storm + nykarleby

Apropå den svåra stormen natten mellan den 16 och 17 september 2020 sökte jag storm och nykarleby i tidningar i Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Det blev några stormartiklar, men även annat:

   
Follskollärarseminariet i Nykarleby 1873

Dödsfall (Anders Vilhelm Grenman)

 
Stormen i förra veckan 1885
Nykarleby seminarium (upphyrning) 1900
Rätt till strömfall 1912
Sedvanlig höstmarknad  
En snöstorm  
Nykarleby i Mercators handels- och industrikalender 1913

Islossningen i Nykarleby älf.

 

Elektricitetsfrågan i Nykarleby stad med omnejd

1924

Folkdräkts-möte

1926

En enhetlig folkdräkt för nykarlebynejden

 
En våldsam storm 1927
I sjönöd med last av vilddjur  

*     *     *

Från hemlandet.

Follskollärarseminariet i Nykarleby har nu tagit ett stort steg framåt, då flertalet af dess lärare nu äro utnämnda. Skolöfverstyrelsen har hos Hans Kejserliga Majestät i underdånighet hemstäldt att direktor Conradi måtte varda utnämnd till direktor vid seminariet, och har bemälde öfverstyrelse derjemte utnämnt läraren vid tekniska realskolan i Vasa J. Lindskog, gymnastikläraren F. V. Heikel och läraren vid högre folkskolan i Helsingfors F. V. Illberg till att ifrån och med nästinstundande läseårs början vara lektorer, Lindskog i matematik, fysik och teckning, Heikel i gymnastik, populär anatomi, kemi, botanik och zoologi samt Illberg i musik och kalligrafi vid seminariet i Nykarleby. Grundningsarbeten äro också numer påbörjade på seminarietomten och lär byggnadsarbetena komma att med allvar fortgå.

Dödsfall.

Att Styrmannen från Nykarleby stad Anders Vilhelm Grenman efter en kort men häftig sjukdom stilla afled uti staden Limerick i Irland den 18 December 1872, i en ålder af 37 år 5 månader 6 dagar; djupt sörjd och saknad af maka, en minderårig dotter, moder och syskon samt talrika vänner och bekanta, varder endast på detta sätt aflägset boende slägt och vänner tillkännagifvet.



Österbotten, 1 februari 1873, nr 3, s. 8.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Seminariet i kapitlet Fakta.

*     *     *

— Stormen i förra veckan var en af de svåraste man upplefvat denna tid på året; ja, gamla fiskare sade sig aldrig någon årstid sett en sådan sjögång och så hemska brottsjöar. Skogar hafva nedbrutits, tak rest bort och fönsterrutor söndrats. Haverierna vid våra kuster som inträffade under stormen voro ovanligt talrika. Så låg ett mindre fartyg från Uleåborg ankradt vid Stubbens lotsplats för tre ankaren, men alla tre kettingarna sprungo och fartyget dref uppför Oravais fjärden tills det slutligen strandade i närheten af Seiplax hemman; lyckligtvis var der lös dybotten, så att fartyget kall vara oskadadt, der det står nedborradt i den lösa äfjan. I stadens hamn föranledde stormen åtskilliga störningar. ,,Norra Posten” omtalar att en engelsk ångare ,,Norway”, lastad med jernvägsskenor från Midlesbro till Uleåborg och Gamlakarleby skall hafva strandat den 12 utanför Brahestad. Tvenne i Brahestads hamn förankrade barkskepp hafva af stormen drifvits i land; en Kalajokijakt skall hafva grundstött i närheten af Jakobstad. På onsdagsafton föll snö, så att marken på aftonen var helt och halv snöbetäckt, i våra orter.


Österbottniska Posten, 18 juni 1885, nr 25, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*     *     *

Nykarleby seminarium. Senaten har faststält det hyreskontrakt, hvarigenom för den sammansatta klassen af seminariets i Nykarleby öfningsskola upphyrts på två å från den 1 juni 1900 af gårdsägaren August Andersson Smedsbacka i dennes egande Smedsbacka gård en sal samt tvänne kamrar äfvensom tambur och förstuga jämte nödiga uthus emot en hyra af 450 mark i året.


Jakobstads Tidning, 15 september 1900, nr 73, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Seminariet i kapitlet Fakta.


