1681. Vaickå, Nils är namnet på en tullnär. Försvunnen redan 1683.
Waickå,
Nils var tullnär.
Bröms, Isak Hansson, bondson från Bröms hemman i Munsala kyrkoby. Dennes dotter
Kerstin var gift med Johan Blad (se nedan).
1683. Gabriel Ilcken, tullnär, kvarstod t.o.m. 1692 års mantalslängd
och hans änka Sara t.o.m. 1697.
Väst, Malin, dotter till Erik Väst, är försvunnen redan 1693. Åren 1703—1707
är antecknad en Isak Västs änka. Namnet Väst är troligen ett hemmansnamn. Hemman med detta namn förekomma icke blott i Munsala,
Oravais, Vörå, utan ock i Bergö, Solv, Replot och i Storkyro.
Wäst, Malin,
borgaren Isak Isakssons änka. Polska fången Mathias Svärdfager ville 15 oktober 1711 avsäga sin tro för att ingå äktenskap
med henne.
1686. Hilli, Simon är upptagen t.o.m. 1690. Hemman med detta namn finnas i Jeppo, Karleby och
Lappo.
Hille. Simon Johansson Hille var bonde i Jeppo. Sedan han blivit fri från sitt hemman, antogs han till borgare 3 december 1683,
emedan han var skicklig murmästare.
Västerbäck, Johan är bokbindare. Är försvunnen ur längderna redan 1692
och hans hustru Malin Witting (Vittinck) följande år. Denna släkt Witting är dock en gammal Nykarleby släkt. Ovannämnda Malin
var sondotter till rådmannen och postmästaren i Nykarleby Clas Witting, som inflyttat från Rostock. Släkten flyttade senare till södra
Finland. Nämnas kan att doktorinnan Olivia Forsius född Witting var en ättling i 8 led från omnämnda Clas Witting samt att vår
nuvarande minister, professor Rolf Johan Witting är en ättling i 9 led av samma person.
Måtar(e). En Anders Ehrsson med detta
tillnamn uppträder med sin första hustru Brita Mattsdotter, samt sedan med sina två senare hustrur, som vardera hette Lisa. Mannen är
försvunnen från 1707 års längd; den sista hustrun år 1710. Namnet är beteckningen för ett hemman i Jeppo.
Harald,
Matts Thomesson, inflyttade detta år med sin hustru Susanna och kvarstod i längderna t.o.m. 1692. Namnet är ett hemmansnamn
i Nykarleby socken.
1688. Släktnamnet Skeppare, senare Skeppar och, Schepper var naturligtvis ursprungligen ett
yrkesnamn, som antogs av rådman Nils Larsson, som tidigare varit skeppare. Hans son Lars flyttade till Kristinestad som tullnär efter att dock
en tid ha varit rådman här. Den förres änka Katarina Tadman bodde här till sin död 1746.
Brandt. En borgare
Carl Brandt finnes jämte sin hustru Anna antecknad och bodde de här till början av 1730-talet, efterlämnande tvenne döttrar, den
ena, Carin, gift med en Michel Rösslin och Anna, gift med borgaren Matts Ström. Dessutom finnes mellan 1695—1712 en Henrik Brandt, vars änka,
Margaret, bodde här ända till sin död år 1758 (86 år gammal).
1689. Lundinus. En Margareta Lundina omnämnes
detta år samt 1691 såsom gift med Nils Larsson (Turdin). Hon var troligen dotter till kapellanen i Jakobstad Petrus Lundinus.
Holst.
Matts Holsts dotter Susanna finnes antecknad för åren 1688—91 samt en Michel Holst med sin hustru för tiden 1699—1707.
Holst, Michel Eriksson avlade 19 januari 1707 tjäruvräkareden.
1690. Namnet Juniander uppträder för första gången detta år för pädagogen Claes Juniander, som 1694 blev kapellan och således flyttade
till landet. Han dog 1720, efterlämnade tre döttrar, gifta med präster. Brodern, häradsskrivaren Carl Juniander var mantalsskriven 1692—99,
dog sistnämnda år, barnlös. Den tredje brodern, handlanden och rådmannen i Nykarleby Johan Juniander på träffas första
gången i längderna 1701, dog 1743 och utslocknade namnet med honom, ty han efterlämnade endast tvenne döttrar. Dessa tre bröder
voro söner till rådmannen, postmästaren och riksdagsmannen i Nykarleby Johan Carlsson.
