|
OCH FÖRST LÅNGT SENARE Och först långt senare kom kapten Kjerrmann på haralden och fordrade tjugo dagsverken i året och tjugo famnar kluven ved Men därförinnan hade Dalas Ant och Maj förty de trodde de ägde landet bränt tjugo tjärdalar byggt grund och gård och bastu rikats med nio barn i stugan röjt och stubbat desslikes och dragit mjölk av kantiga kor och i tre och trettio år axlat nödvändigheten längs fästigarna genom skogen till Dalas burit bördorna genom den väglösa skogen — Ja a allt sko bäras å no va he tongt å no va he lang dagar vässt va ä tå båånen sko ti skolan men he jik he å fö vi fik va frisk Å he va så grannt i Dalas grannt åm vååran tå orran spela grannt åm såmran å grannt åm hööstan tå trääden brann Åm ä va bisväälit — Bara om vintran tå ä va fö kaalt Men flytta ner till färdevägen ville Ant och Maj ingalunda inte Och de lade som förr rågen i tunnor i skogsriarna om hösten Och först då vintern slog isbro över myrarna drog de som förr säden till hemvistet. |
|
|