Thorsö och Torsö

i

Nationalbibliotekets digitala samlingar

1841–1828

Några notiser som handlar om annat, är indragna.

 


Insändt.

Thorsö.

En rotgummas berättelse.

I medlersta Österbottens vidsträckta skärgård finnes en betydlig holme, benämnd Thorsö, eller, efter gamla Svenska uttalet, Thorsör'n. Olik sina flesta kringliggande grannar och syskon i det blå, — till större delen yngre döttrar af Bottenhafvets böljor, — hvilar den på fast grund af urgammal granit, och dokumenterar deri igenom sitt ursprung och sina anor såsom gående lika långt tillbaka i tiden, som det en knapp fjerdedels mil derifrån belägna fasta landets. Ofta när jag, efter ett besök i laxfiskarenes små stugor på stranden, vandrat in bland de dystra furornas mörka skuggor, och betraktat de här och der sammanhopade klippmassorna, de mossbevuxna träden och det vilda, uråldriga tycke, som hvilade öfver hela holmen, ofta då har jag tänkt på dess namn, på den gamle Thor och på den gemenskap begge möjligen kunde hafva med hvarandra. Att sjelfva namnet är ganska gammalt, det lider intet tvifvelsmål. Möjligen torde, vid den tid då Christendomen bör jade blifva herrskande i Sverige, en koloni af halstarrige Svear och Gother hafva dragit sig hit undan öfver hafvet, för att här ostörda få dyrka sin gamla Thor. Eller skulle händelsevis någon kringströfvande viking i hedenhös hafva begagnat denna holme till offerställe?

Då saken i sig sjelf är nog mörk, och jag ej heller i lärde mäns anteckningar öfver Österbottens curiosa och antiqviteter funnit något ljus i ämnet, har jag i stället hos de olärde, hos gamla laxfiskare, notbindare, rotgummor o. d. sökt komma min Thor på spåren. Ändtligen lyckades mina efterforskningar, och jag framlägger här för läsaren en gammal rotgummas berättelse, behörigen städad, det förstås, och afklädd hvarjehanda episoder, som icke höra till saken. Likaledes bör jag icke påbörda min rotgumma den klena efterapningen af Finska runan, helst hon var oskyldig som ett lam i Finska språket, och om Väinämöinen icke visste annat, än att han var ett vanligt skogstroll. Hennes berättelse lydde i hufvudsaken ungefär så här:

I Vesterbotten, som är ett land i Sverige, bodde för lång, lång tid sedan en stor jätte, som hette Thor. Densamme Thor var en förskräckeligen stark och grym man, och bar gemenligen en väldig klubba eller hammare, med hvilken han slagit många, så väl jättar som mindre menniskobarn ihjäl. Deraf blef han mäkta stolt och stormodig till sinnes, skrytande att ingen man skulle varda honom öfvermäktig. Fast han svor vid Oden, att eho som skulle taga hammaren ur hans hand, honom skulle han gifva sig till kropp och själ som träl i all sin tid.

”Stora ord hafver du talat,” sade då en Finsk trollqvinna till honom; ”men ändock tror jag, att du i mitt hemland, på Suomis stränder, skall finna den, som är starkare au du.”

Då blef Thor förgrymmad, tog sin hammare, skörtade sina kläder opp och vadade tvärs öfver hafvet österut. När han så hade vadat en dag och en natt igenom, var han kommen nära land; [fortsättning.]


Helsingfors Morgonblad, 19 augusti 1841, nr 61.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Den Finska Handelsflottan har ånyo lidit en förlust. Skonerten Suomi, förd af Skepparen A. Sandström och tillhörig Handlanden i Uleåborg O. M. Rinman, som den 15 dennes afseglat från hemorten för att med innehafvande last, bestående af 3,060 lispund Smör, 20 lispund Pottaska, 459 tunnor Tjära och 14 skålpund Bärsylt afgå till Lybeck, strandade den 17 November, kl. 12 på dagen, utanför Thorsön, 1½ mil från NyCarleby Stad. Skeppsfolket är räddadt och lasten tros äfven kunna bergas, men af fartyget endast taklaget och seglen.