Kruus. En Henrik Mattsson och hans hustru
Karin, som ingå i mantalslängderna sedan 1677, uppträdde år 1690 med detta tillnamn. De voro försvunna dock redan 1693. Ett hemman
med detta namn finnes i Kvevlax.
Kruus, Henrik Mattsson K. född av borgerliga föräldrar, fri från båtmanstjänsten
hos kronan, svor borgareden 14 januari 1689. Son av borgaren Matts Mattsson, hemma från Pedersöre. Hans halvbror Salomon Mattsson vann burskap
9 augusti 1697. Dennes son Karl Salomonsson antog namnet Nyberg.
1691. Netron. Jakob, klockare är upptagen t.o.m. år
1708 och hans hustru ett år längre.
Schwartz. Markus och hans hustru Maria Jacobsdotter. Han var dock mantalsskriven ända från
1677 under namn av Markus Markusson och 1688 såsom Markus Svarvare. Sista mantalsskrivningsåret 1698.
Kass. Per Mattsson och hustru
Lisa kvarstår i längderna t.o.m. 1712. Kass är ett hemmansnamn i Katternö by av Pedersöre.
1692. Aulin. Här
uppträder för första gången namnet på en av de fyra stora köpmannasläkter, som på 1700-talet och långt
in på 1800-talet spela huvudrollen i den lilla stadens köpmannaverksamhet. Den första representanten av släkten hette ursprungligen
Matts Eriksson efter sin fader, bonden Erik, men antog detta år namnet Aulin efter sin svärfader fänriken Jöns Aulin. Släkten
fortlevde sedan i Nykarleby i fyra generationer, de flesta handlande. Den sista manliga ättlingen, som kvarstannade i Nykarleby, var handlanden Erik
Aulin, som avled 1810.
1695. Turdin. Detta är namnet på den andra stora köpmannasläkten. Bröderna Olof, Nils
och Anders Larsson, födda i Bygdeå i Sverge flyttade över till Nykarleby. Nils Larsson var första gången mantalsskriven 1691,
Olof 1692 och Anders 1703. Släkten har här fortlevat i 6 generationer, har skänkt staden många handlande och rådmän samt
stadens enda kommerceråd, Johan Turdin d.y. (1778—1834). Släktens livslängd
i staden omfattar cirka 175 år. Genom ättlingar på kvinnsidan fortlever den än den dag som är i den Forssénska
släkten.
Jepå (Jepu). Nils Mattsson t.o.m. 1711 samt en Henrik under åren 1706—1707. Namnet synbarligen efter hembyn.
Skinnar.
En Jakob Pehrson med detta tillnamn förekom åren 1695 och 1696 med hustrun Anna (1695—98). Anders Andersson Skinnar uppträder under
detta namn sedan år 1696, efter att dock bott i staden under fadersnamnet med sin hustru Anna Christoffersdotter sedan år 1676. Familjen är
dock försvunnen sedan 1698. Skinnar är namnet på hemmansnumror i Närpes, Malax, Solv, Korsholm, Laihela, Storkyro och Kaustby.
Skinnare, Jakob Persson, från Bygdeå socken i Sverge, vann burskap 21 maj 1694.
Brask Nils Mattsson Brask var handlande och rådman 1707—1723. Han avled på 1740-talet. Han efterlämnade endast en dotter, Catarina, första
gången gift med handlanden i Nykarleby Petter Hellberg, som ägde 1/2 av Orisbergs järngruva, samt andra gången med handlanden i Stockholm
Lorentz Mathias Björkman (stamfader till ätten Björkenheim), som därigenom blev ägare till 1/2 av nämnda järngruva.
Norrman,
Gustaf, tullnär, senare sockenskrivare. Kvarstår t.o.m. 1708. Han dyker dock åter upp i mantalslängden för år 1723. Död
1735.
Matlien, Johan, notarie och rådman 1695—97.
1696. Knäck, Isak, är namnet på ett biträde
hos häradsskrivaren Carl Juniander. Knäck är namnet på en hemmansnummer i Wörå.
Knäck eller Kneck omtalas 1686—1701, hustru Beata Lundina.
