Tema Ragnörn

i Österbottniska Posten

Forsen nedanför gravgården, som på nutida kartor heter Ragnörsforsen, var den sista forsen i Nykarleby älv innan utloppet. Den utplånades i samband med kraftverksbygget 1984.

Efter att flera bilder från Ragnörn publicerats, tänkte jag att det vore trevligt med lite fler texter också. Hittade dessa på Historiska tidningsbiblioteket. (2012-10-24.)

Gjorde en ny koll i Österbottniska Posten i januari 2022 i Nationalbibliotekets digitala samlingar som det numera heter, och det hade tillkommit en del. Åren 1890–1910 är tyvärr ej ännu digitaliserade. I övrigt är det digitaliserat t.o.m. 1949.

Ragnörn används oftast, men det förekommer många varianter på namnet:

 
  • Forsen vid Ragnörn
  • Ragnö fors
  • Ragnö forsen
  • Ragnören
  • Ragnörn fors
  • Ragnörns forsen
  • Ragnörns-fors
  • Ragnörs fors


Schalins på väg från villan på Djupsten släpar sin roddbåt i Ragnörn. Förstoring. Kolorering: Peter Gullback.


Foto: Johannes Schalin, Åbo museicentral, Finna.fi.
(Inf. 2022-03-23, rev. 2022-03-30.)



Innehåll

Norsfångst 19/5 1884
Lågt vattenstånd 4/9
Utskänkningsbolagets nettovinst 18/2 1886
Upprensnings arbeten 18/3
Undersökning om fördjupningsmöjlighet 21/1 1891
Älfven som farled 3/5 1907
Ändringsförslag av flottningsstadgan 14/3 1908
Ragnörn är för närvarande nästan ofarbar   1910
Olaga sikfiske 22/10
Islossningen 28/4 1911
Hinder i farled 12/5
En höflig fråga till vederbörande 28/7
Nejonögonfisket 10/11
I fara att drunkna 8/12
Nykarleby älv avkastade sitt istäcke 26/4 1913
Beviljade medel för rensning 3/5

Ragnörn är åter nästan ofarbar

4/7
Eländet börjar redan 15/5 1914
Huru flottningsstadgan efterleves 17/7

Vattenkraften i Nykarleby älv

8/1 1917
Beslut om muddring 22/6

Fisket i Nykarleby älv

23/10
Pärlfiskeri 1/1 1918
Virkesflottning 26/7
Förbud att vältra stenar i forsen 23/8
Krönika av Kurre. 20/10 1922
Ragnörns-fors 22/8 1924
Remitterat ärende om forsrensning 11/5 1928
Upprensning 6/12

Drunkningsolycka

14/6 1929
Upprensning 18/6

Nykarleby-brev

18/10 1932
Siken och vi 5/10 1934
Upprensningen av Ragnörn fors 8/11 1935
Upprensningen som nödhjälpsarbete 3/4 1936
Upprensning påbörjad 15/10 1937
Älven isfri den 11 april 13/4 1945
Fiskekort 9/12 1949
Ragnörns upprensning 30/12

*     *     *

Norsfångst med båt eller s. k. ”lippa” har under sednaste veckor bedrifvits med stor ifver nedanför ”Ragnörn”. Att fisket åtminstone delvis varit rikligt, ehuru man knappast kan säga lönande, torde få slutas deraf att nors å stadens torg försålts till 50 penni lispundet. Äfven andra fisksorter: sik, gädda och abborre torgföras numera och säljas till måttliga priser: resp. 3, 2:50 och 2 mark per lispund.


Österbottniska Posten nr 19 den 8 maj 1884.
Från Historiska tidningsbiblioteket.
(Inf. 2012-10-24.)

*     *     *

Ragnö forsen. Vi ha blifvit anmodade att påminna att det nu, då vattenståndet är så lågt, torde vara lämpligaste tiden att upprensa Ragnö fors i Nykarleby elf. Som bekant är det förenadt med åtskilliga svårigheter att, isynnerhet vid lågt vatten, komma med båt nedför denna fors, och dock är ju detta den enda båtfarleden från staden ut till sjön.


Österbottniska Posten nr 36 den 4 september 1884.
Från Historiska tidningsbiblioteket.
(Inf. 2012-10-24.)

*     *     *

— Utskänkningsbolagets nettovinst för 1885 utgör 5,000 mk. I bolagets förslag till medlens användning ingår bland annat en summa af 1,000 mk till upprensning af „Ragnörn”. Angående förslaget i sin helhet besluta stadsfullmäktige vid sammanträdet d. 19 dennes.


