Slängan
Vi
hade en slänga på isen, en stadig stolpe med stång. Då någon tog plats på kälken, satte vi slängan i gång.
Det
första varvet gick sakta men farten ökade snart, som en vinthund rusade kälken runt med hissnande fart. Det
gällde att hålla greppet i denna spännande lek.
Ju högre fart på kälken dess mer vi gladdes och skrek.
Så var en flicka i turen, god fart vi åt henne gav.
Men greppet höll ej och flickan slungades skrikande av. Där
låg hon och grät i drivan och hon fördes hastigt bort.
Vi stod förstämda och tänkte: Så rolig men farlig
sport. Men slängan nere på isen en lärdom
för livet gav; en hålls på sin kälke och skrattar,
en ann faller gråtande av. |