J. W. Nessler

Dödsfall. Natten mot i lördags avled å Malmska sjukhuset i Jakobstad kantor Johan Wilhelm Nessler från Nykarleby 62 år gammal.

Kantor Nessler föddes den 31 januari 1848 i Kronoby, där fadern då var klockare. Därefter blev fadern kantor i Malaks, där han för ett par år sedan avled vid hög ålder.

Efter att två år ha varit klockare i Larsmo fick kantor Nessler år 1874 enahanda befattning i Nykarleby, i vilken tjänst han kvarstått till sin död. Han har tillika i något över 30 år varit lärare i metallslöjd vid Nykarleby seminarium.

År 1882 grundade han tidningen „Mellersta Österbotten”, vilken sedan efter att en kort tid ha burit namnet „Norra Posten” begynte år 1885 kallas „Österbottniska Posten”. Som denna tidnings ägare och utgivare har han sedan dess kvarstått.

Ovanligt driftig och företagsam och ägande en god blick för vilka företog, som borde bära sig, har han dessutom drivit olika slag av affärs- och fabriksrörelse. Vid sin invid Nykarleby belägna vattenkvarn inrättade han en filfabrik, som dock sedermera upphörde och nu efterträtts av en spikfabrik. Ägare till Haraldsfors såg och en ångsåg nära Soklot har han bedrivit en betydande trävarurörelse. För några år sedan införde han elektriskt ljus i Nykarleby, därvid begagnande sig av vattenkraften i ån.

Kantor Nessler var alltid rask och hurtig och städse på sin post. Församlingsborna komma att sakna icke blott hans ovanligt vackra och starka röst samt taktfasta och känsligt utförda sång i kyrkan utan även hans person. Humoristiskt anlagd och i verklig mening folklig var han mycket populär och avhållen i sin församling.

Den avlidne sörjes närmast av maka, född Westerstråhle, och en son.

Dödsfall. I lördags på morgonen avled å Malmska sjukhuset härstädes kantor Johan Wilhelm Nessler i en ålder av 62 år. Nessler lades på sjukbädden av inklämt brock och brand i tarmen och genomgick lyckligt operationen men krafterna räckte icke till att låta patienten segrande gå igenom.

Nessler har i decennier skött kantorstjänsten i Nykarleby och startade därstädes ett bland Österbottens första tryckerier vilket han ännu vid sitt frånfälle innehade. Men Nesslers mångfrestande, företagsamma lynne drev honom att jämsides härmed driva en mängd andra affärer. Så innehade han en filhuggeri och pärtspiksfabrik, elektricitetsverk, kvarnar och bedrev en tid även såg- och propsaffärer. Därjämte bestred han läraretjänsten i järnslöjd vid Nykarleby Seminarium.

Med J. W. Nessler har ett utpräglat original gått ur tiden. Gladlynt och godhjärtad, med öppet sinne för god humör var han en avhållen och alltid gärna sedd vän i alla kretsar. Driftig och arbetsam som han trots sin höga ålder [Sic!] ända in i det sista var lämnar han säkert ett tomrum efter sig i det lilla samhälle han vuxit fast vid.

Närmast sörjes Nessler av maka född Vesterstråle samt son och sonhustru.

— Dödsfall. Senaste lördag afled å Malmska sjukhuset i Jakobstad efter genomgången operation Österbottniska Postens ansvarige utgifvare, kantor J. W. Nessler i en ålder af 62 år. Den aflidne blef klockare i Nykarleby 1874 och några år därefter verkmästare i järnslöjd vid Nykarleby seminarium, hvilka befattningar han skött till sin död. — Kantor Nessler var i hög grad intresserad af affärer och planlade sådana med god blick, men kunde inte alltid beräkna deras rentabilitet, ty han trodde alltför godt om sina medmänniskor. Därför skördade han sällan någon betydande vinst af sitt arbete. Han ägde vid sin död ett filhuggeri, en spikfabrik, kvarnar, ett elektricitetsverk och ett boktryckeri. Sedan den 1 jan. 1882 har han varit tidningsutgifvare, först af Mellersta Österbotten, sedan Österbottniska Posten. — Kantor Nessler var mycket populär i sin hemort.