*     *     *

Begagnande mig af den i Kejserliga Förordningen angående rätt för egare af vattenverk att i vissa fall få sin rätt till strömfall af domstol pröfvad, gifven den 23 juli 1902 och dess 1 § meddelade rätt, får såsom ägare af förenämnda förordning tillkomna Vernamo kvarn och ½ vattenkraften i Juthbacka fors, belägen i Lappo älf inom Nykarleby sockens Kyrkoby, hos Herr Domhafvanden jag ödmjukast anhålla om offentlig kallelse å den, som anser sig äga bättre rätt till antydda strömfall såvidt det af vattenverket enligt meddelad, lagstånden dömningsrätt upptages att vid Häradsrätten i Nykarleby m. fl. socknars tingslag vid af Herr Domhafvanden utsättande viss rättegångsdag, som efter natt och år efter kallelsens utfärdande infaller, sitt anspråk anmäla. Öppen talan förbehålles. Nykarleby, Vernamo, den 28 maj 1012.

E. O. Söderström.
Kvarnägare i Nykarleby socken,
g:m Eric Söderström.
Kronolänsman.


Suomalainen Wirallinen Lehti, 1 oktober 1912, nr 227, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*     *     *

Sedvanlig höstmarknad hölls härstädes senaste fredag och lördag. Den vackra soliga väderleken hvardera dagen hade lockat en rätt stor skara marknadsbesökare, särskildt ungdom, till staden. De torgförda varorna voro af samma slag, som man vid härvarande marknader tidigare sett: trävaror, jordbruks och körredskap, frukt och kram samt hemväfda tyger från Ilmola, Lappo och Vörå. Kommersen syntes vara ganska liflig, och i synnerhet förklarade sig tyghandlandena vara nöjda med marknaden.

Hästhandeln, som egentligen skulle försiggå vid Andra kampen å planen midtemot Kuddnäs, drog sig småningom mot staden, där köpslående försiggick här och där midt på gatan. Införseln af hästar torde icke varit synnerligen stor, och priset å yngre sådana varierade från 400 till 700 mark. Blott få duktiga hästar stodo till salu, påstå stadens hästuppköpare. Ehuru spritbutikerna voro stängda under marknadsdagarna, syntes druckna individer rätt talrikt å stadens gator. En person har blifvit åtalad för olaga brännvinsförsäljning, men polisen håller före, att otillåten utminutering af spritdrycker skedde flerstädes i stadens utkanter, ehuru utöfvarna af yrket icke råkade fast. Stölder, begångna under marknaden, ha icke anmälts, men däremot fick polisen ett och annat att göra med slagsbultarna. Ett styfvare sortens slagsmål utkämpades i finska arbetarföreningens lokal (”Talon”) första marknadsdagen på aftonen, då några finsktalande druckna personer råkade i delo med hvarandra. En af dem, en person från S:t Mickels-trakten, inburades i polishäktet och stod i måndags tilltalad inför rådstufvurätten. Såsom karaktäristiskt för det lif, som fördes i finska „Talon”. Må nämnas, att polisen redan kl. 10 på fredagsaftonen nödgades afblåsa danssoarén därstädes, emedan så många af „Talons” kunder hamnat i polishäktet, att flera icke hade utrymme där.

I stadens häkte suto på fredagen 22 och på lördagen 6 personer.


Läs mer:
Marknaderna av Erik Birck.


En snöstorm, hvars motstycke härstädes enligt äldre personers utsago icke torde ha förekommit i mannaminne, har de två senaste dagarna hemsökt våra nejder och åstadkommit stor förödelse både i staden och å kringliggande landsbygder.

I tisdags på aftonen sjönk temperaturen under fryspunkten, och påföljande morgon var marken betäckt med ett tunt snölager. Vinden, som på natten varit sydlig, kastade på onsdagsmorgonen plötsligt om till nordsidan och tilltog i häftighet. Snart rasade ett yrväder, som i styrka påminde om en februaristorm. Från hamnen meddelas, att hafsvattnet under onsdagens lopp sjunkit c:a en meter.

Stormen fortfor i går hela dagen, men bedarrade på eftermiddagen, då yrvädret upphörde och luften klarnade upp något.

Om ovädrets framfart vittna bl. a. flera kullblåsta björkar i stadens esplanad. Vid seminariet lade sig en gammal poppel till ro, och detsamma var fallet med flera stora träd annanstädes i staden. Någon skada hade stormen däremot icke anställt vid hamnen, där båtarna redan torde vara i godt förvar på landbacken.

