Härifrån och Derifrån

Namnet Juthas, numera så kändt för alla genom slagfältet, Runebergs dikt och den nyss uppresta minnesvården, skrifves alldeles oriktigt Juutas. Felstafningen har ingått från finskan, så måste beteckna det långa u med två vokaler. Det är sannolikt, att namnet af några härleddes från Judas. I verkligheten härstammar det från Juthe, dansk. I Nykarleby lefde från stadens äldsta tider och ännu för få år sedan en fordom förmögen, ansedd och troligen från Danmark inflyttad köpmansslägt vid namn Juthe. Sitt namn har denna slägt efterlemnat icke blott i den få verst söderom staden belägna bondgården, som länge var gästgifveri, utan äfven i Juthbacka herregård, i det numera uttorkade Juth-träsket och i den söderom bron strömmande Juth-forsen, densamma, der Döbeln ville rida öfver, när ryssarne bränt bron midsommardagen 1808, och der han med knapp nöd räddades från att drunkna. Om någon ättling af Jutheslägten ännu qvarlefver, är mig icke bekant, men det synes mig, som borde slägten få behålla sitt ärliga namn i ortens topografi. Vill man, efter nyare skrifsätt, bortkasta h, så kan man ju skrifva Jutas. Så skref äfven Runeberg, ehuru nya upplagor tillsatt det öfverflödiga u.

Z. T. (i Finl.)


Åbo Tidning den 4 februari 1886 nr 33 sid 3 och 4.

Läs mer:
Juthas i kapitlet Fakta.

Originalet på Historiska tidningsbiblioteket.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2013-03-07, rev. 2013-03-07 .)