Sigmund Schalin död:

Ledde unikt samarbete
för sjömanskyrkorna

Diplomingenjör Sigmund Schalin, Helsingfors, 90 år, föddes i Nykarleby. Han var under många år mycket aktivt verksam för nordiskt kyrkligt samarbete, framför allt på sjömanskyrkornas arbetsfält.

Han blev diplomingenjör 1917 och var därefter verksam vid Sjöfartsverket. Åren 1929—55 var han rådgivningsingenjör vid Helsingfors stads elverk. Han var vice ordförande i Finska sjömansmissionssällskapet 1928—62, lekamannaombud vid flera av Finlands allmänna kyrkomöten till 1951 och delegat vid de nordiska sjömans missionssällskapens konferenser. Han var vidare mycket aktiv inom Stiftelsen Z. Topelius Barndomshem.

Hans närmaste är makan Maritta, född Enckell, samt barn med familjer i Finland, Danmark och Sverige, i Danderyd sonen Gunnar, fil. mag., med maka Eyvor och barnen Viveka och Mikael.

*

Diplomingenjör Sigmund Schalin arbetade i nästan sextio år mycket aktivt för nordiskt kyrkligt samarbete — framför allt på sjömanskyrkornas arbetsfält. När den nordiska sjöfarten hade sin kanske största expansionsperiod på 1950-talet och i början av 60-talet växte behovet av välfärdsanordningar explosionsartat. De nordiska handelsflottorna sökte sig allt längre ut på världshaven, och det blev angeläget att få till stånd nya sjömanskyrkor och välfärdscentra i avlägsna transoceana hamnar. För de mindre sjöfartsnationerna, Finland, Danmark och Sverige stod det klart att man var för sig hade begränsade möjligheter. För Norge var det i och för sig lättare, men även norrmännen kom snart med i ett nordiskt samarbete av ganska unikt slag.

Själen i detta samarbete var otvivelaktigt Sigmund Schalin. Han hade en lidelsefull kärlek till sjömanskyrkan som en fosterländsk och en kyrkligt diakonal uppgift. Han drev den nordiska samarbetstanken med stor målmedvetenhet. De nordiska länderna skulle dela upp världshamnarna mellan sig. Norge skulle ta hand om vissa, Sverige andra och Finland och Danmark skulle göra sina insatser: bygga sjömanskyrkor, utrusta dem, svara för driften men få biträdande personal från de andra nordiska länderna.

Så hamnade jag själv i början av 50-talet först som präst i en dansk sjömanskyrka i Lissabon och därefter som svensk medhjälpare åt den norske sjömansprästen i hans kyrka i San Pedro. Det var i mycket en frukt av Sigmund Schalins strategi. Senare hjälpte han till att rädda den svenska sjömanskyrkan i Gdansk och långt efter normal pensionsålder tog han sig an en gigantisk uppgift för välfärdsverksamheten i Hamburg.


Skandinavism är inte lätt, när den skall föras igenom och ta gestalt utanför bankettsalarna. Nordism är om möjligt ännu mer svårgenomförd. Det fick Sigmund Schalin dyrt erfara. Men han kämpade för det han trodde på trots envist motstånd.

I sitt hemland gjorde han storartade kulturinsatser inte minst genom att rädda åt eftervärlden Zacharias Topelius' barndomshem Kuddnäs, som han mitt i språkstridens allra bittraste tid fick både finskspråkiga och svenskspråkiga att slå vakt om och göra till museum.

Under kriget arbetade han i civilförsvaret och medverkade till att brandkatastrofer undveks efter bombningarna av Helsingfors, vilket endast kunde ske genom stort risktagande.

Mitt i allt detta var han en sällsynt anspråkslös människa, så framstår han för oss som kände honom som en stor personlighet. Requiescat in pace.

LARS CARLZON
1 biskop i Stockholms stift


Svenska Dagbladet den 17 april 1983.


Läs mer:
Sigmund Schalin i Uppslagsverket Finland.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2018-04-18, rev. 2018-04-18 .)