Från landsbygden meddelas oss, att stormen flerstädes åstadkommit skada. I Soklot lössletos tre uthustak, som vräktes till marken. Ett vedlidertak kastades hos bonden Johan Vik till en del genom ett fönster i boningshuset in i stugan, krossade en säng och ramponerade ett hörn af spiseln. Gårdsfolket, som befann sig i ett rum i andra ändan af byggnaden, slapp undan med blotta förskräckelsen. Kullvräkta träd, afbrutna flaggstänger och stora snödrifvor, hopade på vägarna, visa, att stormen denna gång inte var af det vanliga staget.

Ännu i onsdags var vägen till Jakobstad farbar med häst, men i går på eftermiddagen måste resande på flera ställen vika af från vägen och köra öfver åkrar.

I Munsala har stormen farit illa fram med telefonledningarna, af hvilka få voro i skick i går. Mångenstädes lågo telefonstolparna kullvräkta, eller hängde de på trådarna. Å Udden hade ett 50-tal träd blåst omkull. Stora vackra granar mellan karaktärsbyggnaden och bryggan hade brutits af som stickor eller ryckts upp med rötterna af den rasande stormen. Några båtar på stranden hade kastats flera hvarf omkring; en splitterny segelbåt vid Jåfs sönderslogs i spillror. Hos Holmas kastades ett nytt perttak bort från ladugården. Drifvorna lågo på sina ställen höga som gärdesgårdar, ingen människa kunde färdas ute med häst och släde, och hvilka skador utöfver de ofvan omnämnda stormen åstadkommit, kunde man i går afse inte ännu uppge. Fåren voro i Munsala liksom äfven i Soklot och Forsby ute på bete i skogen eller på någon holme i skärgården. Att de stackars kräken inte haft det alltför väl dessa dagar, kan man lätt förstå. I går på eftermiddagen hämtades hem ett antal får till Munsala kyrkby; de sågo frusna och illa medfarna ut, men torde repa sig. I Vexala voro äfven några hästar ute i skogen under ovädret.

Från Jeppo har intet telefonmeddelande ingått till oss; ledningarna äro afbrutna. Personer, som i går färdades från Jeppo till staden, uppge, att telefonstolpar och träd på flera ställen lågo kullstjälpta öfver vägen. Termometern visade under ovädersdagarna 3—1 köldgrader.


Österbottniska Posten, 4 oktober 1912, nr 40, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*     *     *

NYKARLEBY (UUSIKAARLEPYY)

Stad med 1,241 innevånare (11), belägen i Wasa län något ofvanför Lappo elfs utflöde i Bottniska viken. Grundlagd 1620. Handel. Tulluppbörden 0,05 milj. mk (11). Industri. Inom stadens område äro belägna c:a 20 fabriker och handtverkerier med ett produktionsvärde af 0,10 milj. mk, sysselsättande 30 arbetare (11). Finanser. Den taxerade inkomsten i staden belöpte sig, för hus och tomter till 0,08 milj. mk, för näring och rörelse till 0,37 milj. mk, för löneförmåner, pensioner m. m. till 0,21 milj. mk (11). Stadens inkomster 0,07 milj. mk, hvaraf 0,02 milj. mk uttaxerade medel, utgifter 0,06 milj. mk (11). Antalet skattören 3,190, skattörets belopp 200 mk, uttaxering per 100 mk inkomst 3 mk 15 p. (11). Värdet af stadens egendom 0,64 milj. mk, stadens oguldna lån 0,17 milj. mk ( 31/12 11). Kommunikationer. Telegraf. Telefonnät med anslutning bl. a. till Kristinestad, Wasa, Jakobstad, Gamlakarleby, Uleåborg samt via Jakobstad och Wasa med Södra Finlands Interurbana Telefonbolag. Dagliga järnvägsförbindelser. Afstånd per järnvägtill Jakobstad 28 km., tågtid c:a 1½ t., Gamlakarleby 50 km., tågtid c:a 3½ t., Wasa 173 km., tågtid c:a 6 t., Helsingfors 510 km., tågtid c:a 19 t. Hamnförhållanden. Stadens hamn har ett djup af 10—19 fot.


[Boken är skriven på svenska, finska, tyska och engelska. Endast svensk text införs här, men de övriga rubrikerna är kvar.]

Embetsverk, allmänna inrättningar, föreningar, m. m.
Virastoja, yleisiä laitoksia, yhdistyksiä, y. m.
Behörden, öffentliche Einrichtungen, Vereine, u. s. w.
Authorities, Public Institutions, Associations, etc.


Statens verk och inrättningar.