Österbottniska Posten, 18 februari 1886, nr 7, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

I Ragnörn pågår sedan början af förra veckan upprensnings arbeten, med en framgång, som måste glädja hvarje vän af förbättrade kommunikationer och särskildt hvarje stadsbo, som någon gång nödgats med båt färdas genom nämnda besvärliga fors. Tyvärr hafva hrr Stadsfullmäktige tills vidare anslagit för ändamålet blott en liten summa (100 mk), som allaredan åtgått, och extra möte är sammankalladt för att besluta om arbetenas fortsättning. Det är att hoppas att hrr Stadsfullmäktige ej skola underlåta att med fullt tillräckliga medel understöda detta företag, som af alla stadsbor omfattas med lifligaste intresse.

 

— Föredragningslista vid Stadsfullmäktiges sammanträde den 18 mars:

1:o Upprensning af Ragnörn.
2:o Sjömanshustrun Greta Eriksssons anhållan att å stadens mark få uppföra ett boningshus.


Österbottniska Posten nr 11 den 18 mars 1886.
Från Historiska tidningsbiblioteket.
(Inf. 2012-10-24.)

*     *     *

Hamnbanefrågan i Nykarleby. I Ö.P. skrifves: Då jernvägsfrågan för närvarande ledt tankarna på våra hamnförhållanden så har man äfven erinrat sig den väg efter hvilken stadens export förut leddes, nämligen älfven. I onsdags företogs en undersökning af Ragnörn fors i syfte att utröna möjligheten af att fördjupa densamma till en 6 fots farled trafikabel för bogserbåtar, lastpråmar, hvilka sålunda kunde komma ända in till staden. Vi känna icke, om undersökningen hunnit afslutas, men då man erinrar sig att export- och import sjöledes kunde försiggå förr efter elfven med tunga svårhandterliga pråmar, som dels roddes, dels seglades den långa vägen till Alön, så förekommer det som denna trafikled numera hade all framtid för sig med hjälp af nutidens utmärkta små ångbåtar t.o.m. om man ej sluppe högre upp än till Nålön, dit ett hamnspår ingalunda skulle höra till orimligheterna om staden en gång får bibana.


Westra Finland nr 6 den 21 januari 1891. WF var ”Tidning för Björneborgs stad och Satakunta landskap.” Nyhetsförmedlingen fungerade fint, för redan den 17 januari hade artikeln publicerats i Nya Pressen och Vasabladet.
Från Historiska tidningsbiblioteket.
(Inf. 2012-10-24.)

*     *     *

— Älfven som farled. Vid gamla hamnen har en bom dragits öfver ån. Vi befinna oss alltså i den ljufva tid, då man har att vänta stock och props i älfven. Emedan dessa ofta skada fisket och fiskarenas bragder samt göra älfven ibland nästan obegagnelig såsom trafikled, tillåta vi oss att påpeka följande ställen i lagen om vattenrätten: „Ej må ledbommar så utläggas, att samfärdseln hindras eller fisken afhålles från lekplats eller fiskeställe; och bör begagnande af fäste och landning så vidt görligt är ske å ställe, där minsta olägenhet vållas, och flottningsgods vid strand icke kvarhålles längre än nödigt är”. Och om „kungsådra” heter det: „Såsom kungsådra vare hållen en tredjedel af vattnets bredd vid medelvattenstånd . . ; dock må i strömfall till kungsådra ej räknas större bredd, än att en tredjedel af strömfallets vattenmängd där nedgår. Där far- eller flottled begagnas (i strömfall) må likväl kungsådras bredd ej understiga 7 meter”.

Det är uppenbart, att dessa föreskrifter ej hittills blifvit strängt följda under flottningen i Nykarleby älf. Stundom har man hast svårt att komma fram med en rankig båt genom bommarnas öppning vid stranden i gamla hamnen. Och dock bör en tredjedel af åns bredd hållas öppen! Huru det varit i strömfallet Ragnörn, torde här ej behöfva nämnas.

Det tillhör stadsfiskalen i Nykarleby (icke länsmannen) att se till att lagen i detta fall strängeligen efterlefves, och må vi icke längre nöja oss med den ordning eller oordning, som hittills fått passera. —


Österbottniska Posten, 03.05.1907, nr 18, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2024-02-20.)

*     *     *

Nykarleby.

Stockflötningen i Nykarleby älf. Det af stadsfullmäktige i Nykarleby tillsatta utskottet för uppgörande af ändringsförslag till särskilda paragrafer i flottningsstadgan för Lappo älf har föreslagit följande förändringar:
     Stockflötning får äga rum från islossningen till den 25 juni. Från Apotekarsforsen i Nykarleby stad till Ragnörs fors bör flötning ske inom ledningsbommar, så att man har båtled på ömse sidor om bommarna. Omedelbart nedanför Ragnörn uppsamlas stockarna i lämpliga grimmor, som genast transporteras till behörig upplagsplats.
     Enligt hvad man försport torde svårigheter icke möta att få en sådan förändring af flottningsstadgan genomförd. Dess värre torde förändringen icke kunna genomföras så snabbt som man beräknat. — Ö. P.

