XVII. STADENS INFRASTRUKTUR OCH ALLMÄNNA SERVICE UTVECKLAS

Kuddnäs restaureras


Vad Kuddnäs beträffar såldes egendomen den 4 juli 1873 av Z. Topelius till sjökapten Jakob Kerrman och handl. Alfred Häggblom för 35.000 mk. Köparna tog ut priset genom att avverka skog och sålde sedan egendomen till sjökapten C. O. Olson för 20.000 mk, innan de gick i konkurs (Z. Schalin, Kuddnäs, s. 188 ff.). Sonen, stadsfiskal Fritz Olson om- och tillbyggde huset och inredde där ortens första mejeri. Den 4 april 1900 sålde han Kuddnäs gård för 20.000 mk, avstyckad till en egen lägenhet, till Nykarleby landskommun. Denna använde åbyggnaden som fattiggård. Själv flyttade Olson ut till Åminnetorpet, där han lät bygga sig ett nytt residens, Åminne gård. Efter hans död 1913 såldes båda hemmanen till ett sågbolag. Landskommunen åter fann småningom att Kuddnäs var mindre lämpligt som kommunalhem i sin dåvarande form, varför stora ombyggnader planerades på 1930-talet. Redan tidigt hade röster höjts för en restaurering av gården som ett minnesmärke över Topelius. Den 13 april 1898 publicerade sålunda V.K.E. Wichmann ett upprop i Nya Pressen till förmån för ett statligt övertagande av Kuddnäs som ett nationalmonument över skalden. (ÖP 16.4.98). Tanken mognade långsamt, men då landskommunen erbjöd gården till inlösen för 450.000 mk före nov. 1930, väckte ett antal riksdagsmän motion i ärendet. Ett allmänt medborgarmöte hölls i Helsingfors den 2 mars 1930, och en kommitté tillsattes för att grunda en Stiftelse för bevarandet av Z. Topelius' barndomshem. En testamentsfond på nära 100.000 mk ställdes till förfogande för ändamålet. Nykarleby stad anslöt sig som grundare till stiftelsen och bidrog med 7.000 mk. Mag. Paul Nyberg befullmäktigades att å stadens vägnar underteckna stiftelseurkunden. Bankdir. Einar Hedström utsågs i febr. 1931 av staden till medlem i styrelsen.

I febr. 1932 hölls konstituerande möte. Till ordf. i styrelsen utsågs prof. G. Castrén, till viceordf. dr A. Anttila och till sekreterare ingenjör Sigmund Schalin. Bland de 13 övriga medlemmarna märkes fil.mag. K. Vilkuna, skolråden K. Ahtiala och J. H. Tunkelo, dr Bertel Nyberg, dr J. Ailio, bankdir. E. Hedström och dr Paul Nyberg. Bakom stiftelsen, som var tvåspråkig, stod två kommuner, 29 föreningar, sällskap och förbund och två enskilda personer. Styrelsen beslöt ingå till riksdagen med en anhållan om 450.000 mk för inköp av Kuddnäs. Arbetena på gårdens iståndsättande beräknades kosta 70.000 mk. Man hoppades överlåtelsen skulle kunna ske den 1 jan. 1933, så att landskommunen hann bygga ett nytt kommunalhem.

De insamlade medlen uppgick snart till 88.000 mk. Riksdagen beviljade 350.000 mk för fastighetens lösen och inredning. Svenska Litteratursällskapet överlämnade 100.000 mk för samma ändamål. Senare beviljade sällskapet ytterligare 100.000 mk som räntefritt lån för enskilda reparations- och restaureringsarbeten. Genom insamling bland landets skolbarn erhölls medel för inlösen av de forna möblerna till skaldens barndomshem. Köpehandlingarna undertecknades den 8 maj 1933. För landskommunens del innebar försäljningen, att det nya kommunalhemmet kunde byggas. Ordf. för kommunalfullmäktige var vid denna tid lär. John Sundkvist, som samtidigt var ordf. i byggnadskommittén. Entreprenör för bygget var byggmästare J. G. Indola och kontrollör byggmästare J. F. Holm. Byggnadskostnaderna steg till 500.544 mk och övriga kostnader i samband med bygget till 30.461 mk (ÖP 22.12.33) Byggnaden är uppförd i tegel enligt ritningar av arkitekt M. Paalanen och rymde 25 interner.




Kuddnäs sommaren 1950.
Foto Herlers museum. [Beskuren i underkant.]


