XVII. STADENS INFRASTRUKTUR OCH ALLMÄNNA SERVICE UTVECKLAS

Stadsbiblioteket


Biblioteksväsendet i Nykarleby hade liksom i andra österbottniska småstäder, sin grund i enskilda borgares intresse för höjandet av folkbildningen och var länge helt beroende av frivilligt arbete och välvilliga, men oftast knappa penningbidrag från detta håll. Det tidigare nämnda läsebiblioteket (d.a. II s. 265 f.) tillkom på detta sätt, liksom det 1864 instiftade folkbiblioteket. Detta fortsatte sin verksamhet till 1911, då det övertogs av föreningen Svenska folkbildningens vänner. Då denna småningom avtynade, övertogs biblioteket 1922 av staden. Biblioteket var vid denna tid inrymt i ett bokskåp i folkskolrummet i rådhuset, det rum där stadskansliet senare var inrymt, flyttades 1918 då rådhuset togs i anspråk för inkvartering av tillfångatagna ryska matroser, till ett magasin i ”Döbelns gård”, därefter till Pensars gård och sedan tillbaka till rådhuset. Först år 1962 flyttades biblioteket till större utrymmen i det nybyggda huset vid V. Esplanadgatan (tomt 65). Här stannade biblioteket till nov. 1974, då det inrymdes i Sparbankshuset vid Ö. Esplanadgatan till 1981, då det flyttades till det nybyggda ämbetshuset. [Sista flytten inom överskådlig tid skedde 2016.]



[Rådhuset. Biblioteket fanns i den bortre delen.
Foto: Johannes Schalin i början på 1900-talet, ur Åbo museicentrals samlingar på finna.fi. Fotot var väldigt skadat, så jag har reparerat det hjälpligt och även beskurit i över- och underkant.
(Inf. 2020-10-09.)]


Bokbeståndet ökade från c:a 83 band 1865 till 350 på 1870-talet och 643 år 1903 samt 1149 år 1911 samt 6116 katalogiserade böcker jämte tidningar och tidskrifter år 1964. I dec. 1980 omfattade bokbeståndet c:a 25.000 ex., filialbiblioteken i Jeppo och Munsala oräknade. I landskommunen fanns sedan 1936 ett bibliotek med fem filialer i Forsby, Kovjoki, Markby, Soklot och Ytterjeppo med Ture Granqvist som chefsbibliotekarie.

Låntagarna ökade från c:a 60 år 1922 till 488 år 1964. Utlåningen ökade från c:a 1149 år 1922 till 10.218 år 1964, med en höjdpunkt 1959 med 11.111 boklån, och över 40.000 år 1980— 13.000 i bokbussen, som anskaffats 1976.

Som bibliotekarier tjänstgjorde Charlotte Lindqvist från 1866 till 1911, fröken Judit Sundell från 1913 till 1962, Pehr Tonberg från sistnämnda år och fru Margit Westerlund från 1 aug. 1975. [Fortfarande år 2004 i tjänst. Pension 30.11.2016.] Som deltidsbibliotekarie från 1 mars 1973 tjänstgjorde fru Eva Grahn. Under kriget råkade bokvården på obestånd på grund av bristande anslag. I nov. konstaterade inspektören för de svenskspråkiga lånebiblioteken Barbro Boldt, att bokbeståndet befann sig i ett oförsvarligt dåligt skick, bibliotekets medel hade ej räckt till för inbindning o. dyl. En hel del böcker var defekta eller förslitna och måste avskrivas. Sedan anslag beviljats av stadsfullmäktige förbättrades situationen.

[En helt enastående tjänsteinnehavarlista med tanke
på hur få bibliotekarier det varit på drygt 150 år!

Bibliotekarie

Period

Antal
år

Charlotte Lindqvist

1866–1911

45

 

1911–1913

3

Judit Sundell

1913–1962

49

Pehr Tonberg

1962–1975

13

Margit Westerlund

1975–2016

41

Liselotte Harjulin t.f.

2016–2019

4

Anne-Lie Haglund
(från Vasa)

2019–

 

Catrin Wik bistod med uppgifter fr.o.m. 2016.]


