by finnas 36 bofasta bönder, bland vilka nämnas Nils Klockars, Jöns Finne, Matts Frille, Erik Jute samt (år 1590) ”landsköpmännen” (=lanthandlarne) Pelle Pettersson i Lepu, som således är den förste kände affärsmannen i Nykarleby trakten, samt Jöns Drake (= Drakabacka?).
Wichmann (1920) sid. 7.


Karl Grönforsgatan (1912)
Se nedan!


Karl Grönforsvägen (1912)
Ett mysterium. Ingen vet vem mannen var. Uttalas ”Ka:l Grö'nfåss”


Karleborgsgatan (1858) (Östra Långgatan)
Namn efter grevskapet Carleborg.

Läs mer: Bakgrunden till förläningarna enl. K. V. Åkerblom.


Karlmansgatan (1912)

Skolan [Trivialskolan] hade tillkommit huvudsakligen genom stadens dåvarande borgmästare Josef Jakobssons samt kyrkoherden Jacob Carlmans nit för saken, varför även stadsborna visade Carlman sin erkänsla genom att såsom förr nämnts, för hans återstående livstid efterskänka jordskatten för det av honom arrenderade donationshemmanet Forsbacka.”
Wichmann (1920) sid. 41.


Kisorsvägen
En avstickare från Andrasjö strandväg som leder till f.d. Kisors brygga.

Läs mer: Kisor av Erik Birck.


Klockaregränd (1970-talet)
Finns i stadsdelen som anlades på gammal prästgårdsmark i slutet på sextiotalet och början på sjuttiotalet och där temat var ”kyrkliga företeelser”.

Läs mer: Klockare i Uppslagsverket Finland.


Kolonivägen
Efter andra världskriget stiftades en kolonisationslag för att man snabbt och enkelt skulle kunna få fram bostäder åt dem som varit inkallade. I ”paketet” ingick också typritningar för egnahemshus.


Kovjokivägen
Vägen leder till Kovjoki.

Den norra, från Jakobstad kommande vägen, upptog i sig vid Kampen invid Kuddnäs den sista biten av den från Kovjoki ledande vägen. Denna gemensamma infart begagnades ännu många år efter det att järnvägen och Kovjoki station tillkommit. Först på [18]90-talet uträtades Kovjokivägen, så att den fick samma infart som nu i stadens östra del.
Einar Hedström (1958), sid. 43.

Läs mer: Kovjoki av Joel Rundt i Den österbottniska byn.


Kvarnvägen (ca 1975)
Vägen leder till f.d. Heselius kvarn, senare elfirman Eltre och för tillfället konstskolan, vid Jakobstadsvägen. Delen mellan Grev Tottgatan och Jakobstadsvägen, som också var en del av den gamla landsvägen från Kovjoki, byggdes i början på sjuttiotalet. Före det gick dock en kärrväg längs samma sträckning. Kunde gott ha getts namnet Kamp- eller Kampenvägen, eftersom den går över området som haft det namnet betydligt längre än vad kvarnen funnits.


Kyrkogatan (1858, behöll namnet 1912)
Gatan går intill kyrkan.

Illustration: Fotografi. Mot kraftverket på 1960-talet. Vattenposten.


Källbackgatan (1858, behöll namnet 1912)
Finns på Källbacken. Delen mellan Gustav Adolfsgatan och Esplanaden gjordes till park i början på 1970-talet.

Illustration: Gammal gatunamnskylt. Från Esplanaden.
Vykort.


Lingongränd (1970-talet)
Finns i den västra stadsdelen som anlades i mitten på sjuttiotalet och där temat för två av gatunamnen var skogsbär.


Lundagatan (1970-talet)
I alla fall jag har aldrig sett någon lund på platsen.


Lybecksgatan (Nybro Boulevarden) (1858)
Gatan börjar vid den Lybeckska gården. Enligt Wichmann sid. 76 är det varken fadern Petter August eller sönerna Mikael och Paul Werner som hedras, utan farfadern Johan Adolf (Janne) Lybeck. Den numera till park omgjorda norra gatan hette tidigare Topeliusgatan.