Vasa Tidning, 27 november 1847, nr 48.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

— Likaledes är en ny lotsled från Thorsö redd utanför Ahlö vid mynnigen af Nykarleby eller Lappo elf till Bonäs fjärden inom Uleåborgs lotsfördelning öppnad och med tjugufem prickar försedd, utmed hvilken led lotsning verkställes från den 20 sistlidne juni. För sagde farled är en ny lotsplats på holmen Kubban inrättad, hvarest två yngre lotsar och en lotslärling hålla vakt och uppassning, för att från sagde redd föra fartyg till Kråkskärs fjärden och Långörs sund, eller tvärtom, en tysk mil, samt till Långörn, Bonäs hamn och Munkgrundets inre hamn, eller tvärtom, en och en half tysk mil. —


Folkvännen, 6 juli 1864, nr 27.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Tillkännagifvande:

Å Kuddnäs egendoms fasta land och dess andelar i Thorsö, Alön, Bådan, Hästskär och Frössö, är all jagt och djurfångst vid vite förbjuden, Nykarleby & Kuddnäs den 25 juli 1888.
Fritz Olson.



Österbottniska Posten, 26 juli 1888, nr 30.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Nykarleby, den 5 September 1889.

— Kollision på sjön. Svenska skonaren ”Augusta”, kapten Johnsson, inlöpte på Thorsö redd den I:sta dennes efter att ute på Bottniska viken varit i kollision med ett obekant fartyg. — Skadorna torde ej varit betydliga efter ”Augusta” den 4:de d:s kunde fortsätta sin resa. Fartyget innehade last af träkol.


Österbottniska Posten, 5 september 1889, nr 36.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Nykarleby den 7 November 1889.

— — —

En gräfsvinshona sköts i förra veckan på Thorsö holme af fiskaren Björklund från Soklot. Det torde vara första gången gräflingen anträffats i våra nejder.


Österbottniska Posten, 7 november 1889, nr 45.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

— Isförhållanden i Nykarleby. Inre hamnen gick upp den 21 d:s till ångbåtsbryggan; redan tidigare har Torsö redd varit isfri. Deremot låg åtminstone ännu d. 22 dennes ett isband emellan Brudholmarne och Kråkskär, hviklet dock knappast skulle kunna hindra någon ångbåt att inkomma. — Enligt, fiskares uppgift synes ingen is till hafs. —Ö. P. —


Vasabladet, 26 april 1890, nr 34, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

— Hamnfrågan i Nykarleby. Ett allmänt möte för dryftning af hamnfrågan var utlyst till den 5 dennes. Ett stort antal stadsbor hade äfven hörsammat kallelsen och sedan till ordförande för tillfället utsetts apotekar K. H. Ekroos vidtog en liflig diskussion i frågan, hvarjemte upplästes ett af statsrådet Topelius författadt skriftligt anförande i frågan, innehållande ett vältaligt förslag om hamnens flyttning till Torsö. Flere röster höjdes emellertid för en ytterligare reparation af den gamla ångbåtsbryggan jemte en provisionell brygga på Långön vid Kråkskärs sund. Mötets beslut blef enl. Ö. P. att ingå till stadsfullmäktige med anhållan att de ville upptaga frågan samt tillsätta en komité för att utreda de olika förslagens fördelar och insamla statistiskt material för frågans utredning.


Vasabladet, 13 augusti 1892, nr 65, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



[Nu kommer en del enahanda notiser om ”Okände egaren”, men det blir större variation längre fram.]


Okände egaren till 78 stockar af olika dimensioner samt märkta med A. C., hvilka sjömannen Gustaf Boman m. fl. personer, alla från Nykarleby socken, i slutet af sistlidne Maj månad bergat från Thorsö fjärden, uppmanas härigenom att, vid det i § 169 af Nådiga sjölagen den 9 Juni 1873 stadgade äfventyr, inom natt och år efter det härom tredje gången kungjorts göra sin rätt till det bergade godset gällande antingen härstädes eller hos tullkammaren i Nykarleby. Helsingfors, af Tullstyrelsen, den 17 Juni 1898.

