Några speciella stenar i Nykarleby

Många Nykarlebybor känner till monumentet vid Juthas, minnesstenarna över Zacharias Topelius, R. R. Eklund, Mikael Lybeck och Joel Rundt. Men det finns betydligt fler stenar som minner om flydda tider, speciella händelser och bemärkta personer. Här presenteras några av de mindre kända i staden och dess omgivningar.


Offer- och besvärjelsestenar

Bonskogsvägen är en del av den månghundraåriga kustvägen. Strax innan den ansluter till Munsalavägen står Gapastein och väntar på en munsbit. Han är förmodligen rätt hungrig vid det här laget, för det är åtskilliga år sedan någon Bonäs- eller Munsalabo på väg till staden gett honom en hötapp för att försäkra sig om god handelslycka.

Någonstans på Rikilimossen mellan Grev Tott gatan och Kovjokivägen fanns Rikiligubbens sten. De onda krafter som den besatt kanske härjar fritt eftersom ingen längre vet var den finns och ingen heller kan den långa besvärjelsen som fråntar gubben hans kraft.

Ingen kastar heller nu längre sju stenar eller en slant på Meitanstein strax före Storbacken vid Andrasjövägens södra sida för att få god fiskelycka. R. R. Eklunds minnen av stenen är dock lyckligtvis förevigade i en dikt i Du stallbror med Gud:


Går stigen ännu som förr?

Går stigen ännu som förr? Lyser sista sänkan
ängsullsvit, med myriader små gumhuvuden
nickande stugvärldens avsked åt nya pojkars flock?
Uppåt på barrhal stig bar det den gången
då världen var öppen och ny. Bakom oss
slöt sig för en dag unkna byn, medan frejdigt
våra metspön slamrade mot kvistarna.

Hur fritt där uppe! Ett hav av luft
tog mot oss mellan martallarnas stammar
och vida skummade renlaven.
Lätt fördröjde man sig
lyssnande till en växelsång på tystlåtna mon.
Ja, stå ni kvar ännu
ni sjungande tre aspar i fattigskogen?

Och kasta pojkarna nu som förr sin slant i gropen
uppe på Märkesstenen, som står vaktande
där första strimman hav skönjes?
Känner man att en plikt är fylld, en glädje löst
ur sista tvånget, och stormar man ner
mot blänkande strimman, ständigt vidgande sig
tills hela havet tångdoftande svallar kring fötterna?


Speciella händelser
Präststenen vid Juthas med årtalet 1777 inhugget minner om ett av starke prästen Johannes Freytags kraftprov. De flesta av hans stordåd är beskrivna av Gunnar Nylund i Solvarv i den mustiga Balladen om den väldige prästen, som inleds med:

Folket efterfrågar stundom
tidender om starka prästen
var han levt och när han verkat
prästen Freytag folkmuns Freta
Under tredje Gustavs tider
säges född i Brahestaden
uti sjuttonhundratalet
kom hans färder till Nykaabi
för att ordet där predika
jämväl tukt och Herrans maning
Dock ej sägner honom bringats
för hans konst att prästman vara
men för sällan skådad styrka
boende i rygg och länder
Västerväg till Jepu lades
uti dessa nådens tider
allt från Värnamo till Juthas
Kommen till Pärhinders backe
krokobacken nära Olsas
mötte block i stenigt kummel
kullersten som måste undan
Sex man baxade med lödor
men förgäves - kullerblocket
ville ej sin livsgrop lämna
Då kom ridande där Freytag
hoppade i gropen neder
lade arm och skulderstyrka
spände rygg och tre varv flög den
stenen som gråskäggig vittnar
än om bragden invid vägen
stava kan du år och data
sjuttonhundrasjuttisju

[Hela balladen.]


Stenhuvudgubben på Gubbastein är ett minne från när Munsalavägen stod färdig 1939. Från sin upphöjda plats övervakade han trafiken på den dåvarande riksåttan och besöktes av Nykarlebybor på promenad tills han försvann spårlöst i samband med ett vägbygge omkring 1968. I maj detta år återfanns huvudet och en återuppsättning är nära förestående.


Gravstenar

I kyrkan finns gravstenar från 1600-talet. Trivialskoleläraren, sedermera prästen Nils Olofsson Ringius och borgmästare Cordt Bockmöllers väldiga gravstenar är uppställda i den låsta prästfarstun på södra sidan. Gravstenen över borgmästaren Jakob Bockmöller till höger i vapenhuset kan alltid beskådas när kyrkan är öppen.


Övriga stenar

Utöver dessa finns det många andra stenar som bär på historia som t.ex. minnesmärken över stupade och minnestavlor över bemärkta personer. Några av dem som ihågkommits är Johan Emil Bränn, Anna Nordkvist, Karl Nyberg och Carl Synnerberg. Andra stenar med historia är t.ex. Kärleksstenen, råstenar och rådhusurets lod. Ett minnesmärke som inte förverkligats utan stannat på planeringsstadiet är det över striden i Nykarleby den 24 juni 1808. Kanske 200-årsdagen 2008 aktualiserar de skrinlagda planerna. [Och det gjorde det!]

 

Fakta
På webbplatsen Nykarlebyvyer kan du läsa mer om dessa stenar och ta del av det mesta som rör stadens historia. Där finns gamla vykort, poesi och prosa, historiker, bibliografi, hädangångna hus, kartor, stadsplaner, minnesmärken, tragedier, tändsticksetiketter, dialekten, filateli, ritningar, släktutredningar, panoramor, modeller, nejonögon, Nykarlebystjärnan och mycket, mycket mer.

www.nykarlebyvyer.nu



Skriftliga källor:
Backman, Woldemar (1937) Tvenne gravstenar från 1600-talet i Nykarleby kyrka, Österbottniska Posten nr 41.
Birck, Erik (1988) Nykarleby stads historia del III.
Eklund, R. R. (1940), Du stallbror med Gud.
Fågelbärj, Nelly (2000) Stadsresan, Vasabladet den 16 december.
Nylund, Gunnar (1982) Solvarv.
Thurman, Janne (1931) Janne Thurman berättar om sig själv

Muntliga källor:
Lars Pensar
Bror Johansson

Fredrik Liljeström, Nykarleby din sommarstad 2006, bearbetad.


Läs mer:
Innehållsförteckning till kapitlet Minnesmärken.
(Inf. 2006-09-30, 2017-08-22 .)