POLISORDNING

för

Nykarleby stad


J. W. NESSLERS TRYCKER
Nykarleby 1963

Godkänd och till efterrättelse fastställd av Landshövdingen i Wasa län den 14 april 1936.

NYKARLEBY 1936. - J. W. NESSLERS TRYCKERI.

 


I.

Allmän bestämmelse
II.Ordning på allmänna platser
III.Bedrivande av näring å allmänna platser
IV.Arbeten på allmänna platser
V.Renhållning av allmänna platser
VI.Ordning å tomterna
VII.Husdjur
VIII.Förekommande av eldfara
IX.Skyltar och tillkännagivanden
X.Uppgifter om innevånare och resande
XI.Värdshus-, kafés-, hotell- och resandehemsrörelse
XII.Samlingsrum
XIII. Offentliga nöjen
XIV. Badstugor, badinrättningar och simhus
XV. Särskilda bestämmelser


 

 

I KAP. Allmän bestämmelse.

1 §.

I avseende å upprätthållande av allmän ordning och säkerhet skola, utöver vad i gällande lagar och förordningar därom stadgas, i Nykarleby stad bestämmelserna i denna polisordning lända till efterrättelse.

 

 

II KAP.

Ordning på allmänna platser.

 

2 §.

På gata, torg eller annan allmän plats må icke folk samlas tillhopa så att oordning uppstår eller samfärdseln därav hindras. På uppmaning av polisman skall folkmängden genast åtskiljas.

Personer, vilka utan giltig anledning uppehålla sig å järnvägsstation, hamnområde eller annan allmän plats, äro skyldiga att på polismans tillsägelse avlägsna sig.

 

3 §.

Vid inträffande eldsvåda avspärras på polisens föranstaltande så stort område, som brandbefälet finner erforderligt för brandkårens arbete. Har olyckshändelse, brott eller annat dylikt inträffat, kan tillträde för allmänheten jämväl förvägras till platsen för händelsen eller dess närhet. Såsnart sådant förbud meddelats, må ingen utan polisens eller, ifall polisman icke är å brandstället tillstädes, brandbefälets tillstånd beträda det område, förbudet gäller, eller mot desses förbud uppehålla sig därstädes.

 

4 §.

Procession, tåg, sammankomst eller folkmängd, som är ägnad att störa kyrklig förrättning eller annan högtidlighet eller sammankomst må icke, medan detta pågår, uppehålla sig i omedelbar närhet av kyrkan eller begravnings- eller mötesplatsen.

 

5 §.

Ej må någon offentligen genom dräkt, ord eller uppträdande såra anständigheten eller störa allmän ordning.

Likaledes vare förbjudet att uppträda maskerad eller förklädd annorstädes än å maskerad eller i enskilt samkväm eller under färd därtill, där icke tillstånd därtill av polisen meddelats.

 

6 §.

Å stadsområdet må simning icke ske eller solbad tagas annorstädes än å för ändamålet anvisade ställen, ej heller må personer över tio år uppträda utan simdräkt.

Angående simhus är i det följande stadgat.

 

7 §.

Att ligga eller sova på bänkar å allmänna platser och på vårdade gräsmattor är förbjudet.

 

8 §.

Förtärande av alkoholhaltiga drycker på gata, torg eller annan allmän plats, i öppen båt och allmän bekvämlighetsinrättning är förbjudet. [Här var man före sin tid. Stadens första ”allmäna bekvämlighetsinrättning” kom på 1980-talet i busstationen.]

 

9 §.

Arbetsredskap, arbetsmaterial, skidor, spatserkäppar, paraplyer, parasoller, hattnålar och andra dylika föremål få icke bäras eller hållas på sådant sätt, att annan därav kan skadas, hindras eller besväras.

Vapen utan omhölje får icke av civil person bäras på allmän plats.

 

10 §.

Å allmän plats må icke kastas sten eller skjutas med båge, gummislunga eller annat såbeskaffat redskap. Ej heller må någon annorstädes än å sportplan eller annat för sådant ändamål särskilt upplåten plats slå eller sparka boll, kasta trissa eller snöboll eller företaga andra spel eller lekar, som kunde störa samfärdseln eller allmän ordning. [Vid den här tiden spelade man fotboll på torget och sportplanen började byggas 1946. http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/prosa/op/nikann46.htm ]

 

11 §.

Å stadsområde må icke utan tillstånd av polisen upptändas stock- eller lusteldar eller avbrännas fyrverkeripjäser eller exploderande ämnen av annat slag, ej heller avlossas skott annorstädes än å skjutbana.

Vid behov bör innan tillstånd medgives, brandchefen i saken höras.

 

12 §.

Skytte eller fångst av fågel eller annat villebråd får icke äga rum å stadsområdet, med mindre polisen, efter det vederbörande rättsägares medgivande av sökanden utverkats, därtill givet tillstånd.

 

13 §.

Onödigt användande av ångvissla, signalhorn, visselpipa eller annat störande signalredskap är förbjudet.

 

14 §.

Har varning mot beträdande av svag is eller annat farligt ställe av polisen meddelats, är det förbjudet att beträda dylikt område.

 

15 §.

Öppnande av vak och bedrivande av istäkt annorstädes än å för ändamålet anvisad plats är förbjudet. Vak bör kringgärdas eller annorledes erforderligen utmärkas.

 

16 §.

Tillkallande av polis utan anledning är förbjudet.

 

 

III KAP.

Bedrivande av näring å allmänna platser.

17 §.

Å torg och gata, i hamn eller å andra allmänna platser må handel eller annan näring, med undantag av de näringar, som idkas i enlighet med av magistraten fastställda ordningsföreskrifter, icke bedrivas anorstädes än å därför bestämda ställen.

 

18 §.

Å försäljningsplatser, som för sådant ändamål upplåtits å salutorg och i hamn, må förutom enligt hälsovårdsordning till försäljning tillåtna livsmedel, drycker och andra till förtäring avsedda varor, handel idkas endast med av stadsfullmäktige tillåtna varor.

