Försök till rekonstruktion av loggan
baserad på förpackningen nedan.

Luontaistukku



Några milstolpar

  • 1974 grundade Marja-Liisa Kennola och Ingmar Finne företaget Oy Suomen Luontaistukku Ab. De hade tidigare arbetat på Valioravinto. Till en början höll man till i Finnes garage.
  • 197? hyrde man utrymmen i stationshuset.
  • 1976 flyttade man från de hyrda utrymmena till en i egen regi byggd hall om 300 m² vid Kvarnvägen 16, korsningen med Grev Tottgatan.
  • 1980 byggdes 400 m² lager.
  • 1982 fusion med Reformikeskus, ett bolag inom Hartwall-koncernen.
  • 1983 rättegång om varumärkesintrång.
  • 1984 flyttade lager och förpackning till Reformikeskus i Helsingfors, nio sades upp och endast fem kontorsanställda blev kvar. Som mest hade det varit 16 anställda.
  • 1985 var tre anställda kvar och i slutet på året lades verksamheten ner.
  • 1986 uppköptes Reformikeskus och Valioravinto av läkemedelskoncernen Orions dotterbolag Oriola.
  • 1987 köpte Nykarleby Transportcentral hallen.



Förpackning för Vehnänalkioöljykuoriloita (vetegroddsolja) från Luontaistukku 7x8,x2,5 cm.
Åbo museicentral, från Finna.fi. (Inf. 2022-09-28.)



NTC, f.d. Luontaistukkus hall från 1976 rejält om- och tillbyggd. Till en början var väggarna gröna och takfoten gul. Delen längst till höger nyast. Fasad mot Grev Tottgatan, juli 2016. Förstoring.

   
   

Artiklar

 
Nkby får nytt naturkostföretag 1975

Björkaska och bönor — produkter som säljer

1976

Nykarlebyföretag bygger ut: Naturprodukter kan ge nya jobb

1980
NÖT besåg Luontaistukku 1982
'Fel varumärke' Miljonbelopp ersättningskrav 1983
Säljare sökes 1983
Centralisering drabbar Nykarleby. Nio mister jobbet vid Luontaistukku 1984

Luontaistukku lägger ner

1985
Orion blir jätte också i hälsokost 1986

 


*     *     *

Nkby  får  nytt
naturkostföretag

ETT nytt företag i den växande naturkostbranschen startar inom kort i Nykarleby. Det är två anställda vid Valioravinto Oy i Nykarleby som lämnar sina tjänster för att pröva på att arbeta i eget företag. De båda är Marja-Liisa Kennola, som skött försäljningen och Ingmar Finne, som är kontorschef. De har jobbat tolv respektive tretton år vid företaget.


Definitivt avgjort var det nya företaget skall få utrymmen är det ännu inte. Man har löfte att få bostadslokalen i stationshuset i Nykarleby. Lokalen står tom och enda bristen är egentligen att den saknar vatten och avlopp. Ingmar Finne berättar att lokalen ännu inte har godkänts av hälsovårdsmyndigheten.

Han berättar också att man tänkt sig att börja försiktigt. Det blir främst lagring och förpackning av naturkost, som hälsokost numera skall kallas. Intresset för naturkost är stadigt i växande. De båda företagarna har förstås god branschkännedom och också goda kontakter med såväl leverantörer som kunder.

Att de slutar efter så många år i Valioravintos tjänst tycker de själva är naturligt. Det är roligt att pröva på något nytt och har en gång tanken dykt upp, sticker den ständigt fram och är så småningom omöjlig att komma ifrån, säger Finne.

Att få lös pengar att finansiera ett nytt företag med nu är inte så lätt. De båda räknar med en investering på 200.000—300.000 mk i lagret — några investeringar i utrymmen blir det ju inte. Finansieringen är till en del klar. Finne beräknar att det tar ett halvt år innan man fått ihop ett hyggligt sortiment av varor.