1697. Öman. Här uppträder detta
år en Erik Öman med sin hustru Lisa. År 1701 äro de dock redan försvunna. År 1724 förekom här en Lars Jöransson
med sin hustru Anna. Sönerna, tunnbindaren Petter Larsson och styrmannen Jonas Larsson antogo båda namnet Öman. Släkten dog dock ut
på manssidan med dessa båda bröder.
Öhman, Erik Eriksson, son av rustmästaren Erik Pehrsson,
som var hemma från Soklot by i Nykarleby.
Jerf, Johan, är mantalsskriven endast för detta år
samt en Brita Jerf för tiden 1703—1707. En hemmansnummer med detta namn finnes i Korsholm. [Järfbacka har funnits.]
1698. Lohm, Thomas, lantmätare, är mantalsskriven detta och de två följande åren.
Kärr.
En Knut Knutsson var med sin hustru Lisa Eriksdotter mantalskriven sedan 1675. Dessa hade sonen Johan och döttrarna Malin, (gift med borgmästaren
Jacob Bockmöllers dräng) och Elsa. Den senare går sedan 1698 under namnet Elsa Knutsdotter Kärr och är mantalsskriven t.o.m. 1708.
Namnet Kärr är namnet på ett hemman i Forsby by av Nykarleby socken.
1699. Stråka. Anders, finnes jämte sin hustru Margareta omnämnd, den förra t.o.m. 1706, den senare t.o.m. 1708. Likalydande
hemmansnamn finnas i Esse och Lappo.
1702. Holm, Olof, skräddarmästare. Hans son Johan (1707—1762) var handlande i Nykarleby.
En annan släkt med detta namn uppträdde 1727, nämligen timmermannen Nils Holm; släkten utdog med honom på mansidan 1766. Senare
finnas andra släkter Holm.
Groop, Esajas, notarie och rådman här 1702—1703. Hemmansnamn i Tjöck, Övermark och
Korsholm.
1703. Ström, Henrik, tullskrivare. Levde här till sin död 1747.
Verander, Christian, organist
t.o.m. 1712. År 1707 uppträdde en accisskrivare senare handlande Hans Verander (bror, son?).
Svart, Herman, skräddare, soldat,
död barnlös 1752. Hemmansnamn i Pörtom och Laihela.
1705. Vessman. Henrik, notarie och rådman 1703—1709. Postmästare
1705—13. Död 1737. Släkten utslocknade med hans son.
Neostadius. Detta enligt tidens sed något tillkrånglade släktnamn,
hämtat ur fädernestadens namn, var detta år första gången synligt i mantalslängden, buret av pastorsadjunkten Henrik. Fadern,
Gustaf, kapellan i Nykarleby och således boende inom landskommunen, hade antagit namnet. Hans far var rådman Markus Andersson.
Bladh, Johan, handlande och hans hustru Kerstin Isaksdotter Bröms kvarstodo i längden t.o.m. 1712. Släkten Bladh är en gammal
österbottnisk kultursläkt, vars mest kända representant var superkargören och kanslirådet Petter
Johan Bladh i Kaskö, en sonson till ovannämnda köpman i Nykarleby.
1706. Koski, Nils Mattsson, synes icke under fadersnamnet
förekommit tidigare. Kvarstod t.o.m. 1712. Ett hemman Koski finnes i Esse.
Pollar (Pollare), Anders; ogift. Var försvunnen redan
1709. En gård Pollari förekommer i Storkyro.
Holmbäck, Anders, antagligen samma person, som i föregående års
mantalslängd uppträder som Anders Mattsson. Han finnes ännu i 1710 års längd, medan änkan levde in på 1730-talet. En
dotter Brita var gift med handlanden i Nykarleby Erik Aspegren.
Haapa, Anders t.o.m. 1712 års längd.
Asp, Pehr, tullskrivare,
endast detta år.
1707. Giedda, Petter, tullnär och hans hustru Maria Eneroth, båda hemma från Vasa. Mannen var
1709 rådman, 1730 postmästare samt dog 1740.
Håkå, Anders Mattsson jämte hustru t.o.m. 1712. Ett hemman Håkus
finnes i Vörå.