Allmoge och lägenhetsinnehavare äga likväl rätt att å försäljningsplatser å salutorget och i hamnarna, som av stadsfullmäktige närmare bestämts, till saluhålla alster av deras lanthushållning och hemslöjd.

Beträffande uppställning av till salu utbjudna varor samt av försäljningsplats och bord ävensom bordens beskaffenhet skall iakttagas av stadsstyrelsen utfärdade bestämmelser.

 

19 §.

Å salutorg och i hamnarna får handeln påbörjas klockan 7 och skall avslutas klockan 15. Stadsstyrelsen äger förlänga eller förkorta tiden för torghandeln under vissa veckodagar och marknader eller av annan särskild anledning.

Vid torgtidens slut böra alla varor ävensom lass, försäljningsbord och andra vid handeln begagnade redskap ofördröjligen bortföras från platsen.

 

20 §.

Mellanhandlare må icke före klockan 10 å stadsområdet uppköpa livs- och fodermedel.

 

21 §.

Vara, som säljes ur farkost, bör kvarhållas i densamma till dess försäljning skett och bör, sedan köp avslutats och varan blivit av säljaren å brygga eller kaj upplagd genast bortföras.

 

22 §.

Å torg, gata, i hamn eller å annan allmän plats, är såvitt i hälsovårdsordning icke annorlunda föreskrives, försäljning av livsmedel, förfriskningsmedel och läskdrycker, tobak, tidningar och tidskrifter, blommor och kramvaror från kiosker, vagnar, försäljningsbord eller andra bestämda försäljningsställen tillåten endast å platser, som anvisats av stadsstyrelsen, och med dess tillstånd. Angående försäljningsplatserna och meddelande av tillstånd bör stadsstyrelsen inhämta yttrande av polisen.

 

23 §.

Kringförande av varor till försäljning får, där ej annorledes är beträffande allmoges och lägenhetsinnehavares på landet handel stadgat, idkas endast av personer, som därtill erhållit polisens tillstånd. Dylikt tillstånd medför likväl icke rätt att försälja varor i port och trappuppgångar eller å annat enskilt område, där sådant blivit genom utsatta anslag förbjudet.

 

24 §.

Varor må icke utan polisens tillstånd genom utrop till salu utbjudas.

 

25 §.

Vid bedrivande av handel å torg och gata, i hamn eller å annan allmän plats bör såväl säljaren som köparen undvika allt, som kan vålla hinder eller olägenhet för annan försäljare och köpare eller för allmänheten; och äga de iakttaga de anvisningar, som av polisen i och för ordningens upprätthållande meddelas. Polisen är berättigad att från platsen avlägsna den, som icke genast efterkommer meddelad anvisning.

 

26 §.

Den, som önskar offentligen betjäna allmänheten såsom bärare eller skoputsare, utverke sig därtill tillstånd av polisen.

Sådant tillstånd må beviljas endast välfrejdad person.

27 §.

Barn under tolv år få icke för egen eller annans räkning på gator, allmänna platser, i värdshus och kaféer eller å andra för allmänheten tillgängliga ställen försälja blommor, kramvaror, eller dylikt, ej heller utöva yrke såsom skoputsare, bärare, försäljare och utdelare av tidningar och tidskrifter m. m.

I föregående mom. omförmäld verksamhet må barn, som fyllt tolv men icke femton år, utöva efter det tillstånd därtill blivit hos polisen utverkat. Sådant tillstånd sökes skriftligen hos polisen, som äger detsamma medgiva eller förvägra. Tillstånd må ej medgivas, där ej barnets målsman därtill samtyckt.

 

28 §.

Den, som beviljats i 23, 26, 27 § nämnt tillstånd, skall, om polisen det fordrar, av polisinrättningen förskaffa sig en nummerbricka, som bör bäras synlig på bröstet eller å huvudbonaden.

Brickan får icke överlåtas åt annan och skall, då innehavaren upphört med yrket, till polisen återställas.

 

29 §.

Den, som beviljats i 22, 23, 26 eller 27 § nämnt tillstånd att betjäna allmänheten, skall i avseende å egen person iakttaga snygghet samt hålla sin handkärra, vagn eller andra av honom använda redskap snygga och i vårdat skick.

Allmänheten bör av honom hövligt bemötas.

 

30 §.

Avgifter, som utgå enligt fastställd taxa som ersättning för anlitande av personer, vilka betjäna allmänheten såsom automobilförare, hyrkuskar, formän, legoroddare och färjkarlar samt mätare och packare, böra av dem, vilka betjäna sig av nu nämnda yrkesmän, vid anfordran erläggas enligt taxan. Den, som utan giltig orsak vägrar eller söker undandraga sig betalning, är straff underkastad och må saklöst förvägras vidare körsel eller utförande av arbete, intill dess han sin skyldighet härutinnan full gjort.

 

 

IV KAP.

Arbeten på allmänna platser.

31 §.

Arbeten, som kunna störa samfärdseln, må, med nedan uppräknade undantag, icke utföras å samfärdselled, där ej tillstånd därtill hos magistraten utverkats.

Utan sådant tillstånd få, med iakttagande av vad i detta kapitel samt i gällande byggnads- och hamnordningar stadgas, utföras:

a) lastning och lossning av fartyg, järnvägsvagnar och fordon;

b) uppsättning, löstagning och rengöring av skyltar, fönster och dylikt, målning av hus, portar, dörrar och plank, reparation av taklister och vattentak samt andra arbeten, där ej för dessa arbeten erfordras andra ställningar än flyttbara stegar;

c) stadens allmänna arbeten;

d) uppsättning, underhåll och borttagning av telefon-, ljus-, kraft- och andra dylika ledningar, för vilkas anläggande tillstånd tidigare utverkats; samt

e) arbeten, som avse underhåll och renhållning av gata.

 

32 §.

Förrän arbete, för vars utförande magistratens tillstånd erfordras, påbörjas eller del av gata intages, bör anmälan därom göras samt magistratens tillståndsbevis, där sådant skall utverkas, företes å vederbörande polisstation.