Valtion virastoja ja laitoksia.
Staatliche Behörden und Einrichtungen.
Gowernment Offices and institutions.

Besigtningsman för ångpannor: Ernst Saxén.
Besigtningsman för fartyg: Paul Nessler.
Justerare: A. F. Menander.
Järnvägsstationen. Se kommunala verk och      inrättningar.
Mantalsskrifvare: S-R. Jernström.
Parmmätare: A. M. Gyllenberg. [Hömätare.]
Postkontoret. Postförvaltare: W. Heurlin.
Provinsialläkare: Nils Durchman.
Telegrafstationen. Chef: S. Myntti.
Tullkammaren. Tullförvaltare: Ludv. Nilsdorff.


Kommunala verk och inrättningar.

Kunnallisia virastoja ja laitoksia.
Kommunale Behörden und Einrichtungen.
Municipal Officials and Institutions.

Brandkommissionen. Ordf. och sekr.:
Oscar Calamnius.
Brandkårerna. Chef för allmänna brandkåren:
Oscar Calamnius.
Brandstationen. Brandmästare: A. M. Gyllenberg.
Distriktsdjurläkare. K. Laurell.
Drätselkammaren. Ordf.: Axel Kisor; sekr.:
Mathilda Nylund.
Drätselkontoret. Stadskamrer och stadskassör; Mathilda Nylund.
Fattigvårdsslyrelsen. Ordf.: K. V. Petrell;
sekr.: Mathilda Nylund.
Förmyndarenämnden. Ordf.: Ludvig Nilsdorff.
Gästgifveriet. Innehafves af Stadshotellet.
Hamnkontoret. Hamnkapten: Axel Kisor.
Hälsovårdsnämnden. Ordf.: Gust. Roos.
Järnvägsstationen. Stationsinspektor: Helme Nylund.
Magistraten. Politieborgmästare: Oscar Calamnius; politierådmän: Carl Nylund och C. F. Öhrling;
sekr.; Oscar Calamnius; stadsfiskal: A. M. Gyllenberg; kronokassör: Fritz Olson.
Notarius publicus: Oscar Calamnius.
Rådstufvurätten. Justitieborgmästare:
Oscar Calamnius.
Sjömanshuset. Ordf.: Gust. Roos; sekr. och ombudsman: Carl Nylund.
Stadsfogdekontoret. Stadsfogdebiträde:
Aug. Johansson.
Stadsfullmäktige. Ordf.: K. F. Spolander;
vice ordf.: Gust. Hedström; sekr.: Oscar Calamnius.
Stadsläkare: G. Ahlström.
Våghuset. Vågmästare: John Birk.


Kyrkliga myndigheter.

Kirkollisia virastoja.
Kirchliche Behörden.
Church Authorities.

Pastorskanslier. Ev. Luth. förs.
Kyrkoherde: K. V. Petrell.


Handels-, närings- och yrkesföreningar.

Kauppa-, elinkeino- ja ammattiyhdistyksiä.
Handels-, Gewerbe- und Berufsvereine.
Commercial, Industrial and Professional Associations.

Handtverks- och fabriksföreningen. Ordf.; vakant; ombudsman och sekr.: A. M. Gyllenberg.


Handels-, tekniska och yrkesskolor.

Kauppa-, teknillisiä ja ammattikouluja.
Handels-, technische und Oewerbeschulen.
Commercial, Technical and Professional Schools.

Handtverksskolan. Förest.: Alex. Björklund.


Sjukhus.

Sairaaloita.
Krankenhäuser.
Hospitals.

Barnbördshuset. Inneh.: Dr. G. Ahlström.
Stadens sjukhus.


Teater- och konsertsalar.

Teatteri- ja konserttisaleja.
Theater- und Konzertsäle.
Theatre and Concert Halls.

Finska Arbetareföreningens hus.


Firmor i Nykarleby.

Liikkeitä Uusikaarlepyyssä.
Firmen in Nykarleby.
Firms in Nykarleby.

Siffrorna efter hvarje firma hänvisa till rubriknummern i Branchafdelningen.

Numerot toiminimien jäljessä viittaavat otsikkonumeroihin Toimialaosastossa.

Die Ziffern hinter jeder Firma deuten auf die Nummern der Rubriken in der Branchen-Abteilung hin.

The numbers after each firm refer to the branch numbers in the Branch Section.