Bäck (Beck), Johan. Detta namn är icke här, såsom man vore frestad tro, uppkommet efter
något hemman, av vilka flere finnas icke blott i Forsby, Nykarleby landskommun, utan ock i Purmo, Kronoby, Karleby och Korsholm. Dess härledning
är nämligen med största sannolikhet en annan. Mannen ifråga hette nämligen tidigare efter sitt yrke Johan Beckbrännare, och
förkortade det sagda år till Beck eller såsom det senare i regel skrevs Bäck. Släkten levde sedan här till början av
1800-talet, skänkande staden en handlande och två skräddare, av vilka senare en var rådman.
1709. Loo, Johan, kvarstod
ännu 1712. I Iskmo by av Korsholm finnes ett hemman med detta namn.
1710. Falck, Nils, klockare, levde här med sin hustru till
medlet av 1700-talet. Synes endast haft en dotter, Margareta, gift med handlanden i Nykarleby Erich Henzig.
Malmsten. Matias, skräddare,
förekom endast detta år.
1712. Hemming, Erik, förekom endast detta år. Hemmansnumror med detta namn förekomma
i Solv, Laihela, Nurmo och Kauhava.
Hemming. En finsk släkt, hemma från Kauhava. Inkom tidigt till staden.
Jöran H. omtalas 1644—68. Någon av dem synes ha flyttat till Soklot, där ett hemman
en tid bar namn efter dem.
Vid en kort översikt av perioden 1675—1712 kunna vi konstatera följande;
de vid periodens början förefintliga fyra släktnamnen ha småningom ökats, så att antalet vid periodens slut stigit till
28. Familjer med fadersnamnet utgöra ännu 31 och med yrkesnamn 10. Ett relativt få antal släktnamn ha antagits av redan tidigare i
staden bosatta personer (Aulin, Turdin, Holmbäck, Bäck). Det stora flertalet släktnamnen bäras av personer som redan haft dem vid inflyttningen
och äro dessa i många fall hemmansnamn. De inflyttade ha antagligen varit bondsöner, som hämtat hemgårdens namn med som tillnamn.
II
I förra avdelningen skärskådades förhållandena för tiden t.o.m. 1712. År 1713 uppstod
panik, då den ryska hären nalkades, och uppnådde denna sin höjdpunkt efter det katastrofala nederlaget
vid Napo (Storkyro) 19 februari 1714. En allmän flykt till Sverige vidtog. All administrativ verksamhet låg nere, ty alla tjänstemän
voro borta. Först något år efter freden i Nystad 1721 återvände
befolkningen, och livet kom småningom i normala gängor. I en senare artikel återkommer jag till denna i stadens liv så sorgliga tid.
Mantalslängderna
föreligger åter sedan 1723. Under tiden 1723—29 hava sex av de före 1712 i staden befintliga släkterna under denna tid försett
sig med släktnamn. Dessa voro:
Rörvik, hette tidigare Jacob Knutsson, mantalsskriven sedan 1706. Stadskassör och rådman.
Släkten levde här till slutet av 1700-talet.
Nyman, eller såsom en del av släkten skrevo Neuman. Namnet antogs
av handlanden Clemens Mattsson, son till rådman Matts Andersson, som finnes antecknad redan i 1675 års mantalslängd. Släkten levde
här inpå 1600-talet.
Finelius. Carl Jönsson var handlande i staden sedan 1676, rådman 1690—1709. Dödades av
ryssarna under flykten. Dennes son, Carl, handlande i Nykarleby sedan 1722, antog ovanstående namn. Då han efterlämnade endast döttrar,
utdog namnet med honom (år 1755).
Paulin. Först år 1725 uppträdde släkten i mantalslängderna med detta namn,
i det bröderna Johan och Anders Persson, borgare i Nykarleby, lagt sig till med det namnet. Släkten var dock mantalskriven redan 1675. Denna,
som var rätt talrik, och representerad av handlande, tunnbindare, fiskare, sjöman och en präst, fortlevde i Nykarleby, in på 1800-talet.
Bärn eller Bern uppträdde 1723. Detta namn var sannolikt härlett från det tidigare omnämnda fadersnamnet Berentsson, under vilket
namn släkten uppträdde i Nykarleby redan i 1686 års mantalslängd. Släkten levde här till medlet av 1700-talet.
Häggrot.
Carl Mattson besökare [tulltjänsteman] använde detta namn första gången i 1727 års mantalslängd. Fadren bodde i Nykarleby
under namnet Matts Sigfridsson. Besökare sedan 1786. Släkten levde här inpå 1800-talet.