Enligt befallning:
Ivar Palmgren,
2931 (3—1)


Finlands Allmänna Tidning, 21 juni 1898 nr 140.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



 

 

Okände egaren till omkring 300 stycken bräder och plankor af olika dimensioner samt märkta, bräderna med en krona emellan bokstäfverna S.S. och plankorna med K.L., hvilka sjömannen Julius Sund från Nykarleby stad, den 9, 10 och 11 i denna månad bergat från öppna sjön vester om Thorsö holme, uppmanas härigenom att, vid det i § 169 af nådiga sjölagen den 9 Juni 1873 stadgade äfventyr, inom natt och år efter det härom tredje gången kungjorts, göra sin rätt till sagda gods gällande antingen härstädes eller hos tullkammaren i Viborgs stad. Helsingfors, af Tullstyrelsen, den 24 November 1903.

Enligt befallning:
F. V Haavisto.
61128 (3—2)


Okände egaren till sammanlagdt 888 stycken plankor, märkta K. L., samt 708 stycken bräder, märkta S. S. med krona, hvilka lotsen Johan Viik och särskilda andra personer från Nykarleby stad och socken, den 6, 7 och 9 innevarande November bergat från öppna sjön i närheten af Thorsö benämnda holme och Hellgrund, uppmanas härigenom att, vid det i § 169 af nådiga sjölagen den 9 Juni 1873 stadgade äfventyr, inom natt och år efter det härom tredje gången kungjorts, göra sin rätt till sagda gods gällande antingen härstädes eller hos tullkammaren i Nykarleby stad. Helsingfors, af Tullstyrelsen, den 26 November 1903.

Enligt befallning:
Ivar Palmgren.
6169 (3—2)


Finlands Allmänna Tidning, 4 december 1903, nr 282.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Virallisia ja laillisia julistuksia.

— — —

c) 20 tolttia eri mittaisia lankkuja, varustetut merkeillä osaksi L. D.  B, osaksi H.  B.  L, osaksi Lule, sekä 20 tolttia eri mittaisia lautoja varustetut merkeillä osaksi H.  B.  H, osaksi Lule, jotka kalastaja Matts Erikinpoika Ahlnäs viime Marraskuun puolivälissä on korjannut aavasta merestä Thorsö nimisen saaren länsipuolella Uudenkaarlepyyn maaseurakunnassa; — — —



Suomalainen Virallinen Lehti, 14 december 1904, nr 291.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Okände egaren till

     a) omkring 996 stycken furu- och granplankor och bräder af olika dimensioner, dels märkta S (en krona) S, dels L. K., dels åter omärkta, hvilka bonden Karl Jakobsson Knuts m. fl. personer under sistlidne November månad bergat från öppna sjön utanför Laxön och Thorsö holme;
     b) 48 stycken furu- och granplankor af olika dimensioner, märkta med 4 stycken i ändan af plankorna inslagna sexuddiga stjernor, hvilka fyrvaktaren vid Valsöarnas fyr Anton Nordborg den 24 i sagde månad bergat från stränderna invid nämnda fyr, uppmanas härigenom att, vid det i § 169 af nådiga sjölagen den 9 Juni 1873 stadgade äfventyr, inom natt och år efter det härom tredje gången kungjorts, göra sin rätt till sagda gods gällande antingen härstädes eller hos tullkammaren i Nykarleby beträffande det under punkt a) upptagna och hos tullkammaren i Nikolaistad beträffande det under punkt b) omnämnda godset. Helsingfors, af Tullstyrelsen, den 5 Januari 1904.

Enligt befallning:
Emil Lindroos.
171 (8-1)


Finlands Allmänna Tidning, 15 januari 1904, nr 11.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Okände egaren till omkring 200 bräder och plankor af olika dimensioner, märkta S (en krona) S, hvilka bonden Anders Johansson Näs, från Monäs by af Munsala socken, i början af sistlidne November månad bergat från öppna sjön utanför Thorsö holme, uppmanas härigenom att. vid det i § 169 af nådiga sjölagen den 9 Juni 1873 stadgade äfventyr, inom natt och år efter det härom tredje gången kungjorts göra sin rätt till sagda gods gällande antingen härstädes eller hos tullkammaren i Nykarleby. Helsingfors, af Tullstyrelsen, den 23 Januari 1904.
Enligt befallning:
Emil Lindroos.
474 (3—3)


Finlands Allmänna Tidning, 5 februari 1904, nr 29.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Tacksamt bysamhälle. Vid senaste söndag hållen bystämma med lägenhetsinnehafvare i Soklot by öfverräckte byåldersmannen landtbrukaren Anders Olin å bysamhällets vägnar en dyrbar ring af guld till sekreteraren vid stämman, läraren M. W. Froste, som allmän erkänsla för det intresse och hängifna arbete han utom skolans egentliga verksamhet ådagalagt, då det framför allt gällt bysamhällets väl och bästa. Ringen är ett fint och smakfullt arbete. Å dess insida finnas ingraverade orden: ”Torsö fiskevatten”, hvilken text tillkommit med anledning däraf, att det till icke ringa del är hr Frostes förtjänst, att fiskevattenfrågan mellan Finska kronan och nämnda bysamhälle fick en för detsamma lycklig lösning.


