XIV. EFTER BRANDEN

De nya tomterna utauktioneras


Den första auktionen på de nya stads tomterna ägde rum den 28 juli 1858 och auktionerna fortgick sedan till aug. 1861. Förstnämnda dag sammanträdde några medlemmar av byggnadskommittén, Eric Rechardt, Carl A. Synnerberg, G. M. Hedström och C. A. Knape, kl. 9 f.m. på Kyrkotorget. En stor mängd spekulanter hade strömmat till. Auktionen hade kungjorts i stadens kyrka den 11 och 18 juli. Källare, som kunde begagnas, skulle inlösas till fastställt värde av köparen. Ägarna till oanvändbara källare skulle däremot erhålla gottgörelse av staden. De tomter, som var belägna på kyrkoherdebolets och Smedsbacka hemmans mark, fick ej tillträdas av köpare, innan staden utverkat sig äganderätt till marken.

Auktionen utföll på följande sätt:

[Se separat tabell.]

Trots att den nya stadsplanen ännu ej var fastställd, visade sig således stadsbornas optimism i en stark tävlan om tomterna. Inropen steg trots ringa förmögenhet och knappa penningtillgångar till högst oväntade summor. Alla samhällsklasser var med, skriver en korrespondent, och för alla står nu framtiden i en bestämdare dager. 58)

Många svårigheter återstod dock ännu att övervinna. Nedslående på humöret verkade de högsta myndigheternas dröjsmål med att stadfästa den nya regleringen av stadsplanen. Ansökan härom hade som vi sett inlämnats redan före midsommar, men ännu i slutet av sept. svävade man i ovisshet om dess öde. Hösten var nu för handen, en stor del av invånarna utan tak över huvudet eller trångt och osunt logerade i de kvarstående kojorna. Ställningen blev för varje dag allt svårare, varför man utan att invänta stadfästelse nödgades börja bygga.

Den nya stadsplanen var ju känd redan i maj, och det var den man nu följde. De nya huvudgatorna avröjdes hjälpligt, så att grundgrävningarna kunde påbörjas utan hinder av de gamla gatorna. En och annan gård började byggas i utstakade linjer och skulle sannolikt bli beboelig före vinterns inbrott. Ovissheten om regleringen förlamade dock den livliga verksamhet, som redan strävade att bereda en ny framtid åt det förhärjade samhället.

Samma dag, den 27 sept. 1858, som en korrespondent från Nykarleby anförde ovannämnda reflexioner till Topelius i Helsingfors, godkände kejsar Alexander II stadsplanen 59), som i det följande närmare beskrives.

Redan i aug. hade de första byggnadsritningarna godkänts av magistraten. Den förste på plats vad stadsfiskalen J. H. Forssén, som den 9 aug. fick ritningen till en karaktärsbyggning på sin nyinköpta tomt nr 80 godkänd. Den 16 aug. fick skepparen C. J. Pettersson, åkaren Joh. Svedberg och skomakarmästaren H. H. Garbén sina ritningar godkända till karaktärshus på respektive tomterna 57, 56 och 97 och den 23 aug. sjömannen Mats Löfsten ritningen tillett boningshus på tomt nr 99 och sjömannen Fredrik Flén till två sådana på tomt nr 98. Den 30 aug. godkändes ritningarna till skräddarmästarna A. Forssells hus på tomt nr 61 och E. Forsmans på tomt nr 69, den senare på villkor att han framdeles skulle enligt ritning tillbygga västra sidan av det tilltänkta huset. Den 6 sept. fick viktualiehandl. R. Ahlqvist ritningen till sitt boningshus på tomten nr 46 godkänd. 60)

Detta var de första byggnadstillstånden, som beviljades och troligen de första husen som byggdes efter branden. En del av dem var tydligen mycket små och bestod väl endast av en storstuga, eftersom såväl Löfsten som Forsman uppmanades att bygga till senare. Viktualiehandl. H. Sund fick den 7 mars 1859 sin ritning till karaktärsbyggnad på tomt nr 79 godkänd endast på villkor att byggningen skulle timras 2 varv högre än vad ritningen utvisade. 61)


Erik Birck (1980) Nykarleby stads historia del II, sid 605—607.


Nästa kapitel: Staden anhåller om byggnadslån. Byggandet fortsätter.
(Inf. 2004-01-24.)