Bokhandeln i Nykarleby har i dagarna genom köp öfvergått till hr Josef Herler.


Jakobstad nr 21 den 14 mars 1908.
Från Historiska tidningsbiblioteket.
(Inf. 2012-10-24.)

*     *     *

Olaga sikfiske. Natten mot torsdagen gjorde polisen beslag på en större mängd fångstredskap för sik under Ragnörn och nedanför Nybron i Nykarleby. De utlagda bragderna innehöllo en myckenhet sik, en hel stor säck, och vägde den största siken 3 ½ kilo. För det förbjudna fisket komma att åtalas fiskarena Johan Boman, Gustaf Boman, Gustaf Byström och ordföranden i Nykarleby fiskargille K. O. Olson.  (Ö. P.)


Gamlakarleby nr 82 den 22 oktober 1910.
Från Historiska tidningsbiblioteket.
(Inf. 2012-10-24.)

*     *     *

Nära att drunkna var en gosse i onsdag afton. Arbetaren Ahonens två små gossar lekte vid älfstranden strax nedanför bron, och under leken föll den ena gossen i ån, hvarvid strömmen förde honom ett stycke utåt älfven. Kommen nedanför f. d. Holstius gård gled gossen åter närmare strand, så att seminaristen Dreijman, som ensam varit i närheten och sett gossens olycka, där lyckades rädda honom på det torra. Gossen var då i ganska medtaget tillstånd. Händelsen utgör en kraftig varning för barnens målsmän att ej såsom i detta fall låta barnen utan tillsyn uppehålla sig vid älfven. Lyckligtvis slapp gossen denna gång från olyckan med blott en förkylning, men det kunde ha gått illa.


Islossningen i Nykarleby älf
försiggick i år den 24 april. På morgonen satte sig isen nedanför Aptekarforsen i rörelse ned till Gamla hamnen, och vid middagstiden kom isen uppifrån ån, men stannade äfven den ett stycke nedanför Ragnörn. Någon islossning kunde man ej heller i år tala om, ty den lilla ismassa, som rörde sig, bestod blott af mycket små stycken. Någon skada gjorde därför ej isen. Numera är det klart vatten ända ut på Alöfjärden. Sista året gick isen den 17 och 18 april, således endast en vecka tidigare.


Österbottniska Posten, 28 april 1911, nr 17, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Hinder i farled. Sedan flera år tillbaka har vraket af galeasen „Tor”, tillhörigt handl. S. A. Liljeqvist, legat förankrat ett stycke nedanför Ragnörns fors, men senaste vinter borttogs ankaret, hvarför äfven vraket under islossningen följde med isen ända mot Djupstens norra udde och stannade där midt i farleden, där det sålunda komme att utgöra hinder för trafiken. På grund häraf har magistraten förständigat ägaren att undanskaffa vraket från platsen.


Österbottniska Posten, 28 juli 1911, nr 30, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-05-13.)

*     *     *

En höflig fråga till vederbörande.

Får enligt de nya flottningsstadgarna hela västra delen af älfven mellan Ragnörn och Nybron, efter det propsflötningen i öfriga delar af älfven slutförts, i veckor och månader användas till förvaringsplats för props, hvarigenom all trafik genom det större faret i Ragnörn och all landning på västra älfstranden förhindras?

Båtsman.


Österbottniska Posten, 28 juli 1911, nr 30, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Nejonögonfisket har under denna höst varit synnerligen gifvande i ån. För närvarande är dock genom de många strida regnen vattenståndet så högt, att fisket omöjliggöres på de vanliga ställena. I Ragnörn har dock duktiga fångster blifvit gjorda ännu under denna vecka.


Österbottniska Posten, 10 november 1911, nr 45, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Elektrisk belysning vid Nykarleby seminarium. Senaten har beviljat ett anslag för införande af elektriskt ljus vid Nykarleby seminarium från instundande vårtermins början.


I fara att drunkna
var härom dagen en gosse, som ville pröfva isens styrka i närheten af Kuddnäs. Lyckligtvis fick han hjälp i sista minuten af en rask kvinna, som skyndade till stället.

Tilldragelsen utgör en allvarsam erinran till föräldrar och målsmän att varna och vakta pojkarna för den svaga is, som natten mot i går lagt sig öfver ån mellan stadsforsen och Ragnörn, och för andra svaga isar.