— Dödsfall. Natten mot senaste lördag afled å sjukhuset i Jakobstad efter en kort tids sjukdom kantorn i Nykarleby Johan Wilhelm Nessler.

N. var son till likaledes framlidne kantorn i Malaks, Nessler, samt född 1848. Besökte en tid skola i Vasa, men då hans håg låg för praktiska värf, afbröts skolgången. Begåfvad med en god sångröst, utbildade han sig till klockare och erhöll som sådan anställning i Nykarleby. Men en så verksam och arbetslysten mans lif utfylldes ingalunda af de värf, som åtföljde klockaresysslan. I flere tiotal år har N. drifvit tidnings- och tryckerirörelse. Drifvandet af en filfabrik, tvenne kvarnar, elektricitetsverk för stadens yttre och inre belysning, sågrörelse o. trävaruexport hör vidare inom ramen för samma lifsdagsverke. Sedan år 1879 var N. dessutom anställd som verkmästare i metallarbeten vid stadens seminarium.

Till minnet af den bortgångne sluter sig en bild, som det gör en godt att minnas — bilden af en redbar, dugande, humoristiskt anlagd personlighet, under hvars något robusta yta klappade ett varmt hjärta. Frid öfver hans minne!

Dödsfall. Kantorn J. W. Nessler, ansvarig utgivare för Nykarlebytidningen Österbottniska Posten, som altsedan påsken legat svårt insjuknad å Malmska sjukhuset i Jakobstad, avled därstädes natten mot senaste lördag. [Det året var Långfredagen den 25 mars.]

Kantorn Johan Vilhelm Nessler var född i Kronoby den 31 januari 1848. Till kantor i Nykarleby antogs han 1874 sedan han därförinnan ett par år varit klockare i Larsmo. Något över 30 års tid har han därjämte tjänstgjort som lärare i metallslöjd vid Nykarleby seminarium.

Kantor Nessler egnade sig även åt affärs- och fabriksrörelse och var bl. a. ägare till Haraldsfors såg och en ångsåg nära Soklot samt en vattenkvarn invid Nykarleby.

Inom sin församling var han allmänt avhållen och efterlämnar ett aktat minne och stor saknad.

Han sörjes närmast av maka, född Westerstråhle, och en son.

Natten mot senaste lördag afled Österbottniska Postens ansvarige utgifvare kantor Johan Wilhelm Nessler å Malmska sjukhuset i Jakobstad i en ålder af 62 år och 2 månader. Den aflidne har åtnjutit en god hälsa till kort före påsken. Medan han under långfredagen befann sig i kyrkan, kände han, att något inre organ tagit skada, men var ej mera sjuk, än att han kunde bege sig hem. Då läkare följande dag rådfrågades, befanns åkomman så allvarsam, att en operation var nödvändig. Den utfördes å Malmska sjukhuset, därvid man konstaterade brand i tarmen. Det skadade stället aflägsnades och hopp om tillfrisknande saknades icke, men förhoppningarna blefvo gäckade.

[Från arkivguiden:

Brand eller oftare kallat kallbrand är det samma som vävnadsdöd.

Största faran för personer, som lida af bråck, består deri att bråcket blir inklämdt, hvilket inträffat då bråcket af en eller annan anledning blifvit så hårdt inpressadt i den öppning, genom hvilket det utträdt, att det ej kan föras tillbaka. En person kan under lång tid hafva lidit af ett bråck, som förr alltid lätt låtit sig föra sig tillbaka, men som helt plötsligt, t.ex. efter en öfverfyllnad af tarmkanalen genom en riklig måltid, efter ovanliga ansträngningar, ett slag, en stöt, eller sammanväxning af de delar, som bilda bråcket, motstår hvarje försök att åter införas. Vanligen uppstå inom kort våldsamma smärtor, som, utstrålande från bråckstället, så småningom sträcka sig öfver hela buken, och som äro en följd af inflammation i bukhinnan; kräkningar påkomma, lemmarne bli kalla o.s.v. och, såvida ej snar läkarehjelp kan erhållas, uppstår brand i de inklämda delarne af tarmen, och döden följer vanligen inom kort.]

