Några milstolpar

• 1956 grundade Rolf Backman Backmans bageri i lillbyggnaden vid Bangatan 3.
• 1975 köpte Britt-Mari och Lars Sandberg bageriet och ändrade namnet till Sandbergs Bageri.
• 1981 flyttades bageriet till f.d. Valioravintos lokal på Kvarnvägen 12.

? paketerar. Förstoring.

Någon med kunskaper inom bageri som vet vad bagaren ? håller i? Förstoring.

? och ?. Förstoring.

Bageriets gårdsbyggnad med lastkaj. Hunden hette Tiina. Förstoring.

Artiklar

Nu skall han helt
ägna sig åt eldsvådor

NU LÄGGER Rolf Backman i Nykarleby bagartillbehören på hyllan för att bli brandchef på heltid. Hittills har han skött deltidsjobbet som brandchef på sidan om bageriet, men det arrangemanget är inte möjligt längre sedan tjänsten besatts på heltid i utvidgade staden. Om en vecka tillträder han sitt nya jobb.

— Det gällde att välja, säger Rolf. Antingen bakandet eller brandjobbet. Någon svårighet tycker han inte det var att bestämma sig — brandjobbet har alltid intresserat och i brandkåren har han varit aktiv ända sedan 1958.

Hur det egentligen kom sig att Rolf Backman började med just bagaryrket är en fråga som han själv inte kan besvara. Han var till sjöss ett tag först och jobbade på kökssidan där och det var kanske det som blev början.

I alla fall sökte Rolf till Sokle i Gamlakarleby som praktikant och var där i fem år. Sedan jobbade han i Oravais på Lindströms bageri ett tag och öppnade eget på hemgården i Nykarleby 1958. [Skall vara 1956.]

Nästa vecka hoppar Rolf Backman ur bagardressen och iklär sig brandchefsmundering och vill han absolut baka kan han göra det till husbehov hemma i köket, i alla fall behöver han inte längre gå i jobb klockan fyra för att ha nygräddat bröd redo när vi andra behagar vakna, någongång fram på förmiddagen.

I sjutton år har han alltså hållit på och på den tiden hunnit baka åtskilliga wienerbröd, erkänt goda förresten. Backmans bageri har haft konditorivaror som specialitet, men också matbröd har man fått därifrån.

Hur det skall bli med bageriet i framtiden vet han ännu inte. Han säljer rörelsen eller hyr ut den om hugade spekulanter dyker upp. Fastigheten säljer han inte eftersom den står på samma tomt som hemgården. Bageriet har två anställda och de blir friställda nu.

För den nya brandchefen kommer ombytet av arbete att betyda en stor förändring i dygnsrytmen. En bagare är ju tidigt i farten på morgnarna och måste gå och lägga sig tidigt på kvällarna för att orka med.

— Jag har stigit upp före fem nu i tjugo år och fått avstå från t.ex. att se sport i teve, därför att det vanligen sänds så sent, säger Rolf. Många bagare tar sig en tupplur mitt på dagen — så ock Rolf om han har tid. men det har blivit mindre och mindre tid till det de senaste åren. Sådant tär på krafterna i längden.

Som brandchef får han ett vanligt dagjobb. Brist på arbetsuppgifter räknar han inte med att det skall bli. Det finns hur mycket som helst att göra — speciellt nu när allt skall organiseras på nytt med tanke på storkommunen.

Klart är det heller inte hur det skall bli, men vissa riktlinjer finns. Staden och före detta landskommunen kommer, om planerna följs, att bilda ett släckningsdistrikt, Munsala ett och Jeppo ett. Distrikten får en släckningschef och en ersättare.

Av landskommunens vagnar kommer en att stationeras i Jeppo och en tillsammans med den ny abrandbilen i stamstaden. Vissa förbättringar borde göras vid brandstationen i centrum. Sociala utrymmen sakans helt och det finns inte ens vatten. Backman hoppas också att budgetpengarna skall räcka till en tyst larmanordning för stamstadens del. Det är inte så bra för släckningsarbetet att ha halva staden i hälarna på brandkåren när larmet går.

[Brandkåren larmades genom telefonsamtal till nummer 20 050, kraftverkets maskinvakt. Han slog på sirenerna som fanns på kraftverks- och vattentornstaken. Sirenerna provades varje måndag kl. 12.]

När det gäller släckningsmaterial anser Rolf Backman att nya staden är välutrustad. I stamstaden har man satsat främst på materiel, Munsala har bra utrustning och likaså landskommunen.

Rolf Backman slöt sig till den frivilliga brandkåren 1958. Han gjorde det därför att han var intresserad. Det intresset har hållit i sig och han har efterhand vidareutbildat sig inom brandvärnet — gått statens brandskola och i fjol också en tilläggskurs för brandbefäl. Vicebrandchef blev han 1964 och brandchef på deltid 1970.