Österbottniska Posten, 8 december 1911, nr 49, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Nykarleby älv avkastade sitt istäcke den 23 april. På förmiddagen satte sig isen i rörelse vid Rajåkern, dit en stor mängd isflak redan under natten eller föregående dag drivits från Jeppo och tornat upp sig. Tolvtiden på dagen bröt isen sig fram genom Jutbackaforsen, fyllde för en stund hela älven inom staden och drevs med god fart till Nybroforsen. Nedanför denna söndersmulades den fasta isen inom några timmar, varpå alltsammans satte sig i rörelse mot åmynningen. På eftermiddagen sköt isen vid gamla hamnen, och i torsdags på morgonen sträckte sig öppet vatten till Djupstens norra udde. Medan islossningen pågick, steg vattnet, vilket var starkt uppblandat med slam, i ovanligt hög grad. Vid Ragnörn var vattenståndet ett par timmar omkring 2 1/2 meter högre än det normala. I Forsbytrakten åter, där vattnet steg närmare 2 meter, översvämmades åkertegarna och landsvägen av vårfloden, som förde med sig stora ismassor, varigenom trafiken på landsvägen under en stor del av onsdagen omöjliggjordes.

Isgången åstadkom större eller mindre skador å samtliga kvarnar och andra industriella inrättningar vid älven. Från Jeppo medförde floden bl. a. en lada och 20 famnar pappersved samt från trakterna närmare staden ett 30-tal bomstockar, en snöplog, ett par mindre broar m. m. På en del ställen pressades isen med sådan styrka upp på landbacken, att den slet upp alar med rötterna eller knäckte av dem som stickor, varefter den förde dem vidare med sig nedför ån. — Ö. P.


Jakobstad, 26 april 1913, nr 32, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-23.)

*     *     *

Stadsfullmäktige behandlade vid sammanträde senaste måndag den 28 april bl. a. följande ärenden:

1. Anslagsfrågor. Av utminuteringsbolagets vinstmedel för sistlidet år beviljades nedannämnda anslag: stadens nykterhetsförening 400 mark, föreningen Svenska folkbildningens vänner 400 mark, kommunala sjukhuset 1,500 mk, för reparation av badhuset 1,000 mk, för Ragnörns forsens upprensning 500 mk, för allmänna platsers förskönande 2,000 mk, för järnvägsändamål 12,000 mk och segelsällskapet Ägir 200 mk. Återstoden, 400 mk, reserverades för oförutsedda behov. Anhållan om understöd hade gjorts jämväl för Kronoby folkhögskola och för Vasa läns norra nykterhetskrets, men måste avslag härå givas på grund av vinstmedlens otillräcklighet.


2. Järnvägstrafiken till Andra sjön. Beträffande trafiken till hamnen meddelade ordföranden bl. a. följande uppgifter: Om banan till hamnen trafikeras i samma utsträckning som senaste sommar, åsamkas järnvägen en årlig förlust av c:a 200 mark; trafikeras den inte alls, blir förlusten enligt beräkning 308 mk 50 p. Skulle åter trafiken utsträckas till varje veckodag, bleve förlusten blott c:a 50 mk större än i fjol. Av denna anledning hade järnvägens direktion föreslagit, att banan till Andra sjön skulle trafikeras under sommarmånaderna alla dagar. Stadsfullmäktige godkände detta förslag. Till biträdande trafikchef vid järnvägen antogs på förslag av järnvägsdirektionen ingeniör Paul Nessler, som tillträder befattningen den 1 instundande juni.


3. Hamnordningen. Frågan om utarbetande av ny hamnordning för staden bordlades till nästa sammanträde, och uppdrogs åt apotekar G. Roos att från närliggande städer införskaffa sådana upplysningar, som för frågans förberedande vore av vikt.


Österbottniska Posten, 3 maj 1913, nr 18, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Ragnörn är åter nästan ofarbar. Fiskare och skäribor klaga över att de även med toma båtar ha synnerligen svårt att passera „lillfaret”, „storfaret” är, som bekant, flottningsled. En grundlig ränsning i synnerhet av nedre loppet är sålunda av nöden påkallad.


Österbottniska Posten, 4 juli 1913, nr 27, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Eländet börjar redan. För en vecka sedan begynte de första propsarna och stockarna komma dansande utför forsen. En bom är dragen från Nybron till Ragnörn, och nedanför Ragnörn samlas virket i „grimmor”. Men dessa grimmor göras så stora, att de upptaga hela ån och störa all båttrafik nedanför Ragnörn. Senaste lördag blev en motorbåt utskjuten och ankrad utanför Nålön, rätt nära stranden. Men den fick inte vara på sin plats. Då ägaren senaste måndag kom till stället för att bege sig till sjöss, var båten flyttad, så att den låg med aktern i bottnen invid stranden och kättingen under flottarnas bommar. Men detta bekom inte herrar flottare det minsta. Först på kraftiga tillrop kommo de till hjälp, och efter två timmars väntan kunde motorbåtsägaren komma ut. Enligt uppgift har saken anmälts för ordningsmakten, ty man önskar inte längre tåla denna hänsynslöshet, som vi tyvärr sått vänja oss vid. Flottningsmanskapet har uppgivits vara A. B. Schaumans i Jakobstad.


