VIII. FARLEDER OCH FISKEPLATSER

[Socklothällan, Hällgrund eller ”Hellån”]


[Början av kapitlet: Kronolotsning införes.)

År 1865 omnämndes även skärgårdsfarleden mellan Nikolaistad och Nykarleby såsom befintlig.16)

Soklothällans känningsbåk, ”Hällan” hade nyanlagts 1824 av stadens borgerskap och inlösts av kronan 1849. Den beskrivs 1865 som en 6-kantig, stympad pyramid av resvirke, brädfordrad och med spetsigt tak, på vilket en vindflöjel var anbragt. Dess höjd var 71,8 fot över grundet och färgen röd med 1/3 upptill vit och svart tak. Den syntes på 10 eng. sjömils avstånd. ”Tjenar jämte skogen på Thorsön till landkänningsmärke samt anvisar det norra och förnämsta inloppet från sjön till Nykarleby stads hamn”, heter det i Lotsöverstyrelsens beskrivning 1865. Nära båken låg lotsstugan. De två lotsarnas uppgift var att lotsa från havet till Alörns redd och tvärtom samt till Stubben och Messkär. Utom lotsarna fanns redan före 1856 2 lotslärlingar på Soklothällan.17 )

Den ovannämnda, staden tillhöriga s.k. uppassningsstugan eller lotsstugan inlöstes även den av kronan 1849 för 100 rbl sr. År 1876 uppfördes på samma ställe en ny stuga av storlek 8,9 x 5,34 m och byggd i stock med förstuga, storstuga och kammare, rödmålad med gula kantbräder och lister. År 1859 hade en signalstång uppförts. På det strax norr om Hällgrund belägna Pentzins grund, uppkallat efter fiskarborgarna Nils Pentzin den äldre och den yngre18), inrättades en gasfyr och senare på 1890-talet en blänkfyr med 3 eng. mils lysvidd. — Före båken fanns på Pentzins grund två i stenkummel instuckna stänger, som utgjorde landningsmärken för infarten. När man lade dem ense, gick man klar för Storgrundet. Kumlen torde ännu finnas kvar! [Det gör de!]


Erik Birck (1980) Nykarleby stads historia del II, sid 381 f.


Nästa kapitel: Mera om lotsarna. Det enda ”koleraoffret” 1834.




Undrade över när ovanstående fotografi som jag fått av Holger Haglund, kunde vara taget. Bjarne Wikström kom med följande besked:

”Bilden är troligen från sekelskiftet 1899–1900. Den kan knappast vara senare än 1905, då min farfar blev lots och byggde en egen stuga, som inte finns med på bilden. Däremot finns de två första lotsstugorna på bilden.”


Båken fick ny panel år 2000. En båk är ej försedd med ljusanordning, utan fungerar endast som ett landmärke. Besökte ön för första gången sommaren 2002 och fotograferade en del. Tänkte dess värre inte då på det här fotografiet, jag tog ingen bild av hur det ser ut idag ur just denna vinkel. Men det gjorde Bjarne Wikström i augusti 2003.

I sitt senaste brev skrev Lars Pensar: ”Visste du att Stora brons byggmästare under baron Rosenkampff hade en dotter Kristina – ståtlig kvinna som följde sin far på fiskefärder till bl.a. Hällgrund. När båken byggdes – du såg den i somras, kallades den ”Käringen” och sades ha fått sitt namn av Werfvings Kristina så att det svarta taket är hennes svarta hår, det vita hennes ansikte (säkert var hon mycket brunbränd!) och det röda hennes kjol – så de röda brädlapparna du fick med dej är en del av hennes röda kjol.”

 

Lars Pensar tillhandahöll fakta ur boken Fyrar vid Finlands kuster:
- position 63º 38,5' N, 22º 25,3' E
- höjd över havet 23,5 m
- höjd över marken 21,4 m


Läs mer:
Kronolotsning införes av Erik Birck.
Hällgrund, pärlan i vår skärgård av Bjarne Wikström.
Werfvings av Erik Birck.
Tomas Indals spökskepp. Juana Nancys irrfärder bland Bottniska vikens isar av Einar Hedström.
Tragiskt 150-årsminne i Socklot av Bengt Harald.
Fyrväsen i Uppslagsverket Finland.
Släkten Werfing i Bidrag till kännedom om det rikssvenska inslaget i Nykarleby stads befolkning på 1700- och förra hälften av 1800-talet av Woldemar Backman.
Teckning av Leif Sjöholm.
Foton från augusti 2007 av Lars Pensar.
Hamnen.
Skärgårdsreflexioner av V. N.
Fem dygn på ö blev fotobok.
Med ”Nordost” och ”Kurre”.
Adventskalendern 2014.
(Rev. 2014-12-14.)