Avstänges i följd av arbete gata till hela dess bredd för körtrafik eller anordnas denna endast i en riktning, bör polisen omedelbart underrätta brandchefen, huru länge trafiken är stängd eller inskränkt.

 

33 §.

Avspärras för reparationsarbete eller annat dylikt ändamål gata eller del därav eller upplägges eller kvarlämnas därå föremål som äro till hinder för samfärdseln, bör platsen till förekommande av olyckshändelse utmärkas genom stängsel eller på annat sätt samt efter skymningens inbrott med signallykta erforderligen belysas eller på annat sätt tydligen utmärkas.

 

34 §.

Arbetsmaterial och arbetsredskap, som erfordras för arbete å samfärdselled, böra såvitt möjligt uppläggas så, att de icke störa samfärdseln, och sedan behovet av dem upphört omedelbart undanskaffas från platsen.

Arbetena böra snabbt och såvitt möjligt utan avbrott slutföras utan att samfärdseln därav onödigtvis hindras. Efter slutfört arbete bör arbetsplatsen ofördröjligen rengöras.

35 §.

Arbete, som genom buller eller annat oljud kan störa närboende, bör utföras på sådant sätt, att minsta möjliga oljud därav förorsakas.

Utan magistratens tillstånd må i föregående mom. nämnt arbete icke utföras mellan klockan 21 och 7. Stensprängning må ej utan tillstånd utföras före klockan 8 och efter klockan 18.

Vad i andra mom. är stadgat gäller icke lastnings- och lossningsarbeten i hamnarna, ej heller järnvägarna eller arbete i industriell inrättning, som är anlagd å något för sådana inrättningar särskilt upplåtet område.

 

36 §.

Vid byggnadsarbete eller nedrivning av byggnad få icke lerbruk golvfyllning eller annat dylikt utkastas från byggnaden på sådant sätt, att damm utbreder sig å gata, torg och annan allmän plats. Ej heller får dylika ämnen forslas på sådant sätt, att något av dem utrinner på marken eller att därav uppstår damm eller sopor.

 

37 §.

Kokning av asfalt och tjära samt smältning av metaller på gata eller annan allmän plats är tillåten endast med tillstånd av magistraten. Vid arbetets utförande bör gatan sandas till förekommande av skada därå.

 

38 §.

Kläder få ej tvättas, sköljas, klappas eller upphängas till torkning, ej heller annat dylikt arbete förrättas utom enskilt område annorstädes än för sådant ändamål upplåtna platser och med iakttagande av de föreskrifter, som därom kunna meddelas.

 

 

V KAP.

Renhållning av allmänna platser.

39 §.

Vid bar mark böra såväl gång- som körbana å gata före klockan 8 rensopas och ifall av behov även under dagens lopp orenlighet därifrån avlägsnas. Sopning av gång- och körbana gränsande till salutorget får ej ske under den tid torghandel förekommer.

Från torg, gata och gångbana bör uppväxande gräs avlägsnas.

 

40 §.

Vintertid böra gångbanor och refuger före klockan 9 frigöras från snö, som stör samfärdseln, samt gångbanorna jämnas. Likaledes bör gångbana såväl om morgnarna som eljest, då sådant till förekommande av halka erfordras, beströs med stenfri och ren sand.

Salt, aska eller annat frätande ämne må ej användas å gångbana.

Under snöfall bör å gångbana och i gatukorsning stig av tillräcklig bredd öppenhållas från klockan 7 till 22. Efter det snöfallet upphört, bör gångbanan till hela dess bredd öppnas, jämnas och efter behov sandas.

Har gångbana större bredd än vanligt eller ifall samfärdseln det medger, har polisen rätt att tillåta att från gångbana snö upplägges vid dess yttre kant, vari likväl erforderliga genomfarter till körbanan böra öppenhållas.

 

41 §.

Körbana bör vintertid jämnas och hållas i farbart skick. Snö och is, som störa samfärdseln, böra avlägsnas och bortforslas till för ändamålet upplåten avstjälpningsplats.

42 §.

Medan snösmältning pågår, bör orenlighet efter behov från gata avlägsnas samt rännstenar och avloppsbrunnar öppenhållas för vattnets avrinnande. [Har svårt att tro att det fanns dagvattenbrunnar, när det inte fanns annat avlopp än för Normens vattenklosetter.]

Från snösmältningsapparat flytande vatten får icke utrinna direkte i rännsten, utan bör det avledas till ett med sil för uppsamling av orenlighet och fasta beståndsdelar försett, tillräckligt stort kärl, vars kanter icke få översvämmas.

Blir extratömning av avloppsbrunn nödvändig på grund av uraktlåtenhet att iakttaga föreskrifterna i nästföregående mom., verkställes sådan tömning på den skyldiges bekostnad.

 

43 §.

Efter det torghandeln avslutats, bör torget dagligen utan tidsutdräkt rengöras.

 

 

VI KAP.

Ordning å tomterna.

44 §.

Mattor, möbler och kläder må icke borstas eller dammas å gata, trappuppgång eller i fönster eller på balkong, som vetter åt gata, ej heller få kläder där upphängas till vädring eller torkning.

Borstar och trasor må ej heller för avlägsnande av damm och annan orenlighet avskakas åt gatsida.

Damning av mattor, möbler och kläder m. m. utomhus får verkställas endast mellan klockan 8 och 20 å tider, som anvisas av gårdsägaren och icke få av denne bestämmas längre än till sammanlagt åtta timmar.

 

45 §.

Blomkrukor och andra föremål få icke ställas i öppet fönster eller å tak, balkong, erker [burspråk] eller annat sådant ställe, varifrån de kunna nedfalla och åstadkomma skada, såvitt de icke blivit erforderligen fastgjorda eller anorledes åtgärd vidtagits mot deras nedfallande.

 

46 §.

Varor, avsedda att försäljas i butik, må icke uppställas utanför tomtgräns, där ej tillstånd därtill, med stadsstyrelsens begivande, meddelats av polisen.

 

47 §.

Ved och andra varor få icke å gata lossas på sådant sätt, att samfärdseln därigenom hindras, och böra därifrån utan dröjsmål undanskaffas.

