Konsortieskeppet ”Villa Nova”


Den lyckade och inkomstbringande resan med ”St Johannes” till Spanien 1769 gav ”råg i ryggen” åt nykarlebyredarna och fick dem att ånyo ta initiativ till ett nytt fartygsbygge tillsammans med jakobstadsintressenter följande år 1770. Med Samuel Kempe som initiativtagaren byggdes nu ett skepp på 142 läster och gavs det namnet ”Villa Nova” och riggades som fregatt, alltså råsegel med en i övrigt briggliknande riggning. Detta krävde en besättning på hela 20 man.

Delägare i Nykarleby var Samuel Kempe, Kilian Malm (då ännu nykarlebybo) Niclas Aulin, Dan Forsberg [ev. denne] och Carl Magnus Östergård och Josef Calamnius med 1/16 del var, Reinhold Vilhelm Backman, Fredrik Forsberg, Erik Aulin med l/ 32 del var. Från Jakobstad Nils Malm och Johan Sneckendahl med l/ 16 del var, Jonas Synnerberg, Nath. Häggström, Anders Vinsten, Petter Teliin, Carl Malm, Carl Böckelman, Petter Asp, Petter Hamberg med 1/32 del var. Från Gamlakarleby Chr. Holst, från Kronoby befallningsman Johan Strömer, från Vasa Johan Blad och kammarskrivaren Carl Stilman med 1/32 del var.

Att det var så många hopsamlade delägare från olika orter kan ses som en gardering av risker med företaget. Glädjande var att så många jakobstadsbor slöt upp i företaget.

Flera lyckade resor följde nu skeppet men också missöden inträffade. Våren 1775, i maj, kom ”Villa Nova”, kapten Breitholtz, från Trapani med saltlast och måste för is söka nödhamn innanför Björkskär i Nykarleby socken den 29 maj och ligga där för is och blåst ända till 13 juni, men måste söka skydd vid Helsingören påföljande dag då det kl. 12 vid inlöpandet, trots all försiktighet med lödning och flitigt nyttjande av utkik, råkade ut för den olyckliga händelsen vid det man väjde för drivande is, att det stötte på en blindklippa så hårt, att skeppet lyftade sig 2 fot i fören. Strax pejlades pumpen och befanns där 24 tum vatten.



[Saltlager i Trapani. Förstoring.
Foto: Lars Pensar 201. ]


Folket befalldes till pumpen att söka länsa så snart man bärgat seglen, som då icke medhanns, i det fartyget stampade och seglen revos och remnade. Då hjälp behövdes tog man folk, till antalet 8, vilka kommenderades föra tågen och ankarena akterut och ehuru all möjlig möda användes till skeppets lösfående, så var det dock ogörligt, varför man tvingades bräcka kungl. sjökammares förseglingar och börja med lossning i skeppsbåten och på halvdäcket för att sänka akterskeppet, men nu allt förgäves.

Lyckan gynnade dock fartyget till slut, i det att det begynte flöda och öka vatten, då man med ständigt vindande tillika med kabel på småtåget fastsejsat genom kajutfönstret kom loss slutligen den 15 juni kl. 9 om morgonen.

Skadorna, som värderades till 25.200 dl kmt [daler kopparmynt] voro betydande: bottnet skadat, förstäven kluven, kliklåssarna borta med ett stycke av stäven borta och alldeles avbräckt tillika med delar av förhydningen, hjärtstocken uti vant skadad”.

Under nordamerikanska frihetskriget kapades skeppet i Engelska kanalen och fördes in till Falmouth den 3 dec. 1778. Fastän skeppet var lastat med 720 tunnor tjära och 419 tolfter bräder, och var destinerat till Genua eller Marseilles ”allt efter vind och omständigheter kunna giva för handen” som det var skrivet i skeppspappren.

Skeppet blev frigivet småningom men lasten konfiskerades fastän varorna tillhörde svenska medborgare. Någon ersättning för de beslagtagna varorna erhölls inte. Helst skulle man ha gått till Marseilles där bättre pris skulle erhållits p.g.a. den engelska blockaden. Engelsmännen har haft som tradition att betrakta kanalen som sin bakgård där de bestämmer oberoende av internationella avtal.

Kapten på ”Villa Nova” var 1771 Carl Östergård från Nykarleby, 1773 var Herman Joh. Reinius kapten, 1776 och 1778 Claes Breitholtz som blev tagen av engelsmännen och först 1782 frigiven. Samma år gick fartyget på långtur med Joseph Aspegren som kapten. Denne sålde skeppet för redarnas räkning i Göteborg.

Nya redarbolag, som familjebolaget Roos, och Malm, Sneckendahl, Hamberg, uppstår i Jakobstad, som en följd av de goda konjunkturerna och med anslutning av mindre handlande lyckas man avskudda sig nykarlebybornas förmyndarskap.


Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll med kommentaren:

Jag har sammanställt Hjalmar Björkmans anteckningar ur Bidrag till Jakobstads sjöfartshistoria.


Läs mer:
Innehållsförtecknig till kapitlet Sjöfart.
(Inf. 2016-02-21, rev. 2016-02-21 .)