Den reguliära automobiltrafiken Vasa—Nykarleby blev inställd efter första resan, emedan hr Lillqvists för ändamålet inköpta automobil råkade ut för en olycka under första resan. Styrinrättningen kom i olag till följd av ett fel i materialet, och auton hamnade i diket med passagerare och allt icke långt från Vasa. Dess bättre stötte sig passagerarna icke allvarsamt, men bilen blev skadad. Den är dock nu reparerad, och turerna begynte i går.


Österbottniska Posten, 15 maj 1914, nr 20, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Huru flottningsstadgan efterleves. Det virke, vars flottning nu en lång tid pågått, äges av Kimo Aktiebolag med hr Simon Smeds som huvudman. Trotsande flottningsstadgans tydliga föreskrift, att intet virke får sorteras i flottningsleden utan skall i grimmor bortföras ur densamma, tillåter sig nämnda firma — enligt vad oss meddelats — att sortera sitt virke i farleden nedanför Ragnörn och bedriver därtill flottningsarbetet med så ringa manskap, att flottningen, som skulle vara slutförd i juni ytterligare förhalas en lång tid, i det flottningens sista „ända” ännu är i Jeppo. Vederbörande länsmansmyndighet har sig missförhållandet bekant, men ingen ändring har försports.


Att stänga allmän farled s
ynes fortfarande vara en småsak, som ej bekymrar flottningsförmän och arbetare det minsta. Åtminstone har den övriga allmänheten svårt att tro, att det beror på annat än bristande vilja och förakt för andras rättigheter, när farleden — såsom häromdagen vid Gamla hamn — helt och hållet stänges av props.


Österbottniska Posten, 17 juli 1914, nr 29, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

— Vattenkraften i Nykarleby älv. I en till drätselkammaren i Nykarleby riktad skrivelse har kronolänsmannen Eric Söderström i egenskap av representant för ett antal personer, intresserade för anläggandet av ett mindre vattenverk vid någon av de för närvarande icke använda forsarna därstädes, anhållit om rätt att för en tid av minst femtio år få arrendera förslagsvis Ragnörns eller Forsbacka forsar för att därstädes anlägga ett vattenverk avsett att leverera kraft till en fabrik i kemikaliebranschen.

Samtidigt har hr Söderström även anhållit om uppgift huruvida och på vilka villkor strandtomt för ovanantytt ändamål kunde erhållas. — Ö. P.


Åbo Underrättelser, 8 januari 1917, nr 6, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-23.)

*     *     *

Ragnörns fors. Fiskare och andra personer, som under somrarna haft att färdas genom forsen vid Ragnörn, ha ofta klagat över de svårigheter, med vilka dylika färder varit förenade, då en mängd stenar blivit liggande i farleden och i denna därutöver småningom avsatt sig slam och grus, genom den uppgrundats. Vid drätselkammarens senaste sammanträde, där förslag väcktas om vidtagande åtgärder för underlättande av genomfarten i forsen, beslöts att det s. k. lillfaret skulle under sommarens lopp uppmuddras samt stenarna i faret och vid sidorna avlägsnas. Arbetet skulle vidtaga, så snart vattenståndet i forsen blivit något lägre än vad det nu är. Då det s. k. storfaret under större delen av sommaren användes såsom stockflottningsränna, har man icke ansett det vara av nöden att låta verkställa en rensning av detta.


Österbottniska Posten, 22 juni 1917, nr 25, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

— Fisket i Nykarleby älv har även under senast förflutna vecka bedrivits synnerligen intensivt, att döma av det antal fiskarbåtar, som synts vid forsarna, i synnerhet nedanom Ragnörn. Sikfisket har varit lönande både med ryssjor och nät; så erhöll en fiskare en morgon i sex ryssjor 110 kg. sik. Dock klagas allmänt över att stockflottningen vållat fiskarena ett stort avbräck, i det att fisken icke blott synes bli hindrad av stockarna vid uppstigningen vid forsarna, utan uppgives det att vattnet i älven blivit så förorenat genom flottningen, att en mängd sik dött därav. Dagligen ha fiskarena nämligen döda sikar i sina ryssjor, och de påstå, att det förorenade vattnet är orsaken därtill.