 

48 §.

Ej må någon utan anledning bulta på annans port, dörr eller fönster, ringa på port eller dörrklocka eller annorledes störa inneboende; ej heller utan giltigt skäl kvardröja å enskild gårdsplan eller i port och trappuppgång.

Förtäring av alkoholhaltigt ämne i port och trappuppgång eller å annans gårdsplan eller uthus är förbjuden.

 

49 §.

Trappuppgång i bonings- eller affärshus med två eller flere våningar bör från mörkrets inbrott intill klockan 21 eller tills ingångsdörren stänges vara upplyst samt försedd med sådan belysningsanordning, att trappan även senare kan upplysas.

I trappans bottenvåning skall å synligt ställe vara anbragt en tavla, upptagande namnen på innehavarena av de lokaler, till vilkas huvudingång trappan leder.

 

50 §.

Samlas snö å tak i sådan mängd, att fara för snöns nedstörtande uppstår, bör snön nedskottas. Likaledes bör is avlägsnas från taklister och andra dylika ställen.

Medan arbete, som ovan nämnts, utföres, böra gata och gårdsplan till nödiga delar avspärras och vid behov jämväl vakt å platserna utställas.

 

51 §.

Å gårdsplan befintlig snö, som vid eldsvåda kan utgöra hinder för framförande och användning av brandredskap, bör avlägsnas.

 

52 §.

Ägare och innehavare av sådan maskin eller inrättning, som åstadkommer radiostörning, är skyldig att därå anbringa ändamålsenligt störningsskydd. I fall, då kostnaden för anbringande av dylik apparat är oproportionerligt stor i förhållande till maskinens eller inrättningens pris eller det ändamål, vartill den skall användas, må polisen likväl efter att hava hört elektricitetsverket, bevilja tillstånd att använda maskinen eller inrättningen utan dylik apparat under den tid, då utsändningar från Finlands Rundradio icke äga rum.

 

 

VII KAP.

Husdjur.

53 §.

Hästar, nötboskap, får, getter, svin samt höns och andra fjäderfän må icke tillåtas fritt driva omkring i staden, ej heller må de utsläppas på bete annorstädes än å områden, som för sådant ändamål blivit av stadsmyndigheterna godkända, eller å enskild tillhörig mark.

 

54 §.

Hund bör ledas i band eller vara försedd med halsband, utvisande ägarens namn och adress.

Hund må icke tillåtas nattetid löpa lös omkring i staden, ej heller om dagen på torg eller annan sådan allmän plats, där handel med livsmedel idkas, eller under tiden mellan den 1 april och 30 september.

Hundar böra så vårdas, att de icke genom skall eller tjut bli i tillfälle att störa omgivningen.

Tik får under dess löptid icke utsläppas å gata eller annan allmän plats.

Anträffas hund utomhus under förhållanden, som stå i strid med förestående bestämmelser, må djuret av polisen omhändertagas. Är ägaren känd, bör han härom genast underrättas. Återfordrar ägaren icke djuret eller är han okänd, må djuret efter tre dagar räknat från det underrättelsen meddelats eller omhändertagandet skett försäljas på auktion eller avlivas.

Innan djuret till ägaren återlämnas, bör denna erlägga kostnaden för dess föda och vård.

 

55 §.

Vid forsling av större djur böra dessa antingen transporteras i enkom för ändamålet inrättade eller eljest lämpliga fordon eller ock ledas längs körbana så tjudrade, att de icke få tillfälle att frigöra sig eller förorsaka hinder för samfärdseln.

Djur få vid forsling icke behandlas på sådant sätt, att dem därigenom tillfogas onödig plåga, ej heller må forslingen utan nödtvång uppehållas.

Fåglar, som forslas levande, böra vara insatta i luftiga och rymliga burar och få ej vara fastbundna vid buren eller vid varandra.

 

 

VIII KAP.

Förekommande av eldfara.

56 §.

Å platser av särskilt eldfarlig beskaffenhet och i närheten av lätt antändliga ämnen är användande av öppen eld och tobaksrökning förbjuden.

Isynnerhet förbjudes tobaksrökning:

a) inom teatrar och andra lokaler, varest offentliga nöjen anordnas, förutom i rum, som äro för rökning upplåtna, samt å scen ifall pjäsens beskaffenhet det fördrar;

b) i saluhallar samt i och i närheten av allmänna varuskjul;

c) inom hamnområde, där lastning och lossning äger rum eller varor äro upplagda;

d) å platser, där magistraten sådant påbjudit och därom genom anslag tillkännagivit.

Förbudet bör meddelas genom uppsatta anslagstavlor samt kostnaden för desamma bestridas, uti de i punkterna a) och b) nämnda fallen av lokalens ägare och uti de i punkterna c) och d) nämnda fallen av staden.

 

57 §.

Förråd av ved, kol eller annat bränsle eller byggnadsmaterial eller foder eller andra dylika förråd ävensom annat löst gods må ej uppläggas å tomtområde på sådant sätt, att det vid inträffande eldsvåda kan vålla hinder för släcknings- och bärgningsarbete.

 

 

IX KAP.

Skyltar och tillkännagivanden.

58 §.

Envar, som för bedrivande i staden av handel, hantverk eller annan näring använder öppen butik, kontor eller annan dylik lokal, är skyldig att på yttre sidan av densamma anbringa affärsskylt, tydligt angivande ägarens namn eller firma.

 

59 §.

Tomt eller gårdsägare åligger att över eller bredvid porten eller, där port icke finnes, över eller bredvid huvudingången anbringa tomtens adressnummer enligt av magistraten godkänd typ. Å hörngård skola därjämte på vardera sidan om hörnet genom stadens försorg och på dess bekostnad uppsättas plåtar upptagande gatans namn, vilka plåtar tomtinnehavaren är skyldig att därefter underhålla och vid behov förnya.

 

60 §.

Gårdsägare må icke hindra vederbörande myndighet att i hans gård, port eller plank anbringa skyltar eller andra märken, som äro behövliga för allmänheten eller allmänna inrättningars behov.