Läs mer: Johan Adolf (Janne) Lybeck av Erik Kihlman.
Illustration: Gammal gatunamnskylt.


Mathesiusgatan
(Östra Staketgatan) (1858)

Den sista kyrkoherden under svenska tiden var prosten Mathesius, en synnerligen älskvärd, nitisk, from och dugande själaherde, vilken, tyvärr, av den i Fänrik Ståls sägner ofta ohistoriske Runeberg använts som modell för herr prosten i „Döbeln vid Juthas“. Enligt framlidne v. häradshövding P. V. Lybecks meddelande åt mig, hade Zachris Topelius ofta plägat uttala sitt stora misshag över, att Runeberg utan all hemul hugfästat på sätt som skett, „den hedersmannen“ Mathesii minne.
Wichmann (1920) sid. 40.


Mellangatan (1970-talet)
Gatan ligger mellan Bergstigen och Residensgatan.


Munsalavägen
Utfart mot söder som leder mot Munsala, kallades på 1500-talet ”Modhensal” enligt Wichmann (1920) sid. 6. Byggdes på 50-talet (?).


Norrskenet
Temat för gatunamnen i bostadsområdet som anlades vid Andrasjövägen kring millennieskiftet var astronomiska och meteorologiska fenomen.


(Norrtullgatan (1912))
Skulle ha börjat där Jöns Drakesväg ansluter till Jakobstadsvägen, alltså vid Norrtull, och fortsatt till Mathesiusgatans tänkta förlängning.

Läs mer: Tullstranden av Einar Hedström.


Nybackagatan

Uppkallad efter hemmanet Nybacka som fanns där seminariet senare byggdes.

Hemman nummer 7, före 1830 hemman nummer 23 i Nykarleby kyrkoby. Hemmanet skattade år 1606 för ett helt mantal. Halva hemmanet, eller 1/2 mantal av ”Jöns Larssons hemman” donerades 1682 till stadens tomter m.m., medan den andra halvan, kallades Nybacka, eller ”Recidenstomten” på grund av att där byggdes ett residens för greve Klas Tott sedan drottning Kristina år 1652 förlänat honom det s.k. grevskapet Carleborg. Detta grevskap omfattade Nykarleby stad samt 20 byar inom Nykarleby och Lappo socknar. Hit hörde dessutom ett stort antal hemman i Lappo och Vörå som han tidigare ärvt. Sammanlagt 583 hemman.
Olson (1997) sid. 30.


Nygårdsgränd
Kallades Joupersgränd innan den fick namnskylt. I övrigt se Nygårdsvägen.


Nygårdsvägen
Uppkallad efter hemmanet Nygård strax söder om staden.

Hemman nummer 12 i Nykarleby kyrkoby. Före 1830 nummer 19. Nygårds hemman har existerat en rätt kort tidsrymd. År 1660 delades Jutbacka hemman i två hemman, det ena hemmanet bibehöll namnet Jutbacka medan det andra hemmanet fick namnet Nygården. Det nya hemmanet skattade först för 1 mantal, men något senare för 3/4 mantal, för att på 1700-talet minska till 5/8 mantal Under stora ofreden låg hemmanet öde och obrukat, eller på ”Fäfot” som sägs i jordaboken. Men Nygårds hemman har även en äldre historia. År 1645 anslöts till Jutbacka hemman ”Matts Perssons hemman” på 1 mantal. Troligen det hemman som sedan 1660 blev Nygård. Matts Perssons hemman kan sedan följas bakåt i tiden till 1549.
Olson (1997) sid. 49.

Läs mer:
Fotografi ur Einar Hedströms samling.
Min barndoms Nygård av J. L. Birck.