Vid åmynningen invid Djupsten ha enligt meddelande från poliskammaren, ett tiotal soklotbor de senaste dygnen bedrivit olaga sikfiske med omkring 20 ryssjor o. ett antal nät. Fiskevattnet är där gemensamt för Nykarleby stad och Forsby by. Såsom naturligt är har det väckt förargelse, att fiskevattensägarna icke ensamma fått fiska i vattnet, och fråga väcktes i fredags om att de främmande fiskarena skulle instämmas till häradsrätten för olaga fiske.

Nejonögonfisket pågår just nu som bäst. Det torde nu vara något mera givande än i fjol, men även det störes av stockflottningen. Nejonögonen eller „nättingarna”, som de allmänt kallas här, ha kostat [?] st., orensade omkring 5 mk och stekta eller annars färdigt preparerade 8 mk. — Ö. P.


Vasabladet, 23 oktober 1917, nr 109, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-23.)

*     *     *

Det »pärlfiskeri» Topelius hade tänkt sig, i framtiden anlagdt vid älfven ofvanom Ragnörs fors, där badande ungdomar ännu i dag pläga upptaga inhemska pärlmusslor ...


Finsk Tidskrift nr 1sida 31, 1 januari 1918. Tyvärr finns än så länge inte mer än detta, ty ”Denna tidning är upphovsrättsskyddad. Tidningen kan användas av kunderna på friexemplarsbibliotek med hjälp av dataterminaler som reserverats för ändamålet.” stod det i sökresultatet på Historiska tidningsbiblioteket.

I januari 2022 råkade jag komma in på sidan, för då var den tillgänglig.
(Inf. 2012-10-24.)

*     *     *

Virkesflottning. Ett större parti trävirke, bestående av 180.000 ft stock samt 600 famn. props, tillhörande firman Jörgen Burud i Vasa flottas för närvarande nedför älven. Första delen av virket har redan passerat Ragnörn, medan den sista delen befinner sig en kilometer överom Haralds såg.


Österbottniska Posten, 26 juli 1918, nr 30, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

som idka fiske i Nykarleby älv, förbjudas vid laga ansvar att stänga farleden vid Ragnörn genom att vältra stenar i forsen.

Nykarleby den 10 aug. 1918

Drätselkammaren.


Österbottniska Posten, 23 augusti 1918, nr 34, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Ragnörns-fors.

Än som förr, du dina toner blandar
med de sorgsna som med dämpad röst
sjunga, och i deras toner andas
bitter smärta i förtvivlat bröst.

Sorgsen sjunger hon den blida tärna,
ty från henne ödets makter tog
hennes allt. — Att fosterlandet värna
han med eldigt mod i striden drog.

Så i kväll, en krans hon binder,
sätter varsamt den på vännens grav.
Smärtans tårar fukta hennes kinder,
Herre du — du tog vad du mig gav.

Mången far och mor, som stödd vid staven
sett sitt framtidshopp likt blomman dö.
Ställde högt för kraven uppå tidens lömska sorgeö.

När jag vill all jordens ävlan glömma
vandrar jag i kvällens stjärneljus
ut till Ragnörns helga plats att
drömma om ett möte i Allfaderns hus.


K. Lundqvist, Österbottniska Posten, 22 augusti 1924, nr 34, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar. Oväntat att hitta en dikt om forsen. Den nämns åtminstone i ytterligare en dikt.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Rysskadorna. I Vasa län ha inom föreskriven tid inlämnats inalles 157 ansökningar om ersättning för skador, förorsakade av den ryska militären under krigstiden.

 

Vid stadsfullmäktiges sammanträde i måndags behandlades bl. a. följande ärenden.

Delgavs styrelsens för kommunala sjukhuset årsberättelse ävensom berättelsen över Österb. svenska distriktssinnessjukhus verksamhet.

Förbundet Itsenäisyyden Liittos skrivelse angående firandet av midsommardagen som den finska flaggans dag föranledde ingen särskild åtgärd av fullmäktige.

Godkändes styrelsens för kraftverket förslag om smärre ändringar i leveranskontraktet med Munsala elektricitetsandelslag samt om leverans av elektrisk ström till Eugmo by i Larsmo ävensom till Åminne.

Till fullmäktige hade inlämnats en såväl av i staden som i kyrkobyn boende personer undertecknad anhållan om vidtagande av åtgärder för upprensande av forsen vid Ragnörn. Fullmäktige uttalade sitt erkännande av frågans betydelse och remitterade densamma till drätselkammaren och kraftverkets styrelse.

Föredrogs skolstyrelsens tillkännagivande, att folkskolreglemente för staden fastställts. Stadsläkaren d:r Elisabet Backmans anhållan om tjänstledighet beviljades. Vikarie från 24 juni—30 juni prof. Wold. Backman och under juli månad med. lic. Bruno Enqvist.

Godkändes förslag till kioskhandelns ordnande i staden.