Blomqvist, Wilhelm, 394.
Blomström, A. J., 509.
Blomström, Isak, 509.
Brunnsholmarna, 368.
Byman, A., 122.
Casén, Aug., 228, 283.
Eriksson, Hugo, 398.
Fennia, Brandförsäkrings-Aktiebolaget, 128.
Fennia, Henkivakuutusosakeyhtiö
     Lifförsäkringsaktiebolag, 128.
Finnström, J. A., 398.
Finnström, Lina, 81.
Forsberg, Axel, 3.
Halme, H., 243.
Haraldsfors Såg, 445.
Herler, Axel, 181, 188.
Herlers, Josef, Bokhandel, 52, 334,
Holländer, K. & C:o, 418.
Holmqvist, Joh., 408.
Holstius, J. H., Emigrantkontor, 94.
Häggblom, F. Ö., 365.
Jacobsson, Aug., 133.
Kaleva, Försäkringsaktiebolaget, 128.
Kisor, Axel, 228.
Kjällström, Johan F., 394.
Koppelomäki, K., 403.
Korsåkers Kvarn, 306.
Kovjoki Kvarn, 306.
Kovjoki Såg, 445.
Kreatursförsäkringsbolaget i Finland, 128.
Kullervo, Tapaturmavakuutus-Osakeyhtiö, 128.
Lifränteanstalten i Åbo, 128.
Liljeqvist, S. A., 228, 283.
Mattsson, A. W., 228, 283.
Mellersta Österbottens Advokatbyrå, 1.
Nessler, J. W., 53, 102.
Nordling, Emil, 403.
Nordling, Joel E., 228, 283.
Nordstjernan, Lifförsäkrings-Aktiebolaget, 128.
Norrland, Brandförsäkrings-Aktiebolaget, 128.
Nya Bageriet, 25, 230.
Nygårds Läderfabrik, 133, 304.
Nygårds Läskdrycks- och Mineralvattenfabrik, 304.
Nygårds Ölbryggeri, 543.
Nykarleby Aktiebank, 30.
Nykarleby Elektricitetsverk, 91.
Nykarleby Fotografiatelier, 114.
Nykarleby Hvitvaruaffär, 80, 283.
Nykarleby Järnväg, 189.
Nykarleby Leksaksfabrik, 248.
Nykarleby Pertspiksfabrik, 417.
Nykarleby Sparbank, 30.
Nykarleby Stads Kvarn, 306.
Nykarleby Telefonbolag, 464.
Nykarleby Utminuteringsbolag, 523,
Nykterhetsvärdshuset, 368.
Nylund, Carl, 254.
Olin, A., 492.
Patria, Olycksfallsförsäkrings-Aktiebolaget, 128.
Phoenix Assurance Co. Ltd., 128.
Pohjola, Palovakuutus-Osakeyhtiö, 128.
Roos, Gustaf, 7, 304.


Mercators Handels- och Industri-Kalender, 1913–1914, s. 320 ff.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Fler stadsbeskrivningar.

*     *     *

Islossningen i Nykarleby älf.

Nykarleby älf afkastade sitt istäcke don 23 april. Medan islossningen pågick, steg vattnet, hvilket var starkt uppblandat med slam, i ovanligt hög grad. Vid Ragnörn invid staden var vattenståndet ett par timmar omkring 2½ meter högre än det normala. I Forsbytrakten åter, där vattnet steg närmare 2 meter, öfversvämmades åkertegarna och landsvägen af vårfloden, som förde med sig stora ismassor, hvarigenom trafiken på landsvägen under en stor del af dagen omöjliggjordes. Vi återgifva här ett par bilder från islossningen.



(Amat. foto. I. E. K.)
Förstoring.



Förstoring.


Veckans Krönika, 10 maj 1913, nr 19, s. 12.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Islossning av Erik Birck.

*     *     *

Fritt fält.

Elektricitetsfrågan i Nykarleby stad med omnejd.