Efter det behovet av nämnda skyltar och märken upphört, böra de genom vederbörande myndighets försorg avlägsnas samt gårdsägarna gottgöras för rengöring och iståndsättande av de ställen, där de varit fästade.

 

61 §.

Enskilda tillfälliga annonser eller andra tillkännagivanden må icke utan vederbörande stats- eller kommunala myndighets samt ägarens eller hans ombuds begivande fästas å byggnader eller annan egendom, såsom å inhägnader, stolpar, träd eller andra sådana föremål, ej heller uppställas på gator, i parker eller å andra allmänna platser.

Dylika annonser och tillkännagivanden böra anbringas å tavlor, som kunna lätt löstagas eller flyttas.

För uppställande av tillfälliga annonspelare eller andra dylika anordningar å gata eller annan allmän plats böra medgivande av vederbörande kommunala myndighet och polisens tillstånd utverkas.

För upphängande av annonser, tillkännagivanden eller dekorationer över gator eller andra allmänna platser bör, förutom medgivande av vederbörande fastighetsägare, polisens tillstånd utverkas.

Annonser, tillkännagivanden och anordningar, vilka i denna paragraf omförmälas böra genast avlägsnas, såsnart de uppfyllt sitt ändamål.

 

62 §.

Polisen äger, där ej annorlunda stadgas, förordna, att annons, tillkännagivande och anordning, som på ett störande eller vanprydande sätt inverkar på byggnads yttre utseende eller på stadsbilden eller stör allmän samfärdsel, genast skall avlägsnas.

 

63 §.

Annonser, tillkännagivanden och anordningar, vilka i 61 och 62 §§ nämnas, få icke av okynne borttagas, övertäckas, sönderrivas eller nedsmutsas.

 

X KAP.

Uppgifter om innevånare och resande.

64 §.

Gårdsägare eller innehavare eller gårdsdisponent, där sådan är antagen, åligger att årligen före den 15 januari till polisen avlämna skriftlig uppgift över personer, som den 1 i samma månad haft varaktig eller tillfällig bostad i gården.

Dylika uppgifter böra även å annan tid på tillsägelse avlämnas till polisen.

I och för avlämnandet av nu nämnd uppgift äro alla de, vilka ha sin bostad i gården, skyldiga att till gårdsägaren, innehavaren eller disponenten meddela erforderliga primäruppgifter.

 

65 §.

Övergår gård till annan ägare eller innehavare eller sker ombyte av disponent, bör den nye ägaren, innehavaren eller disponenten inom tre dagar därefter skriftligen därom anmäla hos polisinrättningen.

Envar, som för bedrivande av näring innehar öppen butik, kontor eller särskilt rum, är skyldig att om flyttning därav anmäla hos polisen inom förloppet av tre dagar.

 

66 §.

Gårdsägare, innehavare eller disponent är skyldig att över i gården bosatta personer föra särskild förteckning, vari antecknas uppgifter om alla till gården inflyttade och därifrån avflyttade personer.

Inflyttar någon till staden eller flyttar där bosatt person till annan bostad i staden eller till annan ort, bör därom genast anmälas hos den, som för personförteckningen. Om flyttning skall denne anmäla hos polisinrättningen senast å tredje dagen efter det flyttningen skett.

Innehavare av bostadslägenhet är skyldig att dagen efter flyttningen hos gårdsägaren, innehavaren eller disponenten göra förenämnd anmälan beträffande medlemmar av sin familj, tjänare eller personer, åt vilka en del av bostaden uthyrts.

För fullgörandet av anmälningsskyldighet, som i denna paragraf föreskrives, är gårdsägare, innehavare eller disponent icke berättigad att av bostadsinnehavaren uppbära särskild avgift.

 

67 §.

Den, som hos sig mottager resande, bör om varje resandes ankomst och avresa anmäla hos polisinrättningen senast före kl. 12 följande dag.

Har någon till yrke att härbärgera resande, bör han föra bok över de personer, som han hos sig mottager, ävensom för polisen förete utlänningars pass, på sätt därom är särskilt stadgat.

Resande vare skyldig att till hyresvärden avlämna enligt denna paragraf erforderliga uppgifter.

I denna paragraf omförmäld anmälan fördras dock icke beträffande resande, som bo hos enskild person, där vistelsen icke utsträckes utöver tre dygn, ej heller rörande person under femton år.

 

68 §.

För i detta kap. omförmälda anmälningar, så och för den i 67 § 2 mom. föreskrivna resandeboken fastställas formulär av polisen. För anmälningarna erforderliga blanketter böra av polisinrättningen tillhandahållas de anmälningsskyldiga.

 

 

XI KAP.

Värdshus-, kafés-, hotell- och resandehemsrörelse.

69 §.

Ägare av värdshus, kafé, hotell, resandehem eller annan därmed jämförlig rörelse bör tillse, att de besökande behörigen betjänas och icke avfordras oskälig betalning.

 

70 §.

I hotell och resandehem eller därmed järnförlig rörelse skall finnas en tavla, utvisande de resandes namn och rumsnummer,

 

71 §.

Resanderummen böra vara försedda med dörrar, som kunna säkert tillåsas.

 

72 §.

I hotell och resandehem få icke i samma rum eller i rum, som stå i omedelbar förbindelse med varandra, inhysas personer av olika kön, där de ej tillhöra samma familj.

För överträdelse av denna bestämmelse svara jämväl i rummen bosatta personer.

 

73 §.

I värdshus, kafé, hotell och resandehem skola trappor och förrum samt, om ytterdörren vetter mot gård, gårdsplanen efter skymningens inbrott hållas belysta intill dess lokalerna stängas. I hotell och resandehem bör därjämte nattetid underhållas sådan belysning, att de resande kunna utan fara röra sig i trappor och förrum samt å gårdsplanen, om ytterdörren leder dit.

Utgångsdörr må icke hållas stängd på sådant sätt, att densamma icke kan utan dröjsmål och användande av särskild nyckel öppnas från inre sidan.

 

74 §.