Den 4 jan. 1934 övertog stiftelsen Kuddnäs genom sina representanter ingenjör S. Schalin och folkskolläraren Adolf Kronström. I Nykarleby hade tidigare vid ett medborgarmöte på initiativ av pastor Olav Schalin tillsatts en Kuddnäskommitté, som senare avlöstes av en av stiftelsen tillsatt lokalkommitté. Till denna hörde bankdir. E. Hedström ordf., fru Ester Fougstedt sekr., prof. W. Backman, lärare J. Sundkvist och skådespelaren Josef Herler. Överlämnandet av gårdens nycklar ägde rum i landskommunens nya kommunalhem genom lärare Sundkvist (ÖP 29.6.1934). Lokalkommitténs uppgift var att handhava uppsikten över det blivande Topeliushemmet och övervaka de förestående restaureringsarbetena, som var krävande och svåra. Huset hade under ”förnedringsperioden” tillbyggts och ombyggts invändigt. Salen var t.ex., berättar S. Schalin, skaldens systersons son, som skulle leda arbetena, uppdelad i mjölkkammare och förrådsrum och i köket hade stora grytor murats in (Hbl 15.9.72, JT 12.1.68). Endast vindskammaren var orörd (JT 12.1.68, Hbl. 15.9.72.). Schalin betecknar restaureringen som rena detektivarbetet. En ovärderlig hjälp hade han av sin far Zachris Schalin och hans systrar, som kunde lämna detaljerade uppgifter om de olika rummen och deras möblering. Hela den gamla inredningen kunde med få undantag återställas i sitt forna skick tack vare gåvor och donationer från bl.a. Topelius' arvingar och släktingar på olika håll. Den 24 juni 1934 kunde det återuppståndna skaldehemmet invigas under storartade festligheter. (ÖP 29.6., Hbl 23.6.1934).

Stiftelsens finanser var till en början goda. Under kriget råkade stiftelsen emellertid i ekonomiska svårigheter. Grundfondens kapital måste till en del tillgripas för att bestrida de löpande årsutgifterna. Stiftelsen vände sig på grund härav bl.a. till Nykarleby stad med begäran om understöd. Staden beviljade i jan. 1944 ett sådant om 2.000 mk. En garantiförening bildades 1945 med uppgift att understöda stiftelsen i dess arbete. Stiftelsens ekonomi baserade sig främst på inträdesavgifter, c:a 1.200 mk per år och på avkastningen av grundkapitalet 880 mk jämte värdepapper med ett värde 1965 av 36.000 mk. Svenska Litteratursällskapet gav dessutom ett årligt understöd liksom Nykarleby stad. Ekonomin var sistnämnda år synnerligen ansträngd. Vid årsmötet utsågs ing. Schalin till ordf. Lokalkommittén i Nykarleby bestod s.å. av lektor Kurt Lobbas, direktor H. v. Schantz, bokhandl. J. Herler, fru Ester Fougstedt, kommunalrådet T. Granqvist och lär. Emil Forssells med stadsdir. Ernest Eklund som suppleant. Vid 150-årsjubileet den 14 jan. 1968 av skaldens födelse befann sig Kuddnäs dock i gott skick. (Hbl 12.1., 15.1., 16.1., 17.1., JT 16.1., Vbl 16.1.68), men förslag framkastades, att fastigheten borde övertagas av staten. Så blev dock ej fallet.



[Infarten till Kuddnäs på den tiden när den var en blandträdsallé. Målning av Torsten Korsström 1946. Om Totti. Förstoring.
Lars Pensar tillhandahöll.
(Inf. 2018-04-09) Nykarleby i konsten.]


I maj 1974 avgick Lobbas som ordf. i lokalkommittén och ersattes med stadsdir. Nygård, medan John Fors valdes till intendent och Kerstin Bäck tjänstgjorde som föreståndarinna för Kuddnäs. År 1979 konstaterade stiftelsen att det ej mera var ändamålsenligt att upprätthålla densamma; det hade uppstått ekonomiska problem och organisationen var för tungrodd. I jan. 1983 överläts Kuddnäs till Nykarleby stad och stiftelsen upplöstes. Dess siste ordf. var prof. C. E. Thors, viceordf. bokhandlare R. Thors och sekreterare chefredaktör Olav S. Melin.


Topeliusstenen vid Kuddnäs, rest. 1919. Bronsreliefen ett verk av Theodor Schalin, stenen av röd granit, huggen i O. Aaltos stenhuggeri i Jakobstad.
Foto Rolf Grandell 1962. Herlers museum.


Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid 486 f.


Fortsättning på kapitlet: Topeliusstenen.


Läs mer:
Kuddnäs i kapitlet Fakta.
(Inf. 2004-02-24, rev. 2018-04-12 .)