Till oss skrives


Redan i cirka 15 års tid har frågan om elektrifieringen av Nykarleby stad jämte socknar varit aktuell. Först planlades länge och väl en storstilad, väldig kraftcentral i Nykarleby stads fors, som ännu denna dag har en outbyggd styrka om minst 1,500 effektiva hästkrafter; kostnadsberäkningar, dammprojekt m. m. dylikt införskaffades av verkliga fackmän på området. Frågan tycktes nu nära sin lösning. Ett större aktiebolag med tillräckligt ryggstöd planerades, och aktieteckningen lyckades över förväntan väl. Den pekuniära sidan var redan ordnad, då den sista starka motvinden bröt lös. Stadens fäder, på vilka nu det sista avgörandet berodde, voro emellertid av motsatt åsikt. Huru skulle staden riskera utarrendera sin enligt fackmäns åsikt synnerligen värdefulla egendom, forsen, åt ett okänt bolag! Tänk, staden kunde ju i ett nu förvandlas till en industristad med smutsiga arbetare och allt vad med dem följer! Finlands vackraste idyll skulle bli en avskräckande proletariatsstad. Nej, tack! Villkoren måste därför bestämmas så stränga för arrendatorerna att all tanke på aktiebolag för Nykarleby kraftcentral med detsamma skulle nödgas uppges. Staden ansåg sig ha tillräcklig både nytta och gagn av sin fors med sin kvarn och sitt elektricitetsverk. Den 40 hästkrafter starka generatorn var nog tillräcklig att ge belysningsström åt de få behövande. Under de allra strängaste vintermånaderna kunde ju de elektriska lågorna ersättas med några talgdankar. Pretansionerna äro ju ej så värst stora i en dylik småstad. Frågan skrinlades för några år framåt. Men i all anspråkslöshet dyker frågan upp på nytt. Denna gång är det landskommunerna, som på andelsprincipens grund vilja, i bästa samförstånd med staden, utnyttja all den kraft man möjligtvis kunde genom utbyggande av alla forsar i Nykarleby stads omedelbara närhet erhålla. Nya förslag, kostnadsberäkningar från höger och vänster införskaffas, möten hållas och intresset är lindrigt sagt stort från allmänhetens sida. Men de ledande inom Nykarleby stadssamhälle äro ännu de samma. Femton års erfarenheter ha ingenting förmått uträtta med avseende å deras konservatism. På andelslagets anhållan om samarbete och understöd ger staden ett överlägset svar: här reda vi nog oss utmärkt själva, men om landsborna äro riktigt hyggliga så skall andelslaget arrendera forsen på följande »goda» villkor 1) Fmk. 10,000 årligt arrende samt fri kraft för belysningsändamål. När detta svar delgavs de tilltänkta andelsmedlemmarna, gick ett öronbedövande sorl genom församlingen. Man skildes åt med det fasta beslutet att elektrifiera landsbygden, men med kraft från annat håll. Det blåste motvind ännu den gången, men frågan hade endast vunnit på motståndet från stadens sida.

Nu ha två år gått sedan dess. Landsbygden har nu elektricitetsfrågan i första stadiet löst. Men denna gång utan någon som helst samverkan från Nykarleby stads sida. Kraft fås nu från Haraldsfors, som belyser en del av Munsala och Nykarleby landskommun. Om denna belysning skriver en insändare i Ö. P. bl.a.:

»Så har då det mörka Munsala äntligen fått »upplysning» och enligt fackmäns uppgift av bästa slag. Många försök ha tidigare gjorts för erhållande av elektrisk belysning till kommunen, men alla ha de strandat på oenighet och ekonomifrågor, ända tills Haralds sågbolag senaste höst erbjöd kraft på acceptabla villkor. Det må sägas till munsalabornas beröm, att de denna gång varit ovanligt eniga. Visserligen har en och annan även nu funnit det bekvämast att hålla sig på sidan tills vidare och låta andra riskera försöket, men många ha de inte varit. Skräpprat och dumma gissningar har man även fått höra, men sådant är ju naturligt, i synnerhet när det är fråga om ett nytt företag, som folk inte begriper. Och den som minst förstår pratar mest. Tills vidare är det blott kyrkobyn och södra Vexala, som komma i åtnjutande av »det nya ljuset», men det torde finnas möjligheter att utvidga ledningsnätet även till andra byar i en snar framtid. Början är gjord, och den lovar gott. Det goda resultatet är den bästa rekommendation för Nykarleby Ingeniörsbyrå. Det är den som lett hela arbetet både vid kraftstationen och mottagningsorten. Kraftberäkningar och kostnadsförslag stämma med verkligheten, och en lekman som ser på resultatet, kan endast konstatera, att det är fackmannaarbete. Håller anläggningen, vad den nu lovar äro vi tacksamma och nöjda.»

