NYKARLEBY

Församlingens första kyrka uppfördes under 1600-talets första decennium (1607). Denna till sin planform tydligen rektangulära och tornförsedda träkyrka var redan från början liten och trång, varför den år 1625 förlängdes. I detta sammanhang omnämnes i urkunderna även kyrkans torn. Kyrkrummets väggar och tak voro dekorerade med rika (under perioden 1636—1653 utförda) målningar, av vilka rester ännu ha bevarats i den nuvarande kyrkans takbräder. — Nykarleby gamla kyrka nedrevs år 1708. 1

   Nykarleby kyrka och klockstapel.
Bild 419. Nykarleby kyrka och klockstapel. [Fotograferat före 1889 eftersom tornuret inte finns.]

Stads- och landsförsamlingens nuvarande träkyrka uppfördes åren 1708—1710 (Elias Brenner). I fråga om byggnadsformerna ansluter den sig till Österbottens tornförsedda långkyrkor från 1600-talet. I långhusets västgavel reser sig sålunda ett slankt torn, avslutat med barockartade avsatser. Korsidan har en polygonal avslutning och på vardera långsidan ansluter sig till kyrkan en lägre korsarm; av dessa byggdes den norra enligt bevarade uppgifter något senare än den övriga kyrkan. Långhus och korsarmar täckas utvändigt av branta, avvalmade tak. På norra sidan finnes jämväl kyrkans sakristia, ursprungligen täckt av en trätunna [tunnvalv av trä]. Kyrkrummet täckes invändigt av trävalv. Dessa med 1700-talsmålningar dekorerade valv (måln. utf. 1749—1759) uppstiga från bindbjälkar, parallella med väggarna. Likadana konstruktioner förstyva väggarna även i kyrkans tvärriktning. Kyrkan restaurerades år 1928 (Rafael Blomstedt). — Reparationer: efter år 1722 samt vidare 1854, 1877, 1881, 1889, 1899, 1928. 2 Bild 419.

Invid kyrkan reser sig en i trenne avsatser smalnande klockstapel av trä, vilken byggdes år 1702. 3 Bild 419.

Hist. uppgifter: Nykarleby församling bildades år 1607 av områden tillhörande Pedersöre landsförsamling och Vörå. — Staden grundades år 1617 och erhöll sina privilegier år 1620.

På finska: Uusikaarlepyy.

1Suomen Museo-Finskt Museum XIV, 1907, s. 76—90. — »Österbottniska Posten», 1930, N:o 18. — Kyrkoarkivet (Schalin).
2 Suomen Museo-Finskt Museum XIV, 1907, s. 76—90. — »Österbottniska Posten», 1930, N:o 18. —A. Neov. L., s. 24. — Några kyrkor i sv. Österbotten, K. K. M., s. 137. — Kirkonrakentajia, s. 30, 33. — Kyrkoarkivet (Schalin).
3 Suomen Museo-Finskt Museum XIV, 1907, s. 82.



Eftersom Zachris Schalin refererar till Kempe, finns här också ett avsnitt ur kapitlet Vörå kyrka:

VÖRÅ KYRKA

— — —

På denna ha kring korfönstret ofvanom altaret utförts målningar i stor skala. Som deras upphofsman namnes Thomas Kempe, som härför under åren 1786—88 erhöll den anspråkslösa summan af 100 riksdaler. Han var en troligen svensk artist, om hvars lefnadsöden vi ej veta annat, än att han några år senare, på 1790-talet, påträffas arbetande i några kyrkor i det inre af Österbotten, och om hvars konstfärdighet målningarna i Vörå icke gifva något godt betyg. De visa oss Kristi förklaring, med Frälsaren sväfvande uppåt och de tre lärjungarne slagne af skräck liggande på marken. På sidan om fönstret stå två kvinliga gestalter. Dessa bilder äro ytterst otympligt tecknade och färgerna bjärta och så skarpt påsatta, att allting ser ut som vore det utklippt ur kulört papper. Det är en sann lisa för öga och själ att från detta kluddverk vända sig till det gamla medeltida altarskåpet, hvilket nu fått sin plats nere på golfvet till vänster i koret.

— — —


Carolus Lindberg
(1935) Finlands kyrkor.


Läs mer:
Suomen Museo-Finskt Museum XIV, 1907.
Kyrkan i kapitlet Fakta.



Boken i sig är intressant eftersom den är försedd med stämplar från seminariet och även Stadsbiblioteket.
(Inf. 2003-12-21, rev. 2007-08-08.)

NYKARLEBY
SEMINARIUM
ELEVERNAS
REFERENSBIBLIOTEK
NYKARLEBY
ELEVBIBLIOTHEKET
SEMINARIUM.