Nykarleby:

Brostugan med omgivningar bevaras i stadsplaneförslaget

BROSTUGANS framtid är tryggad om förslaget till ny stadsplan för Nystaden väster om älven i Nykarleby blir godkänt. Stadsstyrelsen har för sin del omfattat förslaget och just nu är planen framlagd till påseende. Förutom att Brostugan bevaras skall också enligt planen den omgivande bebyggelsen som är från förra hälften av 1800-talet bevaras och eventuell ny bebyggelse anpassas till sin historiska omgivning. Det är meningen att området skall kunna bebyggas redan i år.


Det blir förändringar också om planen antas. Av trafiksäkerhetsskäl skall Brostuguberget schaktas ned och Seminariegatan breddas och Andrasjövägen flyttas till norra sidan av ungdoms- och idrottsgården. Hela idrottscentrum med sportplan och ishockeyrink kommer alltså därmed på samma sida om vägen.

Den nya planen och ändringen av gamla stadsplanen gäller området mellan Juthasvägen och högspänningsledningen. Området omfattar ca 14 hektar och sammanlagda våningsytan blir 29.354 m².

Målsättningen vid planeringen har varit dels att få en allmän förnyelse av den föråldrade stadsplanen, dels att skapa förutsättningar för en smidig och koncentrerad bostadsproduktion och dels att skydda den arkitektoniskt värdefulla miljön kring Brostugan.



[Brostuguberget, -backen och Brostugan. Brostugan skall bort, den har inget historiskt värde, sade stadsdirektören. Märkligt att ”Välkommen till Nykarleby”-skylten i älvbranten inte syns här. Däremot är skylten ”Café Brostugan” uppsatt. Nu är den visst flyttad till Brostuväggen. Lars Pensar kommenterade och fotograferade i augusti 1964. ”Ågränd” och Storbron fotograferade vid samma tillfälle. På förstoringen skymtar vattenposten i vänsterkant.]


Av den anledningen har längs Juthasvägen mellan Bergsstigen och Badhusstigen inritats en tomtrad där planerad nybyggnad till sin utformning och exteriör väl bör sammangå med grannbyggnadernas och den historiska omgivningens helhetsverkan. Taklutningen bör här vara 30—37° och fasadmaterialen trä eller slät rappning.

Veterligen är det första gången man på det här sättet tar hänsyn till gammal bebyggelse vi den nyplanering eller ändring av stadsplan i Nykarleby, där de gamla trähusmiljöerna blir allt färre med åren.

Genom att förstora ett lekområde i den gamla planen strävar man också till att bevara en vacker talldunge på i området. Man har vidare plockat bort tre punkthus, som skulle ha stuckit upp ovanför den övriga bebyggelsen och skogen.

Sex trevånings lamellhus finns inritade i den norra delen av planeområdet, i stort sett mellan Residensgatan och Badhusstigen. Närmast högspänningsledningen i sydvästra delen finns åtta tomter där man tänkt sig en och en halvvåningshus, dvs. egnahemshus av den svenska typen. Resten är envåningshus.

Centralt i området med våningshus finns en affärstomt, lekområde och parkeringsplats. Tills vidare finns inga butiker väster om älven och man räknar med att det så småningom skall bli ett ordentligt underlag för en närbutik. [Det blev aldrig någon närbutik, men UNO-kiosken fanns från början av 80-talet tills den brann vintern 2009–10.] Här finns också en lämplig tomt för ett barndaghem. På området har man byggt en hel del det senaste året. Ett våningshus och flera egnahem och flera hus planeras.

På området bor nu 180 personer och området tjänar uteslutande boende. Vid total utbyggnad ges plats för 710—1000 personer, varav ca 440 i trevånings lamellhus och resten i egnahemshus. Varje bostadskvarter har omedelbar eller nära förbindelse med lekpark.

Planeringen har gått raskt undan. I höstas beslöt fullmäktige om uppgörande av stadsplan och stadsplaneändring i Nystaden. Redan i början av januari presenterade planeraren arkitekt Roger Wingren vid Arkitektbyrå Stenman & Wingren i Jakobstad preliminära skisser och 20 januari kom han med stadsplaneförslaget.

Orsaken till brådskan är att området skall kunna bebyggas redan i år. Det finns ett antal sökande till bostadslån vilka har reserverat tomter här, berättar fastighetsingenjör Henrik Manns.

Det är ont om tomter för egnahems i Nykarleby nu, men det här kommer att lätta situationen betydligt.



Sex trevånings lamellhus och mellan dem ett affärshus och barndaghemmet i direkt anslutning till en lekpark upptar norra delen av det nyplanerade området i Nystaden. Två ordentliga lekområden till finns med i planen som i övrigt upptar egnahemshus, en och en halvvåningshus längs Lundagatan och resten enplansvillor. Brostugan med omgivning skall enligt, planen bevaras, Andrasjövägen skall flyttas så att ungdoms- och idrottsgården kommer på samma sida om vägen som resten av idrottsanläggningarna. [Texterna felvända eftersom norr är mot vänster på originalet, men jag vänt bilden så att norr är uppåt. Förstoring. Barndaghemmet färdigställdes sommaren 2010. Bergstigen väster om bostads Ab Staketgatan var enligt planen en egen gata och hette Berggränd. De två lamellhusen i nord-sydlig riktning vid Mellangatan ej ännu bygda år 2011.]


På kopian fanns även:

Nykarleby fick förord för HC-bygge nästa år

NYKARLEBY får börja bygga hälsovårdscentral 1976. Detta under förutsättning att den verksamhetsplan för stadens folkhälsoarbete, som medicinalstyrelsen har godkänt vinner gehör hos social och hälsovårdsministeriet. ETT VERKLIGT glädjande besked, kommenterar stadsdir. Börje Nygård, som omtalar att medicinalstyrelsen har satt 3 750 000 mk som tak för byggnadskostnaderna. Då Nykarleby är i fjärde dyrortsklassen betyder det ett statsbidrag på ca 2,1 miljoner mk.


— Om det går som vi hoppas skall hälsovårdscentralen stå färdig 1977, säger Nygård. Medicinalstyrelsens besked, som finns inbakat i godkännandet av femårsplanen för folkhälsoarbetet, betyder i första hand att Nykarleby nu får sätta igång med planeringen.

Sedan länge finns konkreta planer på en hälsocentral vid sjukhuset, som blir hälsocentralens bäddavdelning, men planerna måste ses över.

I den godkända femårsplanen — 1975—1979 — finns förutom hälsocentralen, som är lagd till åren 1976 och 1977 ... [Forts. saknas, men det torde stå högstadieskolan.]



Inger [Luoma], Jakobstads Tidning 1975.
Lars Pensar tillhandahöll.


Läs mer:
Brostugan — ett problem? av Krister Korpela 1974.
Stadsplan 1974.
Seminariegatan, Brostuguberget och trafik till skolcentrum.
Brostugan i kapitlet Fakta.
Fler artiklar ur JT.
(Inf. 2011-10-27, rev. 2021-05-09 .)