De nya namnen, som uppträda under
tiden 1723—29 och som bero på inflyttning, meddelas efter inflyttningsåret.
1723. Sund, den första representanten
var Johan Carlsson Sund, av allt att döma hemma från Kronoby. Släkten har sedan
dess fortlevat i staden i sju generationer och finnes här ännu den dag som är.
Kempe. Den äldsta av denna den tredje av
de stora köpmanssläkterna i staden, var handlanden och rådmannen Daniel Kempe, hemma från Gamlakarleby, samt redan år 1712 här
på butik hos handlanden Grels Ryss, med vars dotter Susanna han var gift i dennas tredje äktenskap. Släkten fortlevde i staden, givande
staden flere duktiga köpmän och rådmän, ända till medlet av 1800-talet.
Malm. Handlanden Mathias Malm och hans hustru
Maria Kindelia. Dessa efterlämnade tvenne söner, Nils och Kilian, vardera handlande i staden. Den senare, som också var rådman (död
1777), var ägare av gården 42, vilken av änkan år 1785 såldes till apotekaren Anders Kihlgren och sedan kvarstod som apoteksgård
ända tilll stadens brand 1858. Denna släkt synes icke stått i skyldskap till den kända Jakobstads släkten.
Löfqvist,
Christian, borgare i staden. Hans son Christer var stadsbetjänt och avled 1776, efterlämnade tvenne döttrar.
Fäder, Alexander,
tullbesökare, hemma från Vasa, blev avskedad 1727. Släkten levde här i tre generationer till slutet av 1700-talet (en var stadsfiskal).
Backström,
i tvenne generationer såsom handlande till slutet av 1700-talet.
Cederberg, Anders, borgare. Tvenne söner samt hustru och en dotter
upptagas ännu i kyrkboken 1734—40, men äro sedermera försvunna. Senare på 1700-talet uppträdde i staden en färgare och
handlande Lars Cederberg, född 1749 i Skåne och synbarligen av annan släkt.
Jut, senare Juthe, är stamfader till
den fjärde av 1700-talets stora köpmannasläkter i staden, troligen hemma från det nuvarande Juthas
hemman. Släkten fortlevde i staden i fem generationer till senare hälften av 1800-talet.
Viberg, Johan, tullskrivare, erhöll
transport till Villmanstrand 1729.
1724. Hällström, Mårten, försvann ur kyrkböckerna redan 1734.
Kühlberg,
Christian. Återfinnas i kyrkboken för 1728—33, men ej senare.
Vessler, Lars, handlande i staden, rådman och riksdagsman.
Död 1705, kort efter det han utnämnts till borgmästare i Gamlakarleby.
Skrivare, Scriver, Scrivars. Namnet, synbarligen
ett yrkesnamn, övergick till ett rent släktnamn släkten levde här i två generationer på manssidan. En av stamfadrens döttrar,
Margareta, var gift med handlanden Josef Calamnius (Zachris Topelii mors farfar).
Hjelt(e), Jonas. Påträffas ännu i kyrkboken
1728—33, men är sedan försvunnen. En i början av 1800-talet inflyttad släkt med samma namn var hemma från Pemar. [Trollkarlen
Jonas Hjelte av Alfred Huldén.]
Flagga, Jacob, borgare (soldat?), levde i staden in på 1730-talet.
Bong, (Bång),
Dominicus, handlande, samt dennes son och sonson, vardera handlande, den förra dessutom rådman. Släkten utslocknade med den sistnämnda
år 1806.
Forsberg, Jacob, glasmästare och handlande, hemma från Vasa. Släkten fortlevde i fyra generationer. Utdog på
mansidan med färgaren Johan Vilhelm Forsberg år 1889.
Röijer, Erik, snickare, flyttade med familj till Vasa 1756.
Schyttén (Schytte, Skyttén). Månne namnet härstammar från Skytt hemman i Kantlax eller Skytte, ett hemmansnamn i Terjärv? Släkten
fanns här till mitten av 1800-talet. Den kanhända mest kända medlemmen av densamma är Greta
Helena S, dotter till styrmannen Carl Schytén och gift andra gången med dåvarande ryska fältväbeln, senare överstelöjtnanten
Feodoroff Bogdanoff. Hon dog i Nykarleby 26 december 1872, sedan hon efter mannens död hit återvänt från Petersburg år 1860,
efterlämnande ett testamente, där hon förbigick sina många släktingar till förmån för stadens fattiga.
