Hotellbyggnadsarbetet går raskt
Skelettdelar hittades på tomten

Grundningsarbetena pågår vid Liljedahls nybygge i Nykarleby

Grundgrävningsarbetena för Liljedahls nybygge gick snabbt undan, ty på några dagar hade de två grävmaskinerna den stora gropen färdig. Nu lägger man som bäst ner dräneringsrören, jämnar och schaktar bottnen etc. Cementgjutningen har påbörjats. Byggmästaren Nylund är nöjd med arbetets framsteg, och det har han all orsak att vara — liksom köpman Liljedahl.

Redan långt innan tomtarrendet beviljades diskuterades det faktum att rådhustomten tidigare varit begravningsplats. Många ansåg det olämpligt att gräva och bygga på ifrågavarande platsen. Vid grävningen fann man också mycket riktigt skelettdelar, vilka jordades på begravningsplatsen. Även rester av kistor, klädespersedlar etc. har man funnit. — Det berättas att hela nuvarande torget med tomterna för normalskolan, busstationen, polisstationen etc. var just den berörda gravgården, där dock ingen jordats sedan 1827.

Något byggförbud har inte införts, utan vederbörande myndigheter har tidigare godkänt och fastställt den nämnda platsen som tomtområde. Mera har man då tvistat om vem som egentligen äger området, då kyrkoförsamlingen gör gällande att platsen ägs av församlingen, medan staden hävdat området. [När artikeln var införd konstaterade jag att en identisk artikel, så när som på rubriken, publicerades i Österbottniska Posten samma dag. Men fortsättningen nedan är ny.]

Finska folkskolan hyr Karleborg

Finska folkskolan i Nykarleby har under ett par års tid arbetat i en privat gård vid Andrasjövägen, men från detta läsårs början har man hyrt rum i Karleborg, vilken lokal såldes t. v. inte kan upplåtas för dans och andra större […]

Församlingen

gör ej anspråk

på rådhustomten

Kyrkoförsamlingen i Nykarleby har inte gjort anspråk på rådhustomten, där arbetena på Liljedahls nybygge påbörjats, upplyser kyrkoherde Thure Sandvik för JT som komplettering till notisen i fredagens JT om grundgrävningsarbetena. Den springande punkten i diskussionerna har varit om man har rätt att bygga på rådhustomten, som tidigare varit begravningsplats.

Platsen fastställdes 1788 av kunglig majestät som begravningsplats, men på basen av stadsplan som uppgjorts utan att arkitekten haft vetskap om detta anser stadens myndigheter att tomten kan bebyggas. Så sent som 1834 försiggick här en begravning, upplyser kyrkoherde Sandvik.

I stadsfullmäktige var frågan uppe för diskussion under inspektor Åbondes ordförandeskap, men den gången förföll tanken på bebyggelse på grund av ett konstaterande att rådhustomten tidigare varit begravningsplats. Senare har stadsfullmäktige också förordat att området skulle förklaras som parkområde och vårda som ett sådant. Det var år 1912 som den stadsplan gjordes upp [som baserade sig på stadsplanen från 1858] och som man nu följt då tillstånd getts till bebyggelse på den gamla begravningsplatsen, säger kyrkoherden vidare.