Min farfar var kronolots på Stubben


Min farfar Johannes Nyby var kronolots på Stubben under åren 1900 – 1912. På den tiden hade man inte GPS-navigatorer. Jag har ett litet nött häfte där farfar, med vacker handstil, gjorde anteckningar om hur man lotsar fartyg i farvattnen kring Stubben. Landmärkenas storlek varierade allt från kyrkor till lotsstugans dörr.

Här följer ett utdrag ur farfars navigationshäfte, som nog var avsett enbart för eget bruk:


Fiskargrund kr. pr. ytraste stenen på Hällskatan på sista gran af Klubbskatan i vestran räf fram om Söderöuran. Nygrundet S.W. Första kalksten från Järas kvistin på kumret och kalkstenarne ihop på västraste udden af Söderöuran.

Norra Nygrund W. pr. Skarfgrunds s. kalksten på båken. Kantarne vid Hällskatan ihop med vestsidan af Björkskär. Fiskargrundet kr. Westran räf fram om Söderöjans yttersta sten på Hällskatan midt i Klubbskata håle.

Östra Nygrund o. pr. östra kalksten som är på Lillskärs södra udde på kumret östra kalksten. Skarfgrund o.pr. södra kalksten på Skarfgrundet på båken o. västra kalksten på Lillskärs södra udde på kumret.

Jirsgrund o.pr. sen kalksten i vestran svagan på det mindre kumret o. stora stenen på Storskärs norra udde på båken. Storgrund s.pr. kalksten på östra udden av Lillskär på kumret, kalksten öster om bomans på båken.

Bredgrund s.pr. kalksten på lotsstugans fönster, vid östra båtshamnar kalksten som är på Båkskatan på båken. Östergrund v.pr kalksten vid nordsidan av Alströms viken på båken, kalksten vid vattenvägen på lotsstugans farstudörr.

Vexala Nygrund o.pr. Två bergduntar ihop på Vexalalandet o. ytraste stenar vid Brottskatan på Kåtaholmen. Römsan s.pr. Cirka 150 famnar i N.W. ifrån Römsans västra udde.

Römssanden o.pr. i no från Römsan på o. sidan af farleden. Bråttskatan o.pr. helt nära stenarna. Brännskatan o.pr. helt nära till hällan. Wattengrundet v.pr. cirka 150 famnar norr om grundet.

Monå fjärds grundet o.pr. yttersta stenen af Bocköns södra udde på Kanäs hällans udde. Karl Borgs hällan ifrån sten i kurs på Skuggskärs ö. udde 200 famnars distans.

Stelgrundet i kurs på körkan ifrån dess o. udde. Nylavan, flaggstången och magasinspiken ihop, 60 famnar från bryggan.

Kungsref, kurs från Kalfholms stugan på Stelgrunds o. udde 100 famnars distans. Pher Mattson, en stor sten Kalfholms vestra udde på Gråsälsöurans o. udde, en liten högd på Tacksamviks udde på körkan.

Långö skatan. Höghälls södra (oläsligt). Hampskärs kobb södra udden ihop indre Storö skatan o. Lillöskatans sista gran ihop.


Ref/räv (numera ett rev) är enligt Svenska Akademiens ordlista sand och klippgrund, bank, revel. Den ofta förekommande förkortningen pr. är en prick, remmare. Bokstaven före pr. anger väderstrecket, t.ex. o.pr. , ostprick.

Kalksten avser uppenbarligen de kalkade/målade stenar som bildar enslinjer för att utmärka farleden. En annan typ av kalkade stenar utmärkte den skärningspunkt där man skulle sätta ut remmare.

Jag har gjort några små ändringar i texten för att underlätta läsningen. Det är också fullt möjligt att jag missförstått vissa ord. Med hjälp av anteckningarna lotsade farfar fraktfartyg i trånga farvatten utan olyckor.

Då farfar verkade som lots var Finland en del av Ryssland. 1910 utfärdades en rikslagstiftningsordning. Alla lagar som berörde ryska intressen skulle ges genom rysk lagstiftning. Finlands lantdag förlorade därmed sin grundlagsenliga lagstiftningsrätt i viktiga frågor. Som en ytterst mager kompensation fick Finland två platser i riksduman.


