Nykarleby återuppbyggdes efter branden 1858 efter en stadsplan av A. Edelfelt och kom att bli en av landets finaste trästäder från senare hälften av 1800-talet.



Västra och Östra Esplanaden 251 återspeglar alléernas tilltagande betydelse ...
[Notera stannförbudsskylten i högerkant! På förstoringen syns den trekantiga affischställningen vid busstationens bortre gavel.]



... medan Kyrkogatan 252 ger uttryck för kontinuiteten i empirens gatuideal.
[Kyrkogatan och Borgaregatan under grundrenovering. Mejeriets skorsten i bakgrunden. Förstoring.]



Sollefteågatan 253 är ett exempel på den småhusbebyggelse som också förekommer i Edelfelts stadsplan.
[Från Rummelbacken mot väster. Före 1889 eftersom tornuret inte finns. På den tiden var det Södra Torggatan och 1911 ändrades namnet till Köpmansgatan och 1948 till nuvarande. Förstoring.]



Nykarlebys förmögnare borgare uppförde små praktfulla bostäder 254 vid Bankgatan norr om torget.
Förstoring.]



Bankgatan 10 255 är närmast en representant för schweizerstilen medan ...
[Tornkranen vid Bröderna Sjöholms affärshus daterar fotot till sommaren 1983. Till vänster om den vänstra bänken finns den tidens papperskorgar; gråmålade stora konservburkar. Planteringen i färg. Förstoring.]



... Bankgatan 4 256—257 med sin listförsedda stående panel och sina omfattningar närmast hör till ”klassicismen i upplösning”.
[Skoboden har dörrarna på vid gavel. Förstoring.]





Kyrkogatan 9 i Nykarleby 258 är ett borgarhus från andra hälften av 1800-talet med vackra proportioner.
[ Förstoring.]



Fönsterramarna 259 är av en i Nykarleby allmän typ ...



...  och väggen mot gården domineras av gårdsfarstun 260.



Kyrkogatan 11 261 är ett rappat trähus, som får sin karaktär av den breda byggnadsstommen ...
[Förbjuden körriktning förbryllade tills jag kom på att gatan hade enkelriktats när kraftverksbyggnadsarbetena inleddes. Förstoring.]



... och farstun i schweizerstil i husets hörn 262.
[Apoteket har stått och förfallit sen 1979 när det flyttade till torget.]


Henrik Lilius (1985) Suomalainen puukaupunki, Trästaden i Finland, The Finnish Wooden Town s. 258 ff.
Nils Ahlberg tillhandahöll.


Läs mer:
Fler stadsbeskrivningar.
(Inf. 2020-09-27, rev. 2020-09-27 .)