En plankarta över Nykarleby från 1600-talet.

I flere personers ägo finnes en plankarta över det gamla Nykarleby. Också en dylik hänger på väggen i stadsstyrelsens kansli. I flere arbeten ingår även en reproduktion av densamma, ehuru i starkt förminskad skala. Det är en kopia av den karta, som lantmätaren, sedan lantmäteriets chef, C. W. Gyldén år 1841 utgav i ett verk, som innehöll plankartor från alla Finlands städer.

Densamma angiver dock ej förhållandena sådana de voro vid tiden för utgivningen. Det har nämligen visat sig, att densamma så gott som fullständigt överensstämmer med den plankarta som av lantmätaren Wislander år 1750 uppgjorts och av vilken en kopia finnes i bankdirektör Einar Hedströms ägo. Det egentliga, som skiljer är främst »Storbrons« läge. Denna bro brändes av ryssarna under 1808—09 års krig och då en ny bro uppfördes 1815 [1817] placerades denna några tiotal meter längre ner d. v. s. på den plats där den nu är belägen. En annan skillnad är den, att pädagogia i den tidigare planen stod fullkomligt fritt och icke som senare på en utmätt tomt.



Plan över det gamla Nykarleby, utgiven 1841 C. W. Gyldén. Densamma är dock fullkomligt överensstämmande med stadsplanen av 1750, uppgjord av lantmätaren  Wislander, endast med undantag av Storbrons inritning på sitt nya ställe. I jämförelse med nuvarande stadsplan sammanföll utsträckningen i norr—söder, medan den i öster—väster endast utgjorde 1/3 av den nuvarande. Med beaktande av folkmängden före branden (1858) var ungefär densamma som nu, får man ett begrepp om, huru tättbebyggd den gamla staden var.

[Det tycks finnas flera varianter av Gyldéns stadsplan eftersom denna skiljer sig från den som Lantmäteristyrelsen gav ut. Här är texten ”Nykarleby elf” vänd uppochner jämfört med den.]


Nu har nyligen i magistratens arkiv påträffats en planritning, som är betydligt äldre, i det den härstammar från medlet av 1600-talet. Densamma är en kopia, som 1789 gjorts av pedagogen Gabriel Toppelius, medan originalet innehades av rådman Gustaf Litzman. På planritningen är införd ägaren till varje tomt. På ritningen har Toppelius gjort följande anteckning: »Denna gamla avritning av Ny Carleby stads forna utseende synes vara författad mellan år 1660 och 1676, då Cordt Bochmöller var Borgmästare, Hr Johan Carlander Rector vid Trivial Scholan, Hr Johan Grandell Conrector och Hr Eric Florin Capellan.« Med beaktande av de samtidigt levande tomtägarna samt också med beaktande av sådana personer, som icke voro upptagna där, kan man draga tidsgränsen betydligt snävare, nämligen till tiden 1665—1667. Borgmästaren Bochmöller avled nämligen sistnämnda år och t. ex. rådmannen Antonius Amundsson, som icke finnes upptagen, avled 1664.

Kartan är av speciellt intresse, sett från tvenne synpunkter, dels får vi ett begrepp om stadens bebyggelse vid denna tidpunkt, således cirka 45 år efter dess tillkomst och kunna göra jämförelser med förhållandena 1750, dels lära vi känna tomtägarnas namn vid sagda tid, och om vi blott skulle kunna identifiera dem också få en kunskap om, vad det var för slags folk, som denna tid byggde och verkade i Nykarleby. Planritningen är i det fallet ofullständig, att den endast upptager byggnadstomterna och icke t. ex. kyrkan och pedagogin.

Om vi på nämnda karta införa numreringen från senare kartan (denna infördes i medlet av 1770-talet) kunna vi få en direkt jämförelse med senare tider.

Antal bebyggda tomter 1665 var 79, medan plankartan från 1750 upptar 115, det är på 1600-talets karta främst tomtnumrorna 51—57 och 81—115 som saknas. En del tomter på 1600-talets karta ha sedermera sammanslagits, medan några andra åter delats.

I det följande skall jag med hjälp av Hugo Lagström försöka presentera de enskilda tomtägarna och använder därvid den senare införda numreringen av tomterna.


[Förteckningen finns sedan tidigare i Plankarta och förteckning över stadens gårdar av Einar Hedström.]


Vår rundgång genom 1600-talets Nykarleby är därmed slut. Tyvärr har icke alla tomtägare närmare kunnat »klassifieras«. En dylik rundgång i ett samhälle under länge sedan förflutna tider kan troligen för många synas något fåvitsk, men det kan ej hjälpas, att det för en och annan kan ha sin charm.

Ingen ättling av ovannämnda personer leva mig veterligen i detta nu i staden. Vi måste gå till 1690-talet för att träffa på en person, där detta är fallet. Det var då stamfadren till den sedan i staden så bemärkta släkten Turdin här slog ner sina bopålar; han var hemma från Bygdeå i Sverige. Hans nu här levande ättling (på kvinnosidan) är fröken Agnes Forssén.

W. B.


Woldemar Backman Österbottniska Posten 1941.
Lars Pensar tillhandahöll.


På kopian fanns även:

     Vattenbristen i staden hotar att bli allvarlig, varför allmänheten uppmanas att inte begagna njutbart dricksvatten till sådan ändamål, där annat vatten kan komma ifråga.

Allmänna brunnar och vattentillgången av Lars Pensar.
Stadsbilden 1946 av Erik Birck.


     Avsked med pension har på grund av [tack vare?] uppnådd åldersgräns från den 10 februari beviljats ordningslotsen F. V. Högbacka  å Soklothällans lotsplats. Högbacka inträdde år 1894 i lotsverkets tjänst och har sålunda tjänstgjort därstädes under 46 år.


     Vintermarknaden i Nykarleby försiggår den 7 och 8 instundande mars.


Läs mer:
Innehållsförteckning till kapitlet Kartor.
(Inf. 2004-02-01.)