Österbottniska Posten, 29 mars 1912, nr 13, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Sjöprotest. Hos notarius publicus i Nykarleby har befälhavaren å engelska ångaren Bandicar, kapten John Glass anmält, att han den 8 dennes anländt med sitt fartyg till Hällgrunds lotsplats, där han förgäves signalerat efter lots, och måste han därför på egen risk gå genom en farled utan remmare och sjömärken. Fartyget, som i Kråkskärs sund skulle lasta pitprops av Hellnäs sågaktiebolag för hrr Pyman Bell & C:o, Newcastle on Tyne, England, har nödgats kvarstanna å Torsö redd, där det, utsatt för vindar från alla vädersträck, är i ständig fara. I anledning härav protesterar mr Glass på det bestämdaste mot att lots icke funnits att tillgå samt att remmare och sjömärken icke äro utsatta; och fritager han tillika sig och sitt rederi från skyldigheten att erlägga lots och fyravgifter. Ö. P.


Jakobstad, 15 juni 1912, nr 47, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

En nitisk privat lots. Ehuru alla lotsar å Hällgrunds lotsplats afgått och farleden till Nykarleby följaktligen är outprickad, hafva flere ångbåtar inkommit, såsom man påstått utan lots och intagit propslast å Torsö redd. Numera har man emellertid funnit, att de flesta blifvit inlotsade af f. d. lotsen Johan Johansson från Högbacka. Han lär vanligen invänta fartygen å Torsö, hvari från han seglar dem till mötes för att erbjuda sitt bistånd.

Alltid tycks dock ej hans tjänstvillighet blifva uppskattad, ty då han härom dagen erbjöd sig att lotsa ångaren »Joseph Davis», som sedermera grundstötte utan för Svartön, in till Jakobstad, ville man ej ha hans hjälp.

Johan Johansson afgick från lotsverket för omkring tre år tillbaka. Öb. P.


Det brännvinet. I förra lördags råkade bonden Jakob Johansson Svartnäs från Vexala och bondesonen Anton Gustafsson från Soklot i lufven på hvarandra på grund af olika åsikter om en hästs ålder. Slagsmålet börja de på amerikanskt vis, men slutade på finskt. Den ena af kämparna måste anlita läkare. Ö.P.


Vasabladet, 16 juli 1912, nr 85, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Sälfångsten utanför Nykarleby. Enligt Ö. P. begåvo sig för par veckor sedan från Monäs i Munsala 15 man, fördelade på tre båtlag, ut till havs på sälskytte. Ett av dessa lag, stationerat på Torsö i Nykarleby skärgård, fällde på lördagen i trakten av Stubben 24 sälar. I måndags var fångstlyckan ännu bättre, då icke färre än 42 stycken, därav 13 stora gråsälar, fingo sätta livet till. Därest icke vinden samma dag börjat blåsa från sydost och satt isen i rörelse, hade båtlaget blivit i tillfälle att döda ytterligare 14 sälar, som lågo uppe på isen, men nu sluppo ned. De två övriga båtlagen ha däremot haft mindre god tur på fångstfärden.


Österbottens Folkblad, 28 mars 1913, nr 24, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Till namnet icke till gagnet.

De tvenne lotsar, som för denna seglationssäsong äro stationerade på Hällgrunds lotsplats utanför Nykarleby, bedriva sin „lotsning“ på ett sätt, som vältaligt jävar de officiella rapporterna om vårt nuvarande lotsverks förträfflighet. Då fartyg signalera utanför Hällgrund, kommer väl lots ombord, men lämnar åter fartyget, såsnart detta kommit i närheten av Torsö redden, där endast de största fartygen pläga förankra och lasta. De ångare och segelfartyg, som lasta längre in vid Kubbens f. d. lotsplats och i Kråkskärs sundet få med stor risk söka sig in på egen hand.