Aspegren,
Erik, handlande. Huruvida han är av samma stam, som den kända Jakobstadssläkten är ovisst. Av denna senare inflyttade hit en gren i
slutet av 1700-talet och levde sedan här i tre generationer; den sista representanten var folkskollärarinnan Vilhelmina Aspegren (död 1911).
Lithovius,
Samuel, son till kyrkoherden i Lappo. Handlande och rådman. Borgmästare i Brahestad 1748.
Slått, Johan t.o.m. 1727, änkan
t.o.m. år 1729.
1725. Nohrling, Grels t.o.m. 1727.
Granberg, Filip, borgare. Släkten levde här i tre generationer
till 1824.
Häggström, Matts, sjöman. Släkten förekom här i fyra generationer till medlet av 1800-talet.
1726. Penselius, Mårten, ogift, finnes ännu i 1728—33 års kyrkbok.
Isenberg, Joachim, smed, levde till mitten
av 1700-talet.
Krook, Benjamin, borgare, (död 1767). Handlandena och rådmännen Petter och Carl Fredrik Krook, födda i
Gamlakarleby och här verksamma under senare hälften av 1700- och in i början av 1800-talet, synas sannolikt ha varit av en annan släkt
eller släktgren.
Mullander, Jacob, ogift, finnes ännu i 1728—33 års kyrkbok.
Frisk, Johan och hans hustru
finnas ännu upptagna i 1728—33 års kyrkbok, men äro sedan försvunna.
Vellman, Jacob. Död 1754.
Brenander,
Hans, notarie, senare rådman, Död 1733. Sonen Nils var också notarie här. Flyttade med sin familj till Stockholm 1761.
1727. Boström, Erik, skomakare. Endast kort tid.
Vira, Mårten Person, likaså kort tid, senare fanns en soldat Jöns
Vira här.
Aspeström, Johan, endast detta år.
1728. Lund, Carl, dock troligen samma person, som året
förut går under namn av Carl Mårtensson. I par generationer handlanden på 1700-talet. På kvinnosidan levde dock ättlingar
långt in på 1800-talet. Bankdirektör Einar Hedströms farfars mor var
av denna släkt.
Lundberg, Olof, avskedad sergeant, död 1755.
1729. Engman, Gabriel, föregående år
upptagen under namn Gabriel Zachariasson, dog här 1737. Den senare släkten Engman, som i par generationer levde i staden på 1800-talet synes
synbarligen vara av annat ursprung.
Calamnius, Herman, uppträdde detta år första gången såsom egen handlande. Han
hade dock ända sedan 1723 bott hos svågern David Kempe, troligen som handelsbiträde. Släkten levde här i fyra generationer såsom
handlanden. (Zachris Topelii mor tillhörde denna släkt). Av samma ursprung voro också tvenne borgmästare Calamnius i staden.
Medan
sålunda släktnamn blott undantagsvis förekommo bland Nykarleby borgarskap vid redogörelseperiodens början ökas dessas antal
år för år, till en början visserligen långsamt, men senare, isynnerhet efter stora ofredens slut, i snabbare tempo. År
1729 hade sålunda av 85 familjer 67 släktnamn, medan ännu 13 endast buro fadersnamnet och 5 hade yrkesnamn. Detta, som nämnt, enligt
mantalslängderna.
Källor:
Mantalslängderna.
Kyrkoarkivet.
Lagström, Hugo, Några Nykarlebyborgarsläkter före stora ofreden. Gen. Samf. i Finland X.
Björkman, Hj.
Bidrag till Nykarleby stads personhistoria. Gen. Samf. i Finland årsskrift X.
K. V. Åkerblom, Borgmästare
och rådmän i Nykarleby 1620—1680 samt d:o 1680—1750. Gen. samf. årsskrift
XI o. XII.
Hornborg, Harald, Witting, Gen. Samf. Årsskrift XI.
Hedman, Karl, Släkten Bladh, Arkiv för
Svenska Österbotten, Bd I, h. 3—4.
Genealogia Sursilliana.
Bergholm, Axel, Sukukirja.
Strandberg, Carl Henrik, Åbo stifts herdaminnen. |