Johan Wilhelm Nessler var född den 31 jan. 1848 i Kronoby, där hans fader var klockare. I ungdomen besökte han tekniska realskolan i Vasa och försökte sig därefter i hvarjehanda handtverk, såsom urmakeri och annat, jämte det han tog lektioner i sång. Han blef sedan för en kortare tid klockare i Larsmo, tills han 1873 begaf sig till Musikaliska akademin i Stockholm för att vidare utbilda sig i sång. Lång blef emellertid icke hans vistelse där, utan begaf han sig till Eskilstuna för att sätta sig in i finsmide.

År 1874 blef J. W. Nessler emellertid klockare i Nykarleby och några år senare verkmästare i metallslöjd vid Nykarleby seminarium. Sedan dess har han ägnat den tid han haft öfrig från sina tjänstebefattningar åt en mångsidig verksamhet på denna ort. På 1870-talet grundade han härstädes landets första filhuggeri, som vann ett godt anseende och som kunde ha blifvit en betydande affär, om dess grundläggare velat använda all sin kraft på dess drifvande. Men han var en mångfrestande man. Han ville försöka sig med kvarnindustrin, han kastade sig sedan på skogs- och trävaruaffärer, vilka gåfvo honom mångahanda bekymmer och ringa vinst. Han inrättade för några år sedan ett elektricitetsverk, som försett vår stad med elektriskt ljus och hans sista skapelse var spikfabriken invid Korsåkerns kvarn.

Största betydelsen har kantor Nessler kanske haft därigenom att han redan 1881 inrättade ett boktryckeri å orten och begynte på nyåret 1882 utge Mellersta Österbotten, som blef ett af de första lokalbladen i våra småstäder. Tidningen, som till en början redigerades af pastor Bäck, fick emellertid kort därefter namnet Norra Posten och sedermera ny redaktör i Anders Svedberg och antog namnet Österbottniska Posten, hvilken sedan den tiden utgjort lokalblad för Nykarleby.

Som medlem af stadsfullmäktige har kantor J. W. Nessler under många år deltagit i det kommunala lifvet och utfört hvarjehanda förtroendeuppdrag. Han var bl. a. medlem af byggnadskommittén, då järnvägsbyggnaden utfördes.

Med kantor Nessler har sålunda en mångsidigt verksam man bortgått. Man torde kunna säga, att han hade god blick vid grundandet af sina affärsföretag, men saknade förmåga att leda dem så, att de skulle blifvit verkligt lönande. Hvilket till icke ringa del berodde på hans alltför goda hjärta. Han trodde sina medmänniskor om godt och saknade helt och hållet den hänsynslöshet, som kännetecknar den moderna affärsmannen, hvilken kufvar och förtrampar med kapitalets makt. Han fick ock i regeln dyrt plikta för sin godtrogenhet.

Ehuru mycket upptagen af sina affärer var kantor Nessler som tjänsteman plikttrogen och städse på sin post, och länge skall man visst sakna i kyrkan hans starka och vackra stämma. Som bevis på erkänsla fick han af sina församlingsbor mottaga en guldklocka med ked, då han varit 25 år i tjänst. Anspråkslös och varmhjärtad hade kantor J. W. Nessler ett oförbränneligt godt lynne och en fyndighet i att finna originella uttryck sin egenart af humor. Han blef genom dessa egenskaper mycket populär och hans namn skall ej snart glömmas.