I hotell och resanderum skola polisordningen, hyrkusk- och automobiltaxorna samt läkarförteckningen finnas tillgängliga.

 

75 §.

I värdshus, kafé och i varje resanderum skall finnas en tryckt eller skriven lista utvisande till vilka pris mat, dryck och rum samt helpension tillhandahållas allmänheten.

 

76 §.

Värdshus, kafé, hotell och resandehem skola vara försedda med tillräckligt antal av brandchefen godkända eldsläcknings- och alarm- samt andra säkerhetsapparater. Innehavaren av rörelsen bör tillse, att apparaterna städse funktionera oklanderligt.

På inre sidan av utgångsdörr eller ovanom densamma skall vara anbragt tydligt skönjbart och under mörker belyst anslag med påskrift »Utgång« och å reservutgång »Reservdörr«.

 

77 §.

Flickor under sexton och gossar under femton år må icke utan polisens tillstånd i värdshus och kafé användas som betjäning ej heller flickor under aderton år som servererskor.

 

78 §.

Värdshus, kafé, hotell och resandehem få icke användas som ständig eller tillfällig affärslokal; dock må representanter för fabriker och partiaffärer med polisens tillstånd och med iakttagande av de säkerhetsåtgärder, som av denna föreskrivits, där anordna utställning av sina varor.

Om kiosker och med dem jämförbara försäljningsställen i nu nämnda lokaler gäller vad därom är särskilt föreskrivet.

 

 

 

XII KAP.

Samlingsrum.

79 §.

Med samlingsrum avses i denna polisordning rum, som användas för allmänna sammankomster och andaktsövningar eller offentliga nöjen eller föreställningar eller utställningar och basarer eller andra liknande ändamål.

Såsom samlingsrum anses dock icke rum, vars golvyta utgör högst 99 kvadratmeter och vilket användes som värdshus eller kafé.

 

80 §.

I hus som äro uppförda endast av trä eller annat icke brandsäkert material, är samlingsrum tillåtet endast i bottenvåningen.

 

81 §.

Antalet personer, som samtidigt få beredas inträde i samlingsrum, må icke vara större än den för allmänheten avsedda golvytan multiplicerad med två.

Vid beräknandet av detta personantal bör likväl tagas i betraktande de från rummet till det fria ledande utgångsvägarnas bredd, som bör beräknas för det första hundratalet personer till 1 meter och för varje följande hundratal ytterligare 0,8 meter. Bredden av utgångsväg skall mätas vid dennas smalaste punkt och utgångsväg, vars smalaste punkt understiger 1 meter får icke medräknas.

Minskas säkerheten och snabbheten för rummets utrymmande genom olämplig anordning av utgångsvägarna eller av annat förhållande, bör dylik utgångsväg beräknas motsvara endast proportionellt mindre personantal, än ovan är nämnt.

Vid beräknandet av personantalet bör jämväl nödigt avseende fästas vid det antal personer, som vid utgående från andra i samma hus befintliga lokaler begagna samma utgångsväg, som de vilka avlägsna sig från samlingsrummet.

Vid prövning av möjligheterna och snabbheten för en större folkmassa att utrymma lokalen bör avseende även fästas vid förhållandena å i närheten belägna gator, gårdar och portgångar.

 

82 §.

Äro i samlingsrum sittplatser anordnade, bör för varje sittplats beräknas minst 0,5 meters bredd, och får avståndet mellan varje rad icke vara mindre än 0,8 meter räknat från ryggstöd till ryggstöd.

Äro utgångsdörrarna icke belägna invid ändan av platsraderna på sådant sätt, att en dörr är avsedd för högst fyra rader, bör en gång vara anordnad mellan raderna i deras längdriktning och vid behov jämväl i deras tvärriktning.

För bredd av en gång skall beräknas minst 0,1 meter för varje sittplats närmast gången i platsraden. Gång får ej vara smalare än 1 meter och skall gångarnas sammanlagda bredd motsvara minst den bredd, som i 81 § 2 mom. stadgas för de från rummet ledande utgångsvägarna.

Gångarna böra anordnas på sådant sätt, att tillträdet till närmaste utgångsdörr såvitt möjligt kan ske i rät riktning.

Under föreställning i samlingsrum och även eljest, om polisen därom förordnar, böra sittplatserna eller platsraderna vara på sådant sätt fästade vid golvet, att de icke i händelse av panik kunna rubbas.

 

83 §.

Är scen ansluten till samlingsrum, bör densamma hava skild utgångsväg.

Ridå bör vara förfärdigad av icke antändligt material eller impregnerad på sådant av brandchefen godkänt sätt, att den blir svårantändbar.

Belysning av scen bör vara anordnad i enlighet med de föreskrifter som äro eller framdeles varda utfärdade angående elektriska inrättningar å scen. Annan än elektrisk belysning får ej användas.

På scenen eller under dess golv får ej uppbevaras annat, än vad av den för tillfället givna pjäsens beskaffenhet betingas.

Vad i teatrar härutöver är att iakttaga till förekommande av eldfara, därom förordnar magistraten på framställning av brandschefen.

 

84 §.

Från samlingsrum, som får inrymma mer än 300 personer, skall leda minst två utgångsvägar till det fria.

Uti samlingsrum, som får inrymma mer än 600 personer, böra utgångsdörrar finnas anbragta på två olika sidor.

 

85 §.

Samtliga för utgång avsedda dörrar (jämväl ingångsdörrar) böra kunna öppnas utåt. Utgångsdörr får ej vara försedd med låsanordning som tillslutes med lös nyckel, eller med säkerhetskedja, ej heller motstående dörrhalva i dubbeldörr med sådan regel, som kan falla igen av sig själv, såsom s. k. kantregel. Ej må dörröppning belamras med sådana fasta eller tillfälliga föremål eller inrättningar, som kunna hindra eller försvåra öppnandet eller trafiken. Vid begagnandet av samlingsrummet böra samtliga dörrar vara antingen öppna eller tillslutna på sådant sätt, att de kunna öppnas genom lindrig påtryckning inifrån. Dörrarna få icke på annat sätt stängas förrän allmänheten i dess helhet avlägsnat sig.