Delta i släckningsarbetet kommer Rolf fortsättningsvis att göra, om han råkar vara hemma när larmet går. Någon dejourering blir det inte för hans del.

Brandkåren i utvidgade Nykarleby är halvordinarie, dvs har endast en stamtrupp heltidsanställda. Till brandkårens uppgifter hör utom brandsidan också att hjälpa och bistå samhället i andra situationer — t.ex. att sköta oljeskyddet, rycka in vid översvämningar osv.

Om en vecka lägger Rolf kaveln på brödhyllan för att ta itu med det här på heltid.

BACKMANS BAGERI HAR UPPHÖRT.
Jag tackar mina gamla kunder för ett gott samarbete.
Vi återupptar tillverkningen måndagen den 14.4.
Nya och gamla kunder önskas välkomna!
S A N D B E R G S   B A G E R Itel. 20 411

Nykarleby

Brandchefen vill dra sig ur elden

Nu är måttet rågat för Rolf Backman. Efter en lång serie motgångar som brandchef i Nykarleby siktar han på att retirera ur eldhärden och landa som brandinspektör i Jakobstad.

Utsikterna är goda. Bland tre sökande är han den enda kompetenta. Väljer brandnämnden i Jakobstad en annan kan de bereda sig på besvär, enligt brandchef Rafael Söderberg i Jakobstad.

Backman vill dock inte se svinhusbrandens efterspel som det avgörande för sin reträtt men medger att syndabockstänkandet nog i det aktuella fallet höll på att gå för långt.

Brandchef Rolf Backman vill dra sig ur eldhärden i Nykarleby.

— Som brandchef får man tåla en hel del. Men till sist rågas måttet och man blir att fundera, säger Backman.

Backman upplever sig sakna stöd på alla kanter i Nykarleby.

Schismen med räddningsnämndens ordförande Gustav Julin är inte främmande för någon nykarlebybo. Därför sticker Backman inte heller under stol med att denna kontrovers är en bidragande orsak till hans längtan bort.

Platsannonser har Backman läst redan länge. Hittills är dock brandinspektörstjänsten den enda som har lockat.

— Här skulle jag slippa 24-timmars ansvaret och ändå ha bättre lön än jag nu har. Inspektören hör inte till alarmkedjan, säger Backman.

Räddningsnämndens ordförande Gustav Julin tror att lönesättning och den obesatta brandmästartjänsten är de största orsakerna till att Backman söker sig bort.

— Det har helt enkelt fallit för stor börda på Backman, tror Julin.

Några initiativ för att förhindra reträtten har Julin ännu inte tagit.

Han tillägger dock att saken skall diskuteras.

Svårt hitta ersättare

Att hitta en ny människa, kompetent för brandchefstjänsten ter sig i det här läget nästan omöjligt, enligt Julin. På orten finns ingen och utsikterna att locka någon längre ifrån är inte heller goda. En brandchef måste bosätta sig i sin arbetskommun.

— Nykarleby saknar skolat folk på grund av att pälsdjursnäringen traditionellt har betalat bättre. Detta fenomen märks vid tillsättandet av varje kommunal tjänst, hävdar Julin.

Dessutom har brandbefälsyrket låg status vilket kommer till uttryck i lönegaffeln. Julin befarar att Nykarleby ifråga om brandchefstjänsten måste sköta åligganden med tillförordnade krafter innan en ny människa har fått skolning.

Rolf Backman har tre månaders uppsägningstid. Den 30 januari sammanträder brandnämnden i Jakobstad och därefter blir det klart vem som får tjänsten. Det som talar till Backmans nackdel är hans ålder och faktum att han är en omstridd person.

— Men Rolf Backman är ju den som skulle komma snabbast in i jobbet, menar Rafael Söderberg.

Rolf Backman hyser inga samvetskval i och med att han är i färd med att lämna ett sjunkande skepp. Boningsorten kommer han i vilket fall som helst inte att byta bort. I Nykarleby har han slagit ner pålarna, här trivs han och här vill han stanna.

— Ansvar för brandväsendet kan man ju ta på olika sätt. Alla har ju yttrandefrihet, säger Backman något kryptiskt.

Blir politiker?

På frågan om han tänker bege sig in i den kommunalpolitiska karusellen, har Backman inget besked att lämna ännu i det här skedet. Som brandchef ville Backman vara neutral vilket innebar ett avståndstagande från alla politiska uppdrag. Nu är förutsättningarna helt andra.

— Men så långt som ett politiskt engagemang i Nykarleby har jag inte tänkt ännu, säger han.

Rolf Backman har varit knuten till brandväsendet i Nykarleby sedan 1970. [Brandchef sedan 1970, men inom väsendet sen 1958.] Tjugoårsjubileet firar han således på språngbrädan.

— Alla kan tröttna, konstaterar Backman lakoniskt.

Brandinspektörstjänsten i Jakobstad har också sökts av Peter Wikman och Stig Herrgård.