Till tomtmätare i staden utsågs lektor K. T. Oljemark.

Hälsovårdsnämndens förslag om inrättandet av en brunn vid Ebba Brahes ruddamm remitterades till drätselkammaren, likaså frågan om uppsättandet av en elektrisk lampa i kyrktornet, vilken skulle utgöra ett gott styrmärke vid infarten till älven.

Frågan om anskaffande av reservkraft för kraftverket remitterades till kraftverkets styrelse.


Österbottniska Posten, 11 maj 1928, nr 19, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Nykarleby-brev.

Den 13 okt. 1932.

Det har icke så sällan skämtats med tornuret i vår goda stad. Detsamma har till och med kallats spökuret, och väl vore om det på sätt eller annat skulle kunna varsla om ting, som stunda. Det har utan tvivel åldern inne och har säkert varit med om mångt och mycket som övergått staden. Men det hat icke någon säker och pålitlig gång, då det i alltför hög grad är beroende av väder och vind. Det är i det avseendet ett riktigt Tycho Brahe ur, som oftare än nu är fallet borde ställas och regleras. Den store astronomen, som levde på 1500-talet, hade ju som känt ett ur, som måste ställas varje kvart timme för att gå rätt.

Någonting i den stilen borde väl även komma vårt tornur till del, för att man skulle kunna lita på detsamma. Nu kan det hända, att det är ett stycke förut, så att Kovjoki bussen går ifrån en då man följer sin egen klocka, som är rätt ställd. Sådant är fatalt för den, som är stadd på resa, och kan säga många hårda ord om det gamla uret, då han blivit efter.

I fall det ej är möjligt att få det att gå rätt, vore det bättre om det skulle gå litet efter eller, hellre än att det är förut. För en väl ordnad trafik är det absolut nödvändigt, att avgångstiden noga iakttages. Här om någonsin fordras precision. Annars blir det lätt obehagliga överraskningar och ledsamheter. Stadens fäder borde därför se till, att tornuret går rätt, ifall det är meningen att man skall följa detsamma. Man, kommer annars i samma situation som Sandels vid Virta bro, där som det hette, vårt ur var tolv och vi följde det, men den ryska klockan var ett.

I dag spred sig det ryktet i staden att här inträffat ett fall av barnförlamning. Men ryktet växer, och snart var det två. Människorna bli så lätt skrämda. Vid närmare efterforskning fick man det beskedet, att det endast var ett misstänkt fall, således icke säkert. I Gamlakarleby har det hetat att det varit över ett dussin fall barnförlamning. Nu har man emellertid senare fått höra, att väl hälften av dessa endast äro misstänkta. Försiktighet är ju bra men om den går för långt, kan den även skada och verka oroande. Det är därför bäst att hålla tungan rätt i mun och inte utan vidare göra varje misstänkt fall till verklig barnförlamning.

Vi ha annars här i staden nu en tid levat i provdämningarnas tecken. En andra provdämning verkställdes nämligen här av överstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna för ett par veckor sedan. Det var vid högvatten. Man ville göra en undersökning även vid ett sådant, då det tidigare skedde vid lågvatten. Den 17 kommer en värdering att verkställas Ragnörns fors för att bestämma den ersättning, som Nykarleby stad borde betala åt rättsägarna av närmaste fors i det fall att den skulle rensas av staden och sammanbyggas med stadsforsen.


Marcus [Oljemark?] Österbottens Dagblad, 18 oktober 1932, nr 84, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-23.)

*     *     *

Siken och vi.

Nu är sikens fredningstid. Den ingick i måndags och räcker månaden ut, och sikarna vid Ragnörn hoppa och sjunga: hurraa, va’ vi må bra!

Om du, min lagtrogna läsare, emellertid ser sik tillsaluhållas i morgon på torget, så bli därför ej förfärad. Ty fisken får offentligt säljas t. o. m. den 7 oktober (därefter endast i hemlighet). Lagen måste nämligen förutsätta, att ej all lagligen fångad sik genast kan avyttras, utan man måste ha några dagar på sig. Detta bör du minnas, t. o. m. om man erbjuder dig en helt livad och gladlynt sik, ty som varje fiskare vet, är siken en seglivad rackare, som med glatt humör kan leva sex dagar på land. Förresten kan den ju även legat i sump eller kylinrättning.

Det finns tyvärr orter i vårt land, där man icke är lika nogräknad med sikens fredningstid som hos oss. Jag vet särskilt en, där det brukar gå härligt livat till i mörka oktobernätter. När kvällen faller på, glida spöklika skuggor ut på strömmen. Det är båtarna, som samlas till det ställe, där fisket lönar sig bäst. Snart är det en hel liten flotta, som manövrerar med håvar i vattnet. Där är icke endast fattigt folk, som behöver en liten extra förtjänst, och icke endast ortsbor; där kommer man t. o. m i bilar från andra orter för att få vara med om ett riktigt kraftigt fiskafänge på en ort, där särskilt sikfiskare påstås vara fridlysta under oktober månad.

