Polisordningen omfattar 27 paragrafer och refereras här i huvuddrag.

I § 1 stadgas, att folksamlingar i allmänhet utan lagligt och nödigt ändamål och i synnerhet sammanskockningar av mera än fem personer på stadens torg och gator, liksom på gårdar utan husbondens lov, var förbjudna vid 4 rbl sr:s vite. Detta gällde dock ej borgerskapet, utan vad man kallade för arbetsfolket, d.v.s. sjömän, gesäller, lärgossar drängar, arbets- och försvarskarlar m.fl. deras vederlikar. Objudna gäster vid bröllop o.a. ”Gästabåd” bötade 2 rbl sr, och dubbelt om de ej genast på anmaning åtskildes.

Den som utan magistratens eller borgmästarens tillstånd upplät rum till dans eller lek för ovannämnda ”folk classer”, eller åt landsförsamlingens allmoge skulle plikta 5 rbl sr och deltagare hälften. Av husvärden bekostad och av magistraten godkänd uppsyningsman skulle alltid närvara.

De i § 1 uppräknade kategorierna var även förbjudna att efter kl. 9 om aftonen från 1 sept.—april månads slut och efter kl. 10 om aftonen den övriga årstiden uppehålla sig utanför sin hemvist utan lagligt ärende, såsom tjänstehjon, utskickade av sitt husbondefolk. Detta vid 2 rbl sr:s plikt och insättning i stadshäktet, att där över natten förvaras. Detta gällde även resande allmoge, som efter sagda tid uppehöll sig utanför sina kvarter.

Nämnda personer förbjöds även att senare än stadgat vistas å krogar och näringsställen vid 3 rbl sr:s vite, ”utom den i författningarna stadgade påföljd, att vara till Krigstjenst förfallen”.

Den som maskerad eller förklädd uppehöll sig utomhus bötade 2 rbl 50 kop sr och dubbelt, om han ej genast uppgav sitt namn och avtog masken.

Husvärd, som gav kvarter åt främling, borde vid samma bötesbelopp anmäla honom inom 6 timmar skriftligen hos borgmästaren till namn och karaktär samt hemort. Undantag gjordes dock för allmänt kända ståndspersoner från de närmaste socknarna samt allmoge, som anlände från hemorterna i laga värv.

De som sökte arbetsförtjänst skulle anmäla sig inom ett dygn hos borgmästaren för uppehållstillstånd. Detta beviljades, där hinder ej mötte, medelst en pollett för högst två månader i sänder. Den som hyste eller gav arbete åt främmande person utan dylikt tillstånd, skulle böta som ovan, ”utom det ansvar lag och författningar utstaka för missgärningsmäns eller tjenstlöse och oförpassade personers hysande”.

Allt bettlande inom staden var förbjudet även för stadens egna invånare vid 1—3 rbl sr:s böter.

Anställning av tjänstehjon skulle anmälas inom 8 dagar vid 4 rbl 8 kop sr:s böter enligt Kgl legohjonsstadgan av den 15 maj 1805. Detsamma gällde den, som ej inom samma tid anmälde, att tjänstehjonet skiljts från tjänsten före tjänsteårets utgång.

Envar borde utan påminnelse iståndsätta och underhålla sina andelar i gator, vägar, broar och trummor vid 2 rbl 50 kop sr:s böter. Minst en gång i veckan under sommarhalvåret skulle andelarna i gator, gränder och rännstenar sopas och rengöras samt orenligheten undanskaffas. Vid inträffat yrväder med snöglopp skulle snön på gatorna uppskottas och bortföras, vid 2 rbl sr:s böter.

Till förekommande av den osunda luft, som större spillningssamlingar inom staden medförde under den varmare årstiden, ålåg det gårdsägarna att vid nämnda vite under loppet av maj månad varje år undanskaffa all orenlighet inom de på gårdarna varande spillningsstoder och kloaker, ”så att någon äldre samling deraf efter berörda tid icke må finnas”.

