7 miljoners gåva till vår svenska ungdom.

Kristliga folkhögskolan i
Nykarleby inviger sitt
nya elevhem.

Den 7 juli blir en stor dag i Kristliga folkhögskolans i Nykarleby historia. En 7-miljoners gåva i form av ett nytt elevhem inviges och välsignas då officiellt och överlämnas till svenskbygdens ungdom. I samband därmed försiggår en stor sång- och invigningsfest 5—7 juli.

Som talare vid festen medverka skolstyrelsens representanter skolrådet Yrjö Länsiluoto och skolrådet dr Uno Högnäs [undrar om de blandat ihop med Hugo] samt talare från Kristliga folkhögskolan och Kyrkans ungdom och Lutherska lekmannaförbundets utsedda präster och talare. Ett stort antal körer kommer att medverka. Som solister uppträda Solweig Ström-Nyman sopran, Bror Erik Lybäck, tenor och Allan Björk, bas. Ackompanjantör är dir. cant. Onni Sundblad och violinist Harry Långström samt dirigenter dir. cant. O. Sundblad och Alfr. Häggman samt lärarna A. Fogelström, Verner Sveins och Oskar Hellman. Festens huvudnummer blir invigningsakten samt manskörens framförande av Joseph Haydns världsbekanta oratorium Skapelsen. Till festen anländer gäster från Sverige, Amerika, södra Finland och Österbotten.

Den ståtliga internatbyggnaden på den vackra älvstranden är tillika ett monument, som för tider framåt skall bära vittnesbörd om vad offervilja och hängivenhet för uppgiften kan åstadkomma. Det nya skolhemmet har kunnat uppföras främst tack vare stor offervilja från dem som känt varmt för skolan och dess verksamhet samt genom en outtröttlig strävan mot målet av dem som stått i skolans ledning.

Det nya elevhemmet.

Vid tiden för Kristliga folkhögskolans tillblivelse kunde internatet av ekonomiska orsaker ej byggas så stort som varit önskligt. Men så snart skolans ekonomi något stadgats, tog styrelsen upp frågan om rumsbristens avhjälpande. Man planerade först en förstoring av den gamla internatbyggnaden, men på årsmötet år 1936 ansåg man att en ändring av denna ej skulle vara tillfyllest, och man beslöt att bygga ett helt nytt elevhem. En insamlingsfond med namnet Elevhemsfonden bildades, ansökan om tillstånd till en allmän insamling gjordes och insamlingslistor distribuerades.

På våren 1939 hade man kommit så långt att styrelsen satte som mål att bygga det nya hemmet färdigt till hösten 1940. Men kriget kom emellan och planerna kunde ej förverkligas. Så snart vinterkrigets åskor tystnat upptog dock styrelsen byggnadsfrågan på nytt. En byggnadskommitté tillsattes bestående av fabrikör Hugo Sandbacka, direktörerna Karl Arvid Haldin och Albin Haldin, inspektör Hendrik Wiik och pastor Johannes Nyström, vilken kommitté lett byggnadsverksamheten under hela tiden. Ritningar till byggnaden uppgjordes av arkitekt K. J. Ahlskog. Den 9 juni 1941 samlades i arla morgonstund en grupp handfasta karlar, skolfamiljen och några av skolans vänner. Sedan en psalm sjungits och bön förrättats togs det första spadtaget för grundgrävningen. Men då man väl kommit i gång med arbetet tågade en militäravdelning oförmodat in på skolgården och skolbyggnaderna togs i användning för militärens räkning. Nybyggnadsarbetet fortsatte dock och väggarna för källarvåningen restes, ehuru långsamt. Arbetare, hästar och bilar togos ut för kriget. I juli 1942 bortflyttade militärförläggningen och arbetet upptogs med större energi än förut, men stötte på nästan oöverstigliga svårigheter. Anskaffandet av byggnadsmaterial beredde bekymmer. Järn fanns ej i eget land och till utlandet fick man ej sända pengar. Föreståndaren hade redan gett order om arbetets avbrytande när ett telegram anlände från utlandet: ”Sänder Eder i dag järn med s/s Bore, Hugo Sandbacka betalar frakten”. Och partiet var så stort att för vad som blev över erhölls en vacker slant. Tegel erhölls även, trots att det ett tag såg ut som man skulle bli alldeles utan.

När bygget påbörjades erfordrades intet byggnadstillstånd, men sådant fordrades senare och måste anskaffas för att få arbetet slutfört. Det erhölls också slutligen efter många om och men. Byggnadsarbetet forcerades sedan så mycket som möjligt ända tills den sista arbetsgruppen kunde lämna skolan den 24 nov. 1945. Nu gällde det att inreda rummen. Byggnadskassan, om man kan tala om någon sådan, var förbrukad. En insamling föranstaltades varvid genom bidrag av enskilda personer, ungdomskretsar, föreningar och församlingar inflöto 256.494 mk. En vän till skolan skänkte 40 bord till elevrummen och 10 till sällskapsrummen, en firma gardintyg och en annan två orgelharmonier. Vänner i Sverige skänkte först 100 järnsängar, och när detta antal ej förslog, 38 till av samma slag.

Det nya elevhemmet inrymmer i de tre övre våningarna 1 bostadslokal med två rum och kök, 34 elevrum och 2 stora sällskapsrum. I källarvåningen finnes bagarstuga, badstuga, bränslerum, bykrum, torkrum, strykrum, 2 stora förrådsrum och källare. Hemmet värderades av statens värderingsmän år 1944 till 6.540.000 mk. Under byggnadstiden har skulden på skolans samtliga byggnader stigit från 720.490 mk till 4.179.226 mk.