Nykarlebygatan
Finns inte i Nykarleby, men åtminstone på två andra ställen, nämligen i Vasa och i Kista i norra Stockholm. Nykarlebyvägen finns i vänorten Sollefteå. Känner någon till fler?


Nålövägen

Vägen leder till den gamla hamnen Nålörn.

Läs mer: Nålörn av Einar Hedström.


Patmosgatan

Folkhögskoleföreståndaren Johannes Nyström kallade sitt på trettiotalet, ”långt från allt välgjort” byggda hus Patmos.


Prästgårdsgränd

Finns i stadsdelen som anlades på gammal prästgårdsmark i slutet på sextiotalet och början på sjuttiotalet och där temat var ”kyrkliga företeelser”.


Pälsvägen

Leder till ett av de första farmområdena på Frillmossen.


Rajåkersvägen
Den gamla utfartsvägen mot Jeppo, Lappo och vidare till inlandet.

Rajåkernsnamn återfinnes så tidigt som år 1540 och var då antagligen eget hemman i Lepu by.”
Wichmann (1920) sid. 7.

Se även Hagagatan.



Regnbågen

Temat för gatunamnen i bostadsområdet som anlades vid Andrasjövägen kring millennieskiftet var astronomiska och meteorologiska fenomen.


Remalskroken

Johan Remahl, stamfader för en präst- och skollärarsläkt, som i generationer framåt bodde i staden och varom den s.k. ”Rimalsbacken” ännu erinrar, där en av dess medlemmar, pedagogen Remahl i tiden begick självmord.
Wichmann (1920) sid. 40.


Residensgatan
(Södra residensgatan (Westra Boulevarden))
Greve Klas Tott hade sitt residens där f.d. stadsträdgårdsmästarbostaden finns i dag.

Läs mer: Då och nu.


Sandvägen
Slätten, eller Kampen öster om staden har mycket sandig jordmån. Därav namnet?


Seminariegatan
(Westra Långgatan)
Gatan leder till före detta Nykarleby seminarium som verkade under åren 1873–1971.

Läs mer: Seminariet i kapitlet Fakta


(Seminariegränd (Fiskaregatan)
)
Skulle ha gått mellan Västanlid och Vasagatan, d.v.s. strax norr om Skogsparkens skola. Blev aldrig anlagd.

Se även Seminariegatan.


Sexmansgränd
Finns i stadsdelen som anlades på gammal prästgårdsmark i slutet på sextiotalet och början på sjuttiotalet och där temat var ”kyrkliga företeelser”.

Sexmän, äfven kallade Rotemästare, voro i äldre tider ett slags polismyndighet för kyrkotukt och ordning i socknen. De uppburo böter för sorl och sömn i kyrkan, dryckenskap vid gästabud, sedlighetsbrott o. d. Urspr. utsågos de sockenstämma eller turvis efter matlag i hvarje rote, och antalet var olika efter socknens storlek. Efter införande af 1862 års kommunalförfattningar förlorade sexmännen alltmer sin betydelse, om de ock flerstädes tillsattes stundom af kommunalstämman, oftare af kyrkostämman som biträden åt kommunalnämnden och kyrkorådet att utdela debetsedlar och inkalla personer till dessa myndigheter. Deras åliggande har nästan öfverallt öfvergått till fjärdingsmännen eller särskilda byordningsmän.
G.A.A., Nordisk familjebok (1917).

Vet ej när någon senast var sexman i den Nylundska släkten från Karby, men åtminstone ännu i slutet på sjuttiotalet var ”Sexmans Axel” ett begrepp.


Skeppsgatan
Det enda gatunamnet som på något sätt anknyter till stadens stolta sjöfartstraditioner har givits en av de kortaste och förmodligen minst kända gatorna i staden. ”Stumpen” finns norr om hälsovårdscentralen.


Skogsgatan

Det växer skog på platsen ...