Medan sålunda den länge planerade kraftcentralen småningom växer och växer och omspinner Nykarleby stad på alla sidor med sina ledningar införskaffa stadens fäder nya dammrättigheter, kostnadsförslag för elektriska spårvägar och dylikt från alla håll, och märker ej att oljan i de egna lamporna just håller på att ta slut. I det egyptiska mörkret, där fäderna knappast kunna se varandras kända nunor, beslutes utan tvekan att för framtiden inköpa en 100,000 mks ångmaskin för att belysa stadens 764 fullvuxna. De outnyttjade 1,500 hästkrafterna i forsarna äro för dyrbara att användas för dylikt ändamål. Staden är  och bör så förbli: landets vackraste idyll — i solfager sommarbelysning.


Ȁlven sorlar och brusar,
livet drager förbi
staden är tyst och stilla
sjunken i drömmeri.»

[Nykarleby av Erik Knape.]


Wasa-Posten, 5 februari 1924, nr 15, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Kraftverket i kapitlet Fakta.

*     *     *

Diverse.

Folkdräkts-möte.

Representanter för Nykarleby sockens ungdoms- o. a. för frågan intresserade föreningar sammankallas härmed till möte förstkommande tisdag den 9 febr. kl. 7 e. m. i Nykarleby ungdomsförenings lokal för att behandla frågan om en enhetlig hembygdsdräkt för Nykarleby socken. Se närmare artikeln i dagens nummer.

Einar Hedström.


Österbottniska Posten, 5 februari 1926, nr 5, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*     *     *

EN ENHETLIG FOLKDRÄKT FÖR NYKARLEBYNEJDEN.

Möte på tisdagen den 9 januari.


Som känt har föreningen Brages dräktsektion ivrigt samarbetat med ungdoms- och andra föreningar inom Svensk-Finland för fastställande av folkdräkter för de särskilda socknarna. Blott i undantagsfall såsom i Lappfjärd och Tjöck har ju den gamla folkdräkten fortlevat i bruket ända till den dag som är. I de flesta fall har det gällt att med stöd av de upplysningar man kunnat erhålla och på grund av de rester av tyger och enstaka klädespersedlar som bevarats, åter konstruera upp de dräkter, som i socknarna fordom använts. I en del fall ha mycket ofullständiga upplysningar stundom inga alls stått till buds, som för övrigt naturligt är, då ingalunda varje socken fordom hade sin till området noga avgränsade dräkt, och då de nuvarande socknarna i regeln äro uppdelningen av f. d. större sådana. Emellertid har man velat tilldela varje nuvarande svensk socken en dräkt såsom för den utmärkande, en dräkt att användas främst vid festliga tillfällen av olika slag. Vilken roll dessa dräkter med sin färgglädje spelat t. ex. vid våra sång- och musikfester, är allom bekant.

Då Brages dräktsektion nu behandlat Munsala- och Jeppodräkterna i deras detaljer, har sektionen samtidigt upptagit frågan om dräkt för Nykarleby socken. Någon enhetlighet i fråga om hembygdsdräkt kan man här minst av allt tala om. Munsala kvinnodräkt har i staden rätt allmänt använts. I landskommunen har jämväl en särskild dräkt vunnit insteg. Eller rättare flere särskilda dräkter. Ty dessa, som ytterst basera sig på Munsala-dräkten, ha såväl till randning som färger utfallit högst olika och delvis mycket illa, vad utseendet beträffar. Härtill kommer, att man på endel håll komponerat ihop dräkttyg, utan att detsamma alls haft något stöd i mönster från fordom. Alla skola de emellertid representera Nykarleby socken, som sålunda saknar en enhetlig, för densamma utmärkande hembygdsdräkt.

För åstadkommande av önskad enhetlighet i dräktfrågan borde med det allra snaraste en överenskommelse träffas och särskilt med hänsyn därtill, att måhända flere personer ärna lägga sig till dräkt i och för den stora sång och musikfesten i Åbo instundande sommar. Framför oss ligger även ett förslag i saken från Brages dräktsektion. Att i detalj redogöra för detsamma bleve här för långt, varför vi endast inskränka oss till några antydningar. Då i Nykarleby socken veterligen icke kunnat uppletas något originalmönster från fordom, sänder Brage som prov på tyg till kvinnodräkt ett mycket vackert brunbottnigt tyg med växelvis smala och breda ränder i gult, rött, grönt och svart. Tyget är av ett i Munsala funnet originalmönster ända från 1700-talet, alltså ganska rart. (Munsala själv har ju tagit endast sina blåbottnade tyger i bruk.) Liv och kjolsäck skulle då bliva bruna i överensstämmelse med kjolens bottenfärg, blusen helvit med hålsöm och veck enligt närmare beskrivning, förklädet vitt eller vid högtidliga tillfället av svart siden med nedtill utsydda mörkröda silkesrosor samt långa svarta band. Duken vitbottnig, blommig. Strumpor vita och skor med skospännen enligt ett av de många original, som funnits i Närpes, norrom vilken ort dylika icke anträffats.