Annat är det hos oss. Har inte självaste landshövdingen fäst sin uppmärksamhet på oss och framhållit oss som ett föredöme för andra orter. Res till Nykarleby, säger han, och se, huru siken frodas och blir allt talrik den omtanke man har om dess fredande till fromma för kommande släkten. Snart blir deras älv så full av fisk mellan kraftverket och Rågårdshällan, att jag blir tvungen att hejda polisen i dess energiska motarbetande av tjuvfisket.

Det är ett vackert beröm, som icke luktar illa.

Sik.


Frodigt.
Ett majsstånd, hela 3,25 m högt, vuxet å hr Uno Sarlins gård på Källbacken, förevisades i går red. Kolvarna äro halvmogna.
Likaså förevisades en blommande tobaksplanta, 2,40 hög, vuxen å John Hägglunds gård på Källbacken.


Österbottniska Posten, 5 oktober 1934, nr 40, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Upprensningen av Ragnörn fors.

Efter att i ärendet ha inhämtat alla vederbörande myndigheters utlåtande har landshövdingen numera på särskilda villkor bifallit till stadsfullmäktiges i Nykarleby ansökan om tillstånd att enligt ett föreliggande förslag upprensa den nedanom Nykarleby stad belägna Ragnörn fors i Nykarleby socken.


Österbottniska Posten, 8 november 1935, nr 45, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Stadsfullmäktige

— — —

Upprensningen av Ragnörn. Delgavs Landshövdingens utslag ang. tillstånd till upprensning av Ragnörn fors, bl. a. på villkor, att arbetet bör vara slutfört inom förloppet av tio år. Till grund för arbetet ligger ett av ing. Rick. Gylling uppgjort förslag. Beslöts hos kommunikationsministeriet anhålla om arbetets utförande på statens bekostnad såsom nödhjälpsarbete.

— — —


Österbottniska Posten, 3 april 1936, nr 14, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Stadsfullmäktige

— — —

Under året påbörjades upprensningen av Ragnörns fors samt sprängningsarbetena för köttkontrollstationen.

— — —


Lagenlig köttkontroll
i Nykarleby stad kommer enligt statsrådets förordnande att införas från den 1 instundande november.
     Köttkontroilstationen är numera färdig. Stadsfullmäktige besågo efter senaste session den samma och uttalade sin belåten het med den i allo moderna inrättningen.


Österbottniska Posten, 15 oktober 1937, nr 41, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Älven isfri den 11 april.

Under närmare en veckas tid hade den is, som i medlet av senaste vecka samlats mellan Brunnsholmarna och Storbron, endast ryckt något närmare bron, där den hölls tillbaka av det tillsvidare obrutna isfältet mellan bron och kraftverksdammen. På tisdagen brast isen nedanför kraftverket, stannade ett tag vid Kuddnäs och fortsatte därpå genom den isfria Ragnörn till Nålörn. Onsdag vid middagstiden satts sig ispackningen ovanom Storbron plötsligt i rörelse. Lappoisarna kom då ned, tog Rajåisen med sig och tryckte på isen vid storbron samt bröt sönder isfältet där nedanom, varefter ismassorna rutschade över dammen vid kraftverket och fortsatte till Djupsten. Det räckte över en timme för isen att passera staden.


Österbottniska Posten, 13 april 1945, nr 15, s. 2. Alla islossningsnotiser är inte publicerade.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

A v g i f t e r

Avgifter för  f i s k k o r t  och mjärdar i Ragnörn böra med det snaraste erläggas i Fiskbutiken.

Fiskelaget


Österbottniska Posten, 9 december 1949, nr 49, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)

*     *     *

Stadsfullmäktige

behandlade i går kväll förutom andra läsningen av budgeten, bl. a. tomtfrågan för det eventuella Arava-bygget, en ansökan om rätt att arrendera industritomt invid Kovjoki-vägen och järnvägen, en fråga om Ragnörns upprensning och några smärre frågor. Tyvärr gick tidningen i press, då sammanträdet började, varför vi återkommer i nästa år. Flere av frågorna torde ha allmänt intresse.


Österbottniska Posten, 30 december 1949, nr 52, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-01-20.)



Läs mer:
Ragnörn av Einar Hedström.
I Platsen vid Nybron nämns Ragnörn ett flertal gånger.
Älven i kapitlet Fakta.
Fler artiklar ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2012-10-24, rev. 2024-02-20 .)


*     *     *

 



(Inf. 2022-01-23.)