Smedsbackagatan

Hemman nummer 8. Före 1830 var hemmansnummern 6 i Nykarleby kyrkoby. Smedsbacka ligger väster om älven i den s.k. ”Nystaden” i närheten av Nybacka och Högbacka hemman. Hemmanet skattade 1607 för ett helt mantal som senare reducerades till 2/3 mantal, som 1780 igen höjdes till 3/4 mantal, då det också delades till två och senare till tre hemman. År 1610 brukades hemmanet av Anders Eriksson Smedh. Efter honom fick hemmanet troligen sedan namnet Smedsbacka. Han hade en bror Mårten Eriksson som blev bonde på ett hemman, senare kallat Järfbacka, som hörde till den slutliga donationsjorden som tillföll Nykarleby stad. Genom närheten till stadskärnan har hemmanet ofta ägts av ämbetsmän och handelsmän i Nykarleby. Österbottens svenska kristliga folkhögskolesällskap köpte 1919 slutligen det som var kvar av hemmanet sedan därifrån avstyckats bostadstomter m.m.
Olson (1997) sid. 33.


Smedsbackavägen
Se Smedsbackagatan.


Smedsgränd
Antingen har det bott en smed på platsen eller så har man associerat till Smedsbacka.


Sollefteågatan
(Köpmansgatan (Södra Torggatan))
Namnbytet från Köpmansgatan gjordes 1948 som ett tack för bistånd under kriget av stadens dåvarande fadderort, numera vänort Sollefteå i Sverige. När får de övriga vänorterna Hammel i Danmark och Steinkjer i Norge sina gator? Diskus- och Bollgränd hade varit mycket lämpliga.

Se mer:
Ett vykort från Sollefteå.


Spången

En gatstump där Bankgatan övergår i Kovjokivägen.


Staketgatan

I ”den gamla staden”, d.v.s. den före branden, fanns Västra, Södra och Norra Stakettgatan. Dessa var de yttersta gatorna vid vilka man hade staket så att den i stadens omgivningar fritt strövande boskapen inte skulle kunna komma in i staden.


(Stationsgatan (1912))

Eftersom Bangatans östligaste del var upptagen av stationsområdet, planerades att anlägga en gata norr därom. Men innan gatan hann anläggas såldes järnvägen och gatan blev obehövlig och anlades således aldrig. Som ett minne av planerna finns ett grönområde på platsen.

Läs mer:
Nykarleby Jernväg i kapitlet Fakta.


Stenbackagatan
Antingen hette platsen tidigare Stenbacka, eller så var backen stenig.


Stjärnfallet (20
Temat för gatunamnen i bostadsområdet som anlades vid Andrasjövägen kring millennieskiftet var astronomiska och meteorologiska fenomen. Ej ännu anlagd?


(Strandliden (1912))
Området norr om Storbron mellan Seminariegatan och älven fram till Bergstigens tänkta förlängning var tänkt att bli park. Realiserades ej.


Sundbergsvägen
Vägen går på Sundebrgs ägor.


Tallgränd

Finns i den östra stadsdelen som anlades i början på sjuttiotalet och där temat för gatunamnen var barrträd.


Tallvägen

Se Tallgränd.


Topeliusesplanaden
(Västra och Östra Esplanadgatan (Rådhus Boulevarden))
Enligt 1912-års stadsplan ”Vestra”. Uppkallad efter stadens störste son, Zacharias Topelius. Enligt 1858-års stadsplan skulle rådhuset byggas där ämbetshuset står idag, men det dröjde 120 år innan planerna förverkligades, trots att man ”redan” år 1893 hade planer. Fram till dess fanns rådhuset i den förra trivialskolan. Det senaste, och förmodligen också det sista namnbytet gjordes i början på 1990-talet. Boulevarden var en felaktig benämning, eftersom en sådan har träd vid sidorna.


(Topeliusgatan) (Nybro Boulevarden)
Ingår sedan 1963, tror jag, i Topeliusparken och ”parken” mellan Esplanaden och vattentornet. Gick parallellt med och norr om Lybecksgatan.


