XVII. STADENS INFRASTRUKTUR OCH ALLMÄNNA SERVICE UTVECKLAS

fortsättning på Kommunikationerna förbättras. Cykeln, bil- och busstrafik

[Busstationen]

Det dröjde nära 30 år, innan staden fick en ordentlig busstation. Bussarna stannade i Wikska hörnet [”Grönhuset”] utan att ha någon fast punkt eller något rum för passagerarna. De fick stå ute såväl vid vackert väder som i regn, köld och snöstormar. En kortare period i början av 1930-talet stannade bussarna vid Laqvists kafé på tomt nr 18 vid Köpmansgatan (nuv. Sollefteågatan) [Esso, senare St 1] söder om torget, men när kafételefonen började ringa för ofta, fick man igen flytta till Wiks hörn. Vid mitten av 1940-talet hyrde bolaget rum för busstationen hos överlär. Björkvall på tomt 59 [f.d. Alko-huset] i hörnet av Borgaregatan och Östra Esplanadgatan. Rummet var enligt Arvid Haldin ett bekymmer hela tiden. Bussarna blockerade gatan för den norrut gående trafiken och rummet var kallt och otrevligt. Råttorna förstörde vid flera tillfällen värdefulla matpaket och taket släppte igenom vattnet vid regnväder och snösmältning. Omkring 1952 vände sig bussbolaget till staden med en begäran, att plats skulle upplåtas på torget för en busstation och att staden antingen skulle bygga den själv eller hjälpa bolaget med finansieringen. Staden förklarade sig villig att upplåta plats, men ej att finansiera bygget. Samtliga tre banker i staden var emellertid villiga att bevilja ett gemensamt lån, om staden ställde sig som garant. Detta gick staden med på. Arkitekt K.J. Ahlskog uppgjorde därefter ritningarna och övervakade byggnadsarbetet, som uppdrogs åt Bröderna Eng. Arbetet gick raskt undan och redan den 6 jan. 1954 kunde busstationen invigas. Kostnaderna hade stigit till 2.700.000 mk. Byggnadens areal var 17x7 m och huset betecknades som ”ytterst elegant och hemtrevligt med smakfulla färger såväl in- som utvändigt.” Cafémöblerna i blått och grått fick samma vitsord och särskild uppmärksamhet väckte det, att borden var belagda med Perstorpsplatta i grå färgton. Entusiasmen var stor och dir. Haldin uttalade vid invigningskaffet förhoppningen, att busstationen skulle ”bli en milstolpe för Nykarleby stad och att staden nu skulle gå emot en ny blomstringstid”, vilket kanske var ett något väl optimistiskt yttrande. Stadsdir. Anders Nordström frambar stadens tack och lyckönskningar till att den nya busstationen kommit till stånd och köpman Axel Pensar drog paralleller mellan denna och den 1949 tillkomna nya järnvägsstationen, som ”placerats på tok för långt från stadens centrum”.



Taklagsfest hösten 1953. Ytterväggarna är murade av Tell-block från Bröderna Engs cementgjuteri. Foto: Rafael Sjöblom..
[Taklagsfest hösten 1953. Ytterväggarna är murade av Tell-block från Bröderna Engs cementgjuteri.
Foto: Rafael Sjöblom. Från sydväst. Bilden ingår ej i historiken.]


Busstationen låg vid Västra Esplanadgatan vid torgets östra sida en bit in på den gamla begravningsplatsen, som slopats 1833. Vid grundgrävningen blottades en del av de gamla gravarna och ben och likrester kom upp och forslades bort med de övriga jordmassorna. Enskilda personer gjorde dock vad de kunde för att samla ihop de kringspridda lämningarna av de avlidna och bereda dem en ny, skyddad viloplats.


Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid 483—485.


Nästa kapitel: ”Levande bilder” gör sitt inträde.



*     *     *

Caféverksamheten lades ner 19XX (möjligen i början på åttiotalet), och jag tror att man då fortfarande hade samma bord med Perstorpplatta. I dag (2002) finns Nykarleby Hemslöjd i huset, där man bland annat kan köpa ”Nykarleby stjärnan”.

I juni 2003 flyttade Nykarleby Hemslöjd till Gula stugan vid Kuddnäs. Svanbäck's bussar Ab Oy (med apostrof och allt) från Munsala flyttade in. Svanbäcks har varit expansivt och heter numera Ingves & Svanbäck. Hösten 2014 flyttade man till gamla fryseriet vid Åminnevägen.

I Huvudlöst av Anna-Lisa Sahlström framgår att paketverksamheten hade upphört hösten 2010.

Grillen Cindy´s Burgers etablerades där 2014 men verksamheten slutade med konkurs. Sista dagen man kunde få de omtyckta burgarna var den 31 maj 2017.


Läs mer:
Ny Linjebilstation i Nykarleby i Vecko-Spegeln 1953
Busstationens invigning i Österbottniska Posten, till stor del citerad i ovanstående 1954.
Bilder från sommaren 1946.
Stoor-Ehrola och Engberg förestod den gamla busstationen.
Busstationen 1962.
Busstationen 1969.
Busstationen 1988.
Busstationen på 1990-talet.
Tygmärke inköpt på busstationen.
”Haldins”. En trafikhistoria i tre etapper; 90 år, 60 år och 30 år sedan starten av Lars Pensar.
(Rev. 2020-04-03 .)



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


J A K O B S T A D - N Y K A R L E B Y
1. 6. 1956
(Tidtabell under arbete)

 
Vardagar
|Dagligen
Jakobstad 6.206.25
Nykarleby 6.456.55
 
Nykarleby 7.2
Jakobstad 7.50
 
 
 
                  

(Expressturer utmärkta med lutande siffror).
Klipp ut!