Jakobstad, 19 juli 1913, nr 55, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Bedrägerierna i Nykarleby. Från drätselkammaren förelåg vid stadsfullmäktiges i Nykarleby senaste sammanträde en skrivelse med delgivande att stadens arbetsledare å Torsö hade missbrukat det förtroende han erhållit, varför han avskedats, och hade han vid slutlig uppgörelse mellan staden och honom befunnits stanna i skuld till staden med 415 mk 20 penni av medel, vilka han uppburit dels som handpenning, dels i förskott å Torsö-arbetarnas avlöning.


Österbottens Folkblad, 14 april 1914, nr 28, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Österbotten.

Sjöfarten i Bottniska viken.

Utländska fartyg i Bottniska viken.

Vid krigets utbrott i början af augusti lågo i Nykarleby skärgård fem ångare, en svensk, en norsk och tre engelsmän, hvilka anländt dit för att intaga trävaror. Af dessa afgick med full last och sedan tillåtelse att utgå erhållits en båt i början af augusti öfver till Sverge, då möjlighet att nå destinationsorten icke förefanns. Sedan två af de öfriga erhållit tillstånd att bege sig till neutral hamn, lämnade äfven dessa orten i medlet af augusti och gingo till Hernösand.

De två återstående, engelska ångarna Mandschuria och Ryburn, som ännu kvarligga, anlände till Nykarleby, sedan fyrarna vid krigsutbrottet blifvit släckta och den officiella lotsningen upphört. Efter att fyra veckor ha legat i underhandlingar med köparna fingo de ändtligen tillåtelse att intaga full last, hvilket äfven de två senaste veckorna skett. Då det emellertid funnits föga utsikter att slippa fram till destinationsorten, ha de haft för afsikt att gå till Monäs sund i vinterhamn, men sedan tillstånd att lämna orten vägrats, se de sig tvungna att tillsvidare kvarblifva å Torsö redd.

Men att för vintern kvarstanna å den öppna fjärden, där höststormarna ligga på från alla väderstreck, torde bli förenadt med alltför stor risk. Enligt hvad för Ö. P. uppgifvits, återstår för närvarande ingen annan utväg för de båda engelsmännen än att lossa en del af lasten, så att de slippa in i Kråkskärs sund till vintern.

Befäl och manskap torde komma att afresa hem efter någon tid. Ö. P.


Svenska Finland, 16 september1914, nr 73, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Landsorten.

NYKARLEBY

Likfynd på Torsön. I slutat av förra veckan anträffade några sälskyttar, hemma från Björkö, liket av en man på Trutön vid norra stranden av Torsö. Efter det meddelande härom givits å polisinrättningen avreste måndag morgon två polismän jämte tvenne medhjälpare med motorbåt till fyndplatsen. Denna var lätt att finna, enär sälskyttarna upprest ett av bräder hopspikat kors. Liket, vilket skyttarna höljt med granris, befanns liggande 8—10 meter från vattnet och var statt i starkt förruttnelse tillstånd. Från huvudet var allt kött borta, så att endast kraniet fanns kvar, dock märktes rester av ljust hår. Högra handens lillfinger saknades. Liket, som tillhört en mansperson om 1,8 m. längd, var ifört trasiga kängor, gråbruna vadmalsbyxor, fästade blott med ett rep kring midjan, utan underbenkläder, en tunnare stickad undertröja, en tjockare gråbrun stickad tröja, mörkblå arbetsblus och mörkblå rock av tjockt tyg med sammetskrage. Kring midjan har mannen ett livräddningsbälte av kork, som varit försett med inskription, av vilken dock endast fanns kvar märket A. B. i blått tryck. Mannen befanns innehava två fickur, det ena ett Omegaur, med tvenne klockkeder, den ena doublé, en täljkniv utan slida av Mora fabrikat, en ask Jönköpings tändstickor, en nött tobakspipa samt tvenne omaka påsvantar, en större helgrå samt en mindre blå med röd rand vid handleden.

