Schauman, Eugen Waldemar (f. 10/5 1875 Charkov, Ukraina, d. 16/6 1904 Hfrs), aktivist. S. gick i skola i Hfrs och blev student 1895, extrakopist i senaten 1900 och kammarförvant vid skolstyrelsen 1902. S. var något av en enstöring. Han hade sedan pojkåren insupit andan i Fänrik Ståls sägner med hjältarnas patriotiska offervillighet och gripits av djupaste indignation över den ryska förtryckspolitiken kring sekelskiftet. Detta, i förening med personliga problem närmast gällande tjänsten, utgjorde bakgrunden till hans desperata dåd att skjuta generalguvernör Bobrikov (se denne) i senatshuset 16/6 1904. Efter attentatet tog S. omedelbart själv sitt liv. I fickan efterlämnade han ett till tsaren adresserat brev, i vilket han förklarade sig ha velat fästa monarkens uppmärksamhet vid de olyckliga förhållanden som rådde i Finland. Myndigheterna misstänkte konspiration (och lät bl.a. fängsla hans åldrige far, general Waldemar S.), men S. hade handlat helt på eget bevåg. Han kunde först inte begravas i familjegraven i Borgå, men 1906, efter storstrejken, flyttades stoftet dit (en minnesvård restes samma år av Finlands studenter). S. betraktades av sin samtid i Finland som en folkhjälte och har även hyllats senare. (B. Estlander, E.S., 1924; L. Hohenthal, Mina relationer till E.S., 1925; S. Schauman, Min bror Eugen, 1964)