Trädgårdsmästaregränd (2003)
Går från Erik Bergmans gata upp till seminarie-/stadsträdgårdens vedbacke.


Tvärgatan (Början på 1970-talet)
Gatan går på tvären mellan Lundagatan och Staketgatan.


(Vasagatan (norra delen av Westra Långgatan))
Skulle ha gått i nord-sydlig riktning väster om Residenshuset och högstadiet. Blev aldrig anlagd.

Lars Pensar i november 2016:

Staden utbjöd 1917 till försäljning ”tomten 118 om 618 m², belägen i hörnet av Norra Residensgatan och Vasagatan”.


(Westra Vattugränd (Strandgatan))
Skulle ha gått parallellt med Seminariegatan vid älven mellan Bergstigens och Residensgatans tänkta förlängning. Blev aldrig anlagd.


Värnamogatan

Bankdirektör Söderström uppförde en ny karaktärsbyggnad med nödiga uthus å en mellan älven och landsvägen belägen åker, i den närmast staden belägna delen av Juthbacka. Gården jämte åkern parcellerades 25 maj 1900 under namn av Vernamo.
Woldemar Backman (1927) Juthbacka Några anteckningar.


Värnamogränd

Se Värnamogatan.


Västanlid (1912)

Enligt 1912-års stadsplan ”Vestanlid”. Lid betyder backe eller sluttning. Gatan har motsvarigheten ”Östanlid” i stadens östra delar.


Ytterjeppovägen

Vägen leder till Ytterjeppo i den förra landskommunen.


Åminnevägen

Den gamla utfartsvägen norrut mot Åminne, Socklot och Jakobstad. En del av den gamla kustvägen till Uleåborg.


Älvgränd

Gränden leder mot älven.


Östanlid (1912)
Lid betyder backe eller sluttning. Gatan har sin motsvarighet ”Västanlid” i stadens västra delar.


Östervallsgränd

Uppkallad efter åldringshemmet Östervall som landsförsamlingen byggde på trettiotalet när föregångaren Kuddnäs omvandlades till museum. Lades ner på 1980-talet när åldringscentret Hagalund byggdes.


(Östra Vattugränd)

Skulle ha gått från kyrkan till Borgaregatan längs älven. Anlades i samband med kraftverksbyggandet 1984, men endast i form av cykel- och gångväg.


Östra Åvägen

Vägen går längs älvens östra strand mot Forsby.

(Rev. 2020-11-15 .)








 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



 

 

 

 


Några exempel på personer, platser och annat som hittills glömts bort vid namngivning av gator. Fler förslag kan säkert fås av stadens befolkning.
AlörnMånga av stadens handelsskepp byggdes där.
BeckbruketEn av stadens första och viktigaste industrier.
BraskRådmannen som räddade kyrkklockor och kyrksilver under stora ofreden.
BullerbasiusTopelius sagofigur.
DjupstenMånga av stadens handelsskepp byggdes där.
von DöbelnOdödliggjord i Runebergs ”Döbeln vid Jutas”. Namnet Döbelnsgränd är numera avskaffat.
Eklund, R. R. Författare född i staden och som hämtat motiv från den.
Grundfeldt, Carl En av de betydelsefullaste männen i stadens historia.
Knape, E.V.Författare som bott i staden och som hämtat motiv från den.
KuddnäsTopelius barndomshem.
LepuByn som låg där staden grundades.
MajniemiTopelius sommarstuga.
RuddammenRedan i dag borde man byta namn på Idrottsgatan till Ruddammsgatan.
Rundt, JoelSkald från Kovjoki.
Sund, Ahlström etc.De äldsta ännu kvarlevande släkterna.
TjäranViktig exportprodukt genom tiderna.
TrivialskolanÖsterbottens första ”lärdomsskola”.
Wahlberg, Petter Olof Rådhusvaktmästaren som offrade sitt eget bohag för att rädda delar av stadens arkiv vid stadsbranden 1858.
WalterTopelius sagofigur.
o.s.v. 
Tillbaka