Johannes Nyby 1879–1952, född och uppvuxen i Kantlax. Kronolots på Stubben 1900–1912. Från 1912 bonde i Vexala.
Johannes Nyby 1879–1952, född och uppvuxen i Kantlax. Kronolots på Stubben 1900–1912. Från 1912 bonde i Vexala.



Detalj ur vidstående. Notera ankaret på mössan!


Förbi vår lantdag tillkom 1912 likställdhetslagen. Den gav ryssar samma rättigheter som Finlands egna medborgare. Det öppnade portarna för en rysk invandring och det var säkert meningen. Lagen gjorde det också möjligt att sätta in ryssar på våra lotsstationer. Vissa av dem, sägs det, kom från Kaspiska havet. Deras lokalkännedom i de finländska vattnen kan knappast ha varit stor.

I februari 1912 utfärdades en förordning om att finska lots- och fyrinrättningar "både militärt och administrativt" skulle vara underställda ryska marinministeriet och att all personal skulle med hänsyn till anställning, förflyttning, befordran, arvode, disciplinär bestraffning samt avskedande enbart lyda under marinväsendet. Lotsväsendet hade därmed förryskats. Av de 1140 anställda i Finlands lots- och fyrväsende lämnade 640 in sin avskedsansökan.

På Stubbens lotsplats slutade alla anställda år 1912. Först av dem var min farfar som avgick 24.1.1912. Sommaren 1912 var Stubben utan bemanning och farlederna hade lämnats outprickade på våren. 1912 grundstötte 86 fartyg i Finland. Det var en fördubbling jämfört med föregående år.

Lotsstationen på Stubben inrättades 1837 och indrogs 1968. Stubben, som består av Storön och Lillön, ligger väster om Vexala.


Sofia och Johannes Nyby. Mannen till höger är sannolikt Johannes kusin Karl-Johan Nyby. Lotsstugan till höger i bakgrunden.
Sofia och Johannes Nyby. Mannen till höger är sannolikt Johannes kusin Karl-Johan Nyby. Lotsstugan till höger i bakgrunden. Förstoring.


Min farfar kallades i folkmun Janne. Han gifte sig 1908 med Sofia Skrivars, från Skrivars gårdsgrupp i Vexala. Hennes far var Matts Skrivars och mina farföräldrar övertog hans hemman 1912.

Under de första fyra åren av sitt äktenskap bodde Janne och Fia i Kantlax. Där föddes två av deras sex barn. Deras första barn var dottern Astrid, som föddes den 3 april 1910 och dog i lunginflammation på julaftonen samma år. Jag har någon gång läst brev som farmor sände till sin man på Stubben.

Att de två, i en svår stund, hon i Kantlax och han på Stubben, var tvungna att skriva till varandra ter sig i dag som näst intill overkligt. Hennes brev är mycket gripande. Hon berättar där, fylld av ångest, hur deras älskade lilla dotter bara blir sämre och sämre. Farmor hade gått i Kronoby folkhögskola och skrev mycket bra.

Också deras dotter Vera dog vid ung ålder, knappt aderton år gammal.

Yngsta barnet var min pappa Vilhelm, som föddes 1919 och dog 2001. Då min farfar dog var jag bara fem år gammal. Därför är mina minnesbilder av honom diffusa. Att han ofta satt vid köksbordet och läste bibeln minns jag tydligt. Båda farföräldrarna var djupt religiösa. Jag minns också då kyrkoherde Helge Bäck kom till farfars hem med en liten väska, snarast ett etui, för att ge farfar den sista nattvarden.

Av andra har jag hört att farfar var mycket plikttrogen, noggrann och att han var lågmäld. Kanske var det egenskaper som kom väl till pass då han lotsade lastfartyg utgående från ett litet häfte med egna anteckningar.

 

Mats Nyby (2005) i Pedersöre, Jakobstads Tidnings jul- och hembygdsbilaga.
Mats Nyby tillhandahöll.


Läs mer:
Kronolotsning införes av Erik Birck.
Fler artiklar ur Pedersöre.
(Inf. 2006-12-19, rev. 2015-04-05.)