Bibliotekets ekonomi var länge baserad på privat understöd och låneavgifter. Sedan mitten av 1870-talet tilldelades biblioteket årligen mindre belopp ur stadens folkskoleanslag eller ur alkoholvinstmedlen. Bidragen ökade småningom även innan staden helt övertog biblioteket. Låneavgiften slopades 1929. Lotte Lindqvist uppbar ingen lön och Judit Sundell en obetydlig sådan, före sistnämnda år av medel, som inflöt genom utlåningen. Statsbidrag utgick under åren med varierande belopp, t.ex. år 1939 med 4700 mk, d.v.s. 50 % av utgifterna och 1974 13.000 mk, motsvarande utgifterna för inköp av årets litteratur.

Räknar man med landsförsamlingens, Jeppo och Munsalas bibliotek samt seminariets bokbestånd om c:a 16.000 och Kristliga folkhögskolans om c:a 4000 volymer, vartill kom enskilda, ofta rätt stora boksamlingar, kan man konstatera, att tillgången på litteratur i olika ämnen var god i Nykarleby i varje fall till dess seminariets bibliotek bortflyttades till Vasa. Senare har stadsbibliotekets boksamlingar ökats genom frikostiga anslag från stat och kommun och torde numera motsvara alla rimliga anspråk på god litteraturservice för den bildningstörstande allmänheten. 20)



Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid 486 f. Utöver dessa har det funnits andra bibliotek som t.ex Seminariets med tusentals volymer, högstadiets i Residenshuset och landskommunens i kommunalgården på Nygård.


Nästa kapitel: Museet.


*     *     *

Nykarleby stad

Bibliotekstjänster

  • Tjänst
  • Nykarleby
  • Offentlig tjänst

Nykarleby stadsbibliotek finns på Topeliusesplanaden mitt i stadens centrum. Vi erbjuder ett mångsidigt utbud av böcker, tidningar, e-böcker och andra medier. Vi vill ge alla, oberoende av ett eventuellt funktionshinder, möjlighet till goda läsupplevelser. Därför har vi bl.a. en omfattande samling lättläst litteratur och i äppelhyllan på barnavdelningen finns olika medier för barn med specialbehov. Till vår barnavdelning hör ett trevligt sagorum.

I biblioteket kan du använda bibliotekets datorer eller surfa trådlöst. Biblioteket har också en digitaliseringsstudio. Bibliotekets Astasal kan hyras för möten eller andra evenemang.

Vi prioriterar goda kundrelationer, bra service och generösa öppettider. Samarbetet med skolor och daghem är extra viktigt.

Nykarleby är en författarrik stad och självfallet lyfter vi gärna fram alla våra författare med Nykarleby-anknytning.

Förutom biblioteket i centrum finns:

  • Jeppo bibliotek
  • Munsala bibliotek
  • Vörå bokbuss, som trafikerar i Nykarleby varannan torsdag under skolåret


(Info på suomi.fi 2020-04-10.)


*     *     *


När Corona-viruset drabbade Finland (och övriga världen) i mars och april 2020, påverkades även biblioteket:

Biblioteken i Nykarleby stängda 18.3-13.5.2020.

(Inf. 2020-04-10.)


Läs mer:
Nykarleby stadsbibliotek 75 år C. R. Gardberg. 1939
Nykarleby stadsbibliotek i Österbottniska Posten. 1939
Läsning i hemmet av J. L. Birck. 1961
Nykarleby stadsbibliotek 1865—1965 av Oskar Holmqvist. 1965
Minnen från stadsbiblioteket i Nykarleby av J. L. Birck. 1965
Stadsbiblioteket av Margit Westerlund. 1981
Byggandet av det nya biblioteket. 2014–16.
Nykarlebys nya bibliotek slår upp sina dörrar i Österbottens Tidning. 2016
Bokbussen. 2020

Alla sidor där bibliotek näms. Eftersom det är ett så allmänt ord, blir det en del ovidkommande resultat.
(Inf. 2004-02-24, rev. 2020-04-10 .)