Från brygg- och tvätthus samt verkstäder m.m. inrättade rännor, som ledde utåt gata eller gränd, skulle inom 2 mån. efter kungörelse härom tilltäppas och ej vidare öppnas. Vattnet och orenligheten borde i stället ledas till vissa samlingsställen inom gårdarna, därifrån de sedan skulle bortskaffas. ”Ingen driste sig att åt gatan utkasta smutsigt vatten eller annan orenlighet.” Alla från stall, fähus och spillningsstoder utåt gatan inrättade dörrar och gluggar för spillningens undanskaffande, skulle vid lika vite tillslutas.

Upplag av byggnadsämnen å gator och gränder inom staden var vid vite förbjudna, liksom upplag utomhus av gärdsel, ved o. dyl. Den som utom hus och gård sammanlade gödsel, sopor, bark m.m. böte dubbelt. Sopor, spån samt snö och is m.m. fick ej avlassas annat än på av magistraten anvisade ställen.

Sand, lera, grus o. dyl. fick ej tagas närmare till körväg än 10 alnar från denna, vid 1 rbl sr:s vite per lass.

På stadens torg, gator och gränder fick ingen ”åka eller rida oförväget eller hårdare än i smått löpande”. Åkning för nöjes skull med släde eller kälke utan dragare utför backe på torg eller gator var förbjudet, liksom boll- och andra spel och lekar på sådana ställen. Oförväget färdande på svag is var likaså förbjudet. Föräldrar till barn, som överträdde dessa förbud, var själva förfallna till vite.

Ingen fick på torg, gator eller allmänna platser i staden eller på någon plats utom stadens stakett, men inom dess jurisdiktion, tillsaluhålla brännvin, öl, kaffe, vin, rom eller andra dryckesvaror. Böterna var här 5 rbl sr.

Från juli månads början till aug. månads slut fick hundar ej gå lösa i staden eller på dess mark. De borde av ägaren instängas eller hållas i band, eller åtminstone förses med nosgrimma. Böterna var 2 rbl sr, ”jemte det Kreaturet må af hvem som helst saklöst dödas”.

”Den vars Get, Får eller Svin Kreatur finnes löst och drifvande å Stadens Torg eller Gator, skall derest ej visas kan, att Kreaturet sig lösrifvit och sålunda, utan ägarens vållande undkommit hans vård, böta 2 rbl 50 kop sr, jemte kreaturets förbrytande till den det anträffat eller fasttagit.”

Till lika böter var den förfallen, vars häst drev lös på staden, liksom den, vars hornboskap påträffades lösa på torg eller gator, utom då boskap av medföljande personer drevs till och från betet.

Gårdsinnehavare, som ej på kallelse inställde sig eller skickade fullväxt och giltig person, helst av mankön, i sitt ställe till brandsprutornas försökande eller besiktning, skulle böta 1 rbl sr varje gång.

Tjärvräkning fick vid vite av 5 rbl sr ej verkställas på stadens torg eller gator utan endast på av magistraten anvisad plats. Detsamma gällde hästhandel under allmän marknad. Den som avlossade skott i staden skulle böta 3 rbl sr. Stensprängning måste på förhand anmälas hos magistraten.

Det var farligt att löstaga annans båt och begagna den utan ägarens tillstånd. Plikten var 1 rbl sr utom ansvar enligt allmän lag. Den som av illvilja eller lättsinne nedsölade eller eljest skadade annans vägg, port eller plank, skulle böta 2 rbl sr. Föräldrar var pliktiga för minderåriga barn med böter eller aga.

För att ”befreda gärdesgårdar” ålåg det var och en, som forslade gammalt gärdsel eller hade upplag därav att vid påfordran uppge, varifrån han tagit det. Tredska bötfälldes med 3 rbl sr och stöld enligt allmän lag.

Simning eller lögning i älven inom stadens stakett var förbjuden vid 2 rbl sr:s böter.

Vitena skulle fördelas mellan kronan och åklagaren och vid bristande tillgång försonas med fängelse enligt lag. 48)

Denna polisordning förblev i kraft till 1873, då en ny sådan utfärdades. Stadsbetjänter var Johan Jakob Holm (1834—1839) och Henrik Lööf (till 1845).