Kantor Nessler hade redan ansökt om och erhållit pension efter 30-årigt arbete som verkmästare vid seminarium, han stod äfven i begrepp att draga sig småningom tillbaka från affärerna och var betänkt på att anskaffa vikarie för sig som klockare för att få njuta någon ro, då åldern kom. Liemannen infann sig emellertid opåkallad, ställde om alla framtidsplaner och gaf den ro, som aldrig störes. Hvile den verksamme mannens stoft i frid!

Kantor J. W. Nessler sörjes närmast af maka, född Westerstråhle, son och sonhustru.

Dödsfall. Senaste lördag afled som förut nämnts å Malmska sjukhuset i Jakobstad efter genomgången operation kantorn J. W. Nessler.

Begåfvad med en ovanligt vacker sångröst antogs Nessler efter att i Stockholm ha bedrifvit musikaliska studier år 1874 till klockare i Nykarleby, hvilken befattning han skötte till sin död. I hög grad intresserad af affärer planlade han sådana med god blick, men kunde icke alltid beräkna deras rentabilitet, han trodde alltför godt om sina medmänniskor. Därför skördade han sällan någon betydande vinst af sitt arbete. Han ägde vid sin död ett filhuggeri, det första i landet, en spikfabrik, ett elektricitetsverk samt ett boktryckeri. Under trettio års tid verkade han som lärare i järnslöjd vid Nykarleby seminarium. Som kommunalman var N. mycket ansedd. Sedan 1882 var han äfven tidningsutgifvare, först af Mellersta Österbotten, sedan af Österbottniska Posten.

Kantor Nessler var en af sin hemorts mest populära personligheter. På grund af sitt utpräglade sinne för humor och sin musikaliska begåfning samlade han kring sig en stor skara af vänner. Med sin ljusa syn på lifvet och sitt ärliga rättframma sinnelag var N. en af de sista representanterna för den gamla, svenska österbottniska stammen. Han sörjes närmast af maka, född Westerstråhle, samt en son.

— Dödsfall. Kantor Johan Wilhelm Nessler från Nykarleby avled å Malmska sjukhuset i Jakobstad natten mot i lördags.

— Kuolleita. Viime lauantaina kuoli Malmin sairashuoneessa Pietarsaaressa lukkari J. W. Nessler. Harjoitettuaan ensin soitannollisia opintoja Tukholmassa valittiin hän v. 1874 lukkariksi Uudenkaarlepyyn seurakuntaan ja hoiti hän tätä tointaan kuolemaansa saakka. Vainaja oli myöskin paikkakuntansa huomatuimpia liikemiehiä. Hän omisti maamme suurimman viilatehtaan, naulatehtaan ja sähkölaitoksen setä kirjapainon. Vuodesta 1882 oli hän sanomalehtien „Mellersta Österbotten” ja „Österbottniska Posten” julkaisija.

†

Johan Vilhelm Nessler.

Dödskorset framför Johan Vilhelm Nesslers namn! — Han är död. Han, som i sin själ tycktes bära evig ungdom, mannen med den glada blicken, det skämtsamma lynnet och det goda hjärtat.

Johan Vilhelm Nessler var en synnerligen driftig och verksam man. Och särskilt för Nykarleby har hans arbete varit av största betydelse. Efter att vid Musikaliska akademin i Stockholm ha utbildat sig i sång blev han 1874 antagen till klockare i Nykarleby kyrka och några år senare till verkmästare i metallslöjd vid Nykarleby seminarium. Men jämte dessa befattningar har han tagit initiativ till och drivit en hel del affärsföretag. Sålunda har Nessler, för att nämna några, drivit tryckerirörelse, utgivit Österbottniska Posten och för några år sedan inrättade han ett elektricitetsverk, som försett Nykarleby med elektriskt ljus. Nessler har också varit medlem av stadsfullmäktige och under årens lopp jämväl varit om betrodd med en del andra uppdrag.