 

86 §.

Vid ingång till samlingsrum bör på synligt ställe fästas magistratens bevis över högsta tillåtna personantal.

Utgångsdörrarna böra tydligt utmärkas med ordet »Utgång«. övriga dörrar, som kunna antagas leda ut, böra förses med tydlig anvisning om, vart dörren leder, och böra dylika dörrar vid begagnandet av samlingsrummet såvitt möjligt hållas stängda.

Är utgång eller trappa icke rak, böra krökarna förses med skyltar angivande riktningen av utgångsvägen.

 

87 §.

Trapporna skola på vardera sidan vara försedda med fortlöpande stadiga ledstänger. Äro trapporna bredare än 2,5 meter, skola de med ledstänger delas i två gångar, av vilka ingendera får överskjuta nämnda mått.

 

88 §.

Till samlingsrum hörande förrum skall vara tillräckligt stort i förhållande till själva samlingsrummet, och bör det vara så beläget samt till detsamma hörande inrättningar så beskaffade, att allmänheten må kunna av- och påkläda sig med minsta möjliga hinder för samlingsrummets utrymmande.

Försäljningen av inträdesbiljetterna bör ordnas så, att trängsel icke uppstår.

 

89 §.

Golv i samlingsrum samt därtill ledande trappor och gångar få icke beklädas med lösa mattor.

I förrum, trappa eller utgång eller i närheten av utgångsdörr må icke uppställas stolar, bänkar, kulisser eller andra föremål, som hindra trafiken.

 

90 §.

I samlingsrum må användas endast elektrisk eller gasbelysning. Belysningsanordningarna skola innan de få tagas i bruk, besiktigas av en av magistraten godkänd sakkunnig samt därefter vart tredje år. Över besiktningen skall samlingsrummets ägare eller innehavare förete bevis hos polisen, vilket icke får utfärdas förrän iakttagna brister och fel blivit avhjälpta.

Belysningen skall säkerställas mot möjliga störningar på sådant sätt att belysningen till gångar och trappor samt samlingsrummets reservbelysning införes genom annan gårdsledning än samlingsrummets huvudbelysning. Vid samtliga utgångsdörrar och krökar i gångarna ända till ytterdörren skola anbringas röda signalljus, vilka äro antingen fullkomligt oberoende av ortens belysningsnät eller förenade med förenämnda reservbelysning och försedda med batterier, som automatiskt laddas och vid störning automatiskt inkopplas.

Förenämnda belysning skall hållas tänd medan samlingsrummet användes intill dess allmänheten i dess helhet avlägsnat sig, och böra därtill hörande strömbrytare vara placerade på sådant sätt, att belysningen icke må kunna av okynne eller av förbiseende släckas.

Påkallar beskaffenheten av program släckning av belysningen, böra likväl de röda lågorna hållas tända samt därutöver så stor del av den övriga reservbelysningen, att man må kunna utan fara röra sig i rummet.

För betryggande av tilläggsbelysningen, i fall av eldsvåda eller annan olyckshändelse bör i huvudentrén på synligt ställe anbringas en med grön signallåga och påskrift »Nödfallsbelysning« försedd strömbrytare, varifrån åtminstone samtliga till reservbelysningen anslutna lågor i samlingsrummet kunna tändas, men icke utan särskild nyckel släckas.

 

91 §.

Ägare av samlingsrum vare skyldig att därtill anskaffa och i brukbart skick vidmakthålla brandredskap och andra alarm- och säkerhetsanordningar till det antal och av det slag och så placerade, som i varje särskilt fall kan vara bestämt. Finnes icke vattenledning, bör även vatten i tillräcklig mängd hållas tillgängligt. Förvaringsrummet för dessa anordningar skall tydligt utmärkas.

 

92 §.

Tillstånd till begagnande av samlingsrum meddelas av magistraten, som tillika äger föreskriva de villkor, under vilka begagnandet får ske.

Av tillståndsresolutionen bör sökanden, innan samlingsrummet får användes, avlämna besannad avskrift till polisinrättningen, hos vilken jämväl anmälan bör ske om den person vilken betjänar samlingsrummet som vaktmästare.

Innan tillstånd meddelas, bör besiktning verkställas av en synenämnd, bestående av en politierådman i magistraten, polischefen eller den han i sitt ställe förordnar, stadsarkitekten [finns ej ännu år 2015] och läkaren samt brandchefen eller företrädare för dem.

Synenämnden, som efter anmälan av sökanden sammankallas av politierådmannen, äger över förrättningen upprätta instrument, upptagande vad vid förrättningen iakttagits, samt däri särskilt utlåta sig:

a) angående högsta antalet personer, som samlingssalen med därtill hörande läktare, vardera skilt för sig, må inrymma såväl med som utan sittplatser;

b) huruvida och vilka särskilda säkerhetsåtgärder erfordras vid anordnandet av sittplatser;

c) huruvida och vilket antal personer må tillåtas uppehålla sig i förrummet, medan föreställning pågår i samlingsrummet;

d) angående reservbelysningen;

e) angående antalet och beskaffenheten av samt förvaringsstället för brandredskapen, samt

f) huruvida och vilka säkerhetsåtgärder äro erforderliga utöver vad här är sagt.

Finner synenämnden utredning angående någon teknisk detalj vara av nöden innan dess yttrande avgives, äger nämnden, på sökandens bekostnad, för sådant ändamål anlita sakkunnig.

 

93 §.

Vid syneförrättningen bör nämnden tillhandahållas ej mindre sakkunnigs yttrande över ljusledningarna än plan- och genomskärningsritningar över samlingsrummet med alla därifrån ledande utgångar, korridorer och trappor, i tre exemplar och uppgjorda i föreskriven skala, och böra dessa ritningar utvisa, huru till äventyrs avsedda sittplatser komma att ordnas, så ock platserna för till reservbelysningen hörande strömbrytare och ljuspunkter ävensom brandredskapens förvaringsställe.