Den föreslagna mansdräkten skulle för att harmoniera med kvinnodräkten bli av brun vadmal, och föreslås härvid såväl en knäbyxdräkt från början av 1800-talet som en långbyxdräkt från medlet av samma århundrade. Västen till den förra enligt original av lagman Sundius' i Munsala väst av finrandigt bomullstyg med svarta, röda, vita och gula ränder löpande i sned vinkel nedåt.

Då på redan anförda skäl dräktfrågans ordnande är av brådskande natur, sammankallas ett möte i saken redan till instundande tisdag den 9 februari kl. 7 e. m. å Nykarleby ungdomsförenings lokal (Rådhuset, hörnrummet mot normalskolan.) Att genom sedvanlig annonsering sammankalla resp. föreningar i de skilda byarna för att utse representanter i en dräktkommitté medhinnes sålunda icke. Till fördel vore dock, om på ett eller annat sätt så kunde begås, att vissa av de vid mötet närvarande finge anses som officiellt representerande sina föreningar. För övrigt är mötet öppet för i frågan intresserade, officiellt utsedda eller icke, och vore det av vikt, att de skilda ungdomsföreningarna därvid bleve representerade, så att ingen del av socknen lämnade sig åsido och efter ett eventuellt fattat avgörande vid mötet endast hade att nöja sig med de närvarandes beslut eller, om icke, att gå sin väg för sig, till ringa båtnad för den enhetlighet, till vilken omsider bör strävas. Att en stor del ungdomar redan hava sina dräkter bör icke avhålla dem från deltagande. Dräkter äro ej eviga, ny ungdom växer upp, och det gäller här att fatta ståndpunkt ej med hänsyn endas; till vad som nu är, utan för framtiden.

Mötet eger att fatta ställning till Brages förslag, närmast angående kvinnodräkten, eller till möjliga förslag som vid tillfället kunna framkomma. Det vore därför önskvärt, att mötesdeltagarna från de skilda delarna av socknen medförde prov på de dräkter eller tyger, som redan kommit till användning. Närmare detaljer delgivas vid mötet, till vilket man även skall försöka skaffa ett enligt Brages prov vävt helt kjoltyg för att bättre kunna bedöma detsamma.

Alltså: Om tisdag kl. 7 e. m. i Nykarleby ungdomsförenings lokal!


Österbottniska Posten, 5 februari 1926, nr 5, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Nykarleby folkdräkt.

*     *     *

En våldsam storm rasade söndagen den 2 dns åtföljd av stark höjning av sjövattnet och tidvis om söndagen och måndagen häftiga regnskurar. Stormen har även vräkt omkull träd, söndrat tak och anställt störningar i telefontrafiken, samt gjort att det elektriska ljuset, som dessförinnan varit svagt, alldeles slocknat tillsvidare.


Österbottniska Posten, 7 oktober 1927, nr 40, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*     *     *

Detta är inte Nykarlebyrelaterat, men när det kan vara inspirationen till en episod i Evert Taubes Möte i monsunen, slinker det med i alla fall:


I sjönöd med last av vilddjur.

Den 27 sept. uppfångades ett trådlöst telegram, enligt vilket den franska ångaren S:t Etienne, som varit på väg till England med full last av vilda djur för de zoologiska trädgårdarna i London och Manchester, befann sig i största sjönöd. Ångpannorna hade exploderat och ångaren befann sig i sjunkande tillstånd. Flera vilda djur hade gripits av panik och brutit sig ut ur sina burar. Ett par tigrar hade rusat upp på däck och överfallit besättningen, som skräckslagen tagit sin tillflykt till hytterna och där försvarade sig med skjutvapen. Endast genom en häftig gevärseld lyckades de hålla de rasande vilddjuren på avstånd och de hade måst döda flera av de dyrbara djuren, av vilka f. ö. många hoppade över bord och drunknade.

En engelsk ångare ångade med högsta möjliga fart till de nödställdas undsättning.


Österbottniska Posten, 7 oktober 1927, nr 40, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

 

Läs mer:
Fler artiklar ur Österbottniska Posten.
Fler artiklar ur de andra tidningarna.
(Inf. 2020-09-24, rev. 2020-09-24 .)