„Med kantor Nessler har sålunda en strävsam man bortgått. Man torde kunna säga, att han hade god blick vid grundandet av sina affärsföretag, men saknade förmåga att leda dem så, att de skulle blivit verkligt lönande. Vilket till icke ringa del berodde på hans alltför goda hjärta. Han trodde sina medmänniskor om gott och saknade helt och hållet den hänsynslöshet, som kännetecknar den moderna affärsmannen, vilken kuvar och förtrampar med kapitalets makt. Han fick ock i regeln dyrt plikta för sin godtrogenhet.

Ehuru mycket upptagen av sina affärer var kantor Nessler som tjänsteman plikttrogen och städse på sin post, och länge skall man visst sakna i kyrkan hans starka och vackra stämma,” säger Österb. Post.

Som lärare vid seminariet blev kantor Nessler omtyckt av sina elever. Han förstod ungdomen. Och under hans skämtsamma och godmodiga infall gick arbetet lätt.

Kantor Nessler, som just stod i beråd att lämna sina befattningar, hann ej fullfölja sin avsikt. Döden trädde emellan och gav den ro, som av ingen störes.

Vile han i frid efter väl fyllt värv!

Kantor Nessler sörjes närmast av maka, född Westerstråhle, son och sonhustru.

Jordafärd. Senaste fredag kl. 2 e. m. vegs till griftero i Nykarleby kyrka stoftet av avlidne kantorn J. W. Nessler. Kistan inbars i kyrkan under tonerna av Beethovens sorgmarsch av den avlidnes son ing. Paul Nessler och broder folkskolläraren J. Nessler, dr K. J. Hagfors, verkmästar A. Holmqvist, lektor O. Nylund, sågägar A. Olin, överlärar K. F. Spolander och stadsfiskal A. M. Gyllenberg.

ordfästningsakten förrättades av kyrkoherden K. W. Petrell, som i ett varmt andragande tolkade den hänsovnes vittomfattande livsgärning. Sedan tvenne psalmer avsjungits utbars kistan under orgelns toner. Under stor anslutning såväl från staden som landsförsamlingen anträddes färden till stadens begravningsplats, där kistan nedsänktes i griften under tonerna av »Jag går mot döden», utförd av seminaristernas sångkör. Sedan graven igenmyllats sjöngo sångarena »Intaeger vitae», varefter den rika blomsterhyllningen vidtog. Härvid ägnades varma minnesord den avlidne av lektor K. E. Wichmann, ing. Th. Heikel, överlärar K. F. Spolander, kyrkoherden K. W. Petrell m. fl.

Kransar nedlades bl. a. från Nykarleby stad och Landsförsamling, från Stadsfullmäktige, Fabriks- o. Hantvärksföreningen den hänsovnes arbetare, forna elever, från vänner och kamrater samt en mångfald släktingar och vänner.

Seminariets lärare och elever nedlade ingen krans på grund av fattat beslut att sammanskjuta medel till grundplåt för en stipendiefond bärande Nesslers namn. Den stora anslutning den hänsovnes griftefärd vann och den djupa rörelse som förspordes vittna vältaligt om de sympatier J. W. Nessler under sin 37-åriga verksamhet å orten tillvunnit sig.

Lantmäteriförordnande. Vicelantmätaren Ax Färdig har förordnats att medelst laga klyvning utbryta bonden Viktor Leppålahtis ägande 1/16 mantal motsvarande andel av Åman skattehemman N:o 10 i Kållby by av Pedersöre socken; samt att från Nygård skattehemman N:o 12 i Kyrkoby av Nykarleby socken utbryta bonden Gustaf Leonard Johanssons ägande 524 mantal.

Historien verkar bekant.

I senaste nr av »Garm« klippa vi följande.

För ett kvarts sekel sedan i en småstad. Kyrkans orgel var av den gammalmodiga sorten, och stadens kantor känd för att använda sig av kraftord i högre grad än man av hans yrke kunde ha förmodat. Orgelnisten befann sig på ledighet, och en seminarist vikarierade. Psalmsången skulle just börja, då kantorns viskning hördes genom hela kyrkan: Dra ut handi tappin och kläm till utav bara f—n. Det förmäles, att psalmsången gick raskt undan den gången.