Ovannämnda utlåtande samt syneinstrumentet och ritningarna böra överlämnas till magistraten, då anhållan om godkännande av samlingsrum göres. Instrumentet intages i magistratens protokoll och av ritningarna skall ett exemplar, försett med behörig anteckning, överlämnas till polismyndigheten, ett annat, försett med enahanda anteckning, återställes till sökanden för att anslås i samlingslokalen och det tredje exemplaret förvaras hos magistraten.

 

94 §.

Magistraten äger, på framställning av synenämnden, tillåta smärre avvikelser från vad ovan stadgas, såvitt därmed avsedd säkerhet på annat sätt kan uppnås.

Skulle i följd av bestämmelserna i denna polisordning ändringar böra vidtagas i samlingslokal, som inrättats före ikraftträdandet av densamma, äger magistraten bestämma tiden härför; dock må icke längre tid än tre år i sådant avseende utsättas.

 

95 §.

Ha, efter det samlingsrum godkänts, väsentliga ändringar av dess inredning vidtagits eller har det eljest undergått bestående förändring, bör godkännande av samlingsrummet utverkas i den ordning ovan sagts, innan det får användas.

Uppställas dekorationer i samlingsrum eller är vidtagen ändring däri tillfällig, må rummet begagnas, om polischefen, efter att ifall av behov hava hört brandchefen, därtill samtycker, och böra av honom föreskrivna säkerhetsåtgärder iakttagas.

 

96 §.

Samlingsrum böra årligen besiktigas på tid, som av magistraten bestämmes. Besiktningen förrättas av en synenämnd bestående av företrädare för magistraten samt polis och brandinrättningarna.

 

 

XIII KAP.

Offentliga nöjen.

97 §.

Till biograf-, cirkus-, varieté eller annan dylik föreställning eller till danstillställning, som avslutas senare än klockan 21, må barn under femton år icke lämnas tillträde, där ej barnet befinner sig i sällskap med fullvuxen person.

Har föreställning betecknats som förbjuden för barn, bör förbudet iakttagas.

För iakttagandet av förestående bestämmelser svare nöjestillställaren.

 

98 §.

Till offentlig nöjestillställning bör polis- och brandbefäl beredas friplatser.

 

99 §.

Å enskild gårdsplan må musik eller annan offentlig underhållning icke utföras utan tillstånd av gårdsägaren.

 

100 §.

Föreställningar, musik, danstillställningar eller andra dylika nöjen vare sig de äro offentliga eller enskilda, må, där de äro ägnade att störa närboende, icke försiggå efter klockan 23.

Grammofon eller radiomusik inför öppna fönster eller dörrar eller med användande av vid yttre vägg fastade ljudinrättningar är förbjuden, där ej polisens tillstånd därtill utverkats.

 

101 §.

Barn under femton år må icke utan tillstånd av föräldrar eller målsman tillåtas uppträda vid offentlig nöjestillställning.

Sker uppträdandet i förvärvssyfte, länder till efterrättelse vad därom i 27 § är stadgat. Detta gäller dock icke konsert eller teaterföreställning.

 

102 §.

För offentlig nöjestillställning må icke lokal eller jord- eller vattenområde upplåtas, där ej till nöjets föranstaltande tillstånd i behörig ordning utverkats hos polisen.

Tillstånd till kringgärdande av nöjesområde bör utverkas hos polisen, som jämväl äger bestämma de villkor, under vilka kringgärdandet får ske.

 

 

XIV KAP.

Badstugor, badinrättningar och simhus.

103 §.

I allmän badstuga eller badinrättning, där män och kvinnor samtidigt betjänas, böra finnas behörigen åtskilda avdelningar för de olika könen. Personer, hörande till samma familj, må dock tillåtas bada gemensamt.

Inrättningen får öppnas för allmänheten tidigast klockan 8 och bör stängas senast klockan 23, då allmänheten skall avlägsna sig därifrån.

 

104 §.

Infaller i allmänt simhus badtiden samtidigt för män och kvinnor och finnes där icke åtskilda avdelningar för de olika könen, bör varje badande över tio år använda simdräkt.

105 §.

I varje allmän badstuga, badinrättning och simhus bör finnas en person som övervakar ordningen samt på begäran mottager de besökandes tillhörigheter och är för dem ansvarig.

Omhänderhar icke badstugans, badinrättningens eller simhusets ägare nämnda åliggande, bör han för sig ställa annan person, men vare likväl ansvarig, såsom i föregående mom. är sagt.

 

XV KAP.

Särskilda bestämmelser.

106 §

Tillstånd som meddelas i enlighet med denna polisordning, må beviljas med eller utan villkor samt på viss tid eller med förbehåll att detsamma kan återkallas.

Överträdas vid tillstånd fastade villkor eller meddelade föreskrifter, kan tillståndet, ändå att det är givet på viss tid, återkallas.

Tillståndet återkallas av den myndighet, som meddelat detsamma.

 

107 §.

Tomtägare eller innehavare, som icke är bosatt i staden eller vistas å annan ort under längre tid än två veckor, åligger för sig ställa ombud, som äger kära och svara för honom i mål, om vilka i denna polisordning stadgas. Om utseende av ombudet bör skriftligen anmälas hos polisinrättningen.

 

108 §.

För iakttagande av bestämmelserna rörande arbeten och säkerhetsåtgärder, som enligt denna polisordning skola utföras, svare den, för vars räkning arbetet verkställes, där ej särskild av magistraten godkänd arbetsledare blivit anställd.

 

109 §.

För överträdelse av denna polisordning straffas den skyldige, där ej i lag eller förordning särskilt straff är utsatt, med högst etthundra dagsböter, såvitt icke förseelsen anses kunna avlöpa med varning.

 

110 §.

Ertappas barn under femton år med överträdelse av denna polisordning, må föräldrar eller målsman tillhållas att för framtiden från sådant avhålla barnet.



Polisordning för Nykarleby stad av år 1936.
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.


Läs mer:
Polisordningen av år 1838 av Erik Birck.
Skriften var ett Fynd från Nesslers vind.
(Inf. 2015-03-12, rev. 2015-03-16 .)