Efter å platsen verkställd undersökning lades liket i en medförd kista och fördes samma dag till staden. Vem den döde är, har tills vidare icke kunnat konstateras. Att döma av tänderna har det varit en yngre man. Den mörkblå rock med dubbla knapprader, som liket bar, påminner om dem, som icke äro ovanliga på svenska sidan, synnerligast bland sjömän. Synbarligen har mannen omkommit senaste höst och på höstvintern uppkastats på stranden eller denna vår flutit upp. I anledning av fyndet har kronolänsmannen riktat förfrågningar till särskilda orter, därifrån man hört att personer omkommit eller försvunnit.


Vasabladet, 21 maj 1922, nr 116, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Funnet lik. Nyligen fann man vid Torsö utanför Nykarleby i havet liket av en okänd man. Numera har den döde identifierats som sjömannen Knut Leonard Ax från Sverge, vilken omkom vid svenska skonaren „Vivis” skeppsbrott senaste höst.

[Hittade lite fakta om Ax på Docslide:

Knut Leonard Ax, född 1903-04-26 i Garsås, Mora (W), död 1921-10-05 i Garsås, Mora.
Sjöman. Inskriven vid Gävle sjömanshus - kock - 1919-10-31.]


Hufvudstadsbladet, 2 juni 1922, nr 148, s. 8.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Sjöfarten. Den 14 d:s inkom ångf. »Koholyt» från Königsberg och intar last av pappersved å Torsö redd.


Folkskolorna.
Till lärare vid den nya folkskolan i Kyrkoby distrikt av Nykarleby landskommun har direktionen bland 14 sökande valt läraren Ture Rudolf Granqvist från Esse samt till lärarinna vid lägre folkskolan och handarbetslärarinna vid folkskolan fröken Stella Ahlskog från Kronoby.


Österbottniska Posten, 15 juni 1923, nr 24, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Landsorten.

NYKARLEBY

Spritbeslag. Härom dagen beslagtog tullen på norra ändan av Torsö holme 105 kanistrar sprit eller summa 1,050 liter.


Vasabladet, 26 september 1926, nr 221, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


Läs mer:
Förbudslagen i Uppskagsverket Finland.

Nedkörningar i isen. När en av stadens hyrbilar i onsdags var stadd på återfärd från Flatanabban med tvenne passagerare, brast isen på ett strömställe under densamma. Djupet var dock ej större än en meter. Bilen upptogs samma eftermiddag.

Dagen förut egde en nedkörning med häst rum nära stranden av Torsö. Den över flödvattnet liggande isen brast, och den undre var ej stark nog att bära häst och släde med dess två passagerare, vilka vid nerkörningen fingo sig ett kallt bad.


Sprittrafiken. Från Soklot skrives till Ö. P.: Denna by, som består av 200 innebyggare, arbetar i allmänhet med flit och framgång på sin torva. Men alla ha ej lust att arbeta och ha ej funnit sin lycka däri. Spriten och sprithanteringen ha även här gjort sitt intåg, och de äro många, som fallit för densamma. Med bekymmer blickar man mot framtiden och frågar sig: Vad skall det bliva av det unga, uppväxande släktet, som redan tidigt faller offer för frestelsen. Framtiden ligger ju i de ungas händer, och framför allt böra de vara nyktra för att vinna sin lycka i livet. Allmänt borde man sätta sig upp mot spritförmedlarna, men på grund av deras antal är det omöjligt att åstadkomma en allmän opinion, mot desamma.


Vasabladet, 11 januari 1927, nr 7, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

All Jakt

å

Soklot by underlydande marker även som Torsö holme i Nykarleby skärgård, är vid vite förbjuden och komma överträdelser att beivras. Obs.! Straffbart är även att med lösa hundar eller laddat gevär beträda annan jaktmark.

Jakträttsinnehavarna.


Pedersöre, 13 september1928, nr 106, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

Förlorat.

De kända personer,

som på vårvintern, under tiden vedkörningen från Granskär och Torsö till Jakobstad pågick, borttog en vinchs från Torsö holme utanför Nykarleby böra, om obehag vill undvikas, genast föra den till Soklothällans lotsplats.

J. H. Sämskar, lots.
3704


Pedersöre, 18 september 1928, nr 108, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



Läs mer:
Samtliga förekomster av Thorsö och Torsö på webbplatsen.
Skärgården i kapitlet Fakta.
Fler tidningsnotiser.
Fler artiklar ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2019-06-13, rev. 2020-04-01 .)