Till att börja med jobbar de själva, men planerar att på sikt kunna anställa folk.

Vad företaget ska heta vill Finne inte avslöja ännu — namnet är inne för registrering just nu och det har inte kommit besked ännu om det godkänns.

Den 16 januari slutar de båda sina anställningar vid Valioravinto Oy. Deras tjänster har lediganslagits.

Finne berättar att tanken på att starta eget nog grott några månader innan de slutligen beslöt sig och sade upp sina tjänster.


Jakobstads Tidning den 4 januari 1975.
(Inf. 2021-08-24.)


*     *     *

BJÖRKASKA OCH BÖNOR
— PRODUKTER SOM SÄLJER



Marja-Liisa Kennola och Ingmar Finne bakom en hög naturprodukter klara att packas ned och sändas iväg till kunden.


För två veckor sedan flyttade Luontaistukku in i nybyggt hus på industriområdet i Nykarleby. Också nybyggnadsplanerna förverkligades tidigare än beräknat — verksamheter i hyrda lokaliteter i stationshuset svällde över alla gränser och man klarade sig helt enkelt inte utan nya utrymmen.

De båda kompanjonerna Marja-Liisa Kennola och Ingmar Finne har hittills jobbat mest själva, med inköp, förpackning, försäljning och endast haft tillfällig hjälp med familjemedlemmar som ryckt in. Sedan två veckor har man en fast anställd för expedieringen och sannolikt kommer en till att anställas, berättar Finne, som ansvarar för inköpssidan.

Fru Kennola har hand om försäljningen och hon berättar att företaget nu har ca 80 fasta kunder spridda över hela landet — i huvudsak specialbutiker för naturkost. Själv demonstrerar hon naturprodukter en gång i månaden i ett varuhus i Helsingfors, men i övrigt sker försäljningen helt per telefon.

Finne och Kennola är gamla i naturkostbranschen efter många år på Valioravinto där de hade motsvarande jobb. Det här gav naturligtvis fördel när de bildade eget — de visste var produkterna finns att få och vem som köper dem och vilka varor som går att sälja. Dock tror de inte att de tagit marknad av sin förra arbetsgivare — de håller inte samma produkter och det är nog ökningen av marknaden som gett dem omsättningsökningen. Folk är mycket intresserade av naturprodukter nu, hälsoklubbar bildas och många övergår till naturkost.


Tullar och frakt fördyrar

Det här är inga billiga varor, men priset har sin förklaring, anser Finne och Kennola.

Två tredjedelar av de produkter Luontaistukku säljer är importerade. Det är höga tullar och dessutom tulldepositioner som skall betalas. Partierna är rätt små och frakt och övriga omkostnader blir oproportionerligt höga. Också förpackningarna kostar en hel del.

Också när det gäller inhemska produkter ställer det sig dyrt t.ex. att köpa upp grönsaker i södra Finland, betala frakt och sedan distribuera varorna till hälsokostbutikerna. Vanligen har butikerna direktkontakter med odlarna.

Luontaistukku säljer egentligen bara i parti, men kommer det in någon och vill köpa lite örtte eller vetegroddar så går det också för sig.

Man förpackar en del varor och andra säljer man direkt vidare till minuthandeln.

Det är sträng kontroll på de utländska frukterna, som är en stor artikel. Tullmännen tar prover och ingenting får säljas innan tullens laboratorium gett klartecken. Det är torkad frukt det handlar om och är den giftfritt odlad kan den ha en del passagerare med sig.

En stor produkt är också bönorna, i alla färger, kapslar och tabletter av olika slag. Lecitin säljer man mycket — det här ämnet får man förresten som biprodukt när sojaoljan tillverkas.

Folk köper nässelpulver och tabletter t.o.m. när våra egna nässlor är som finast på försommaren.


Slut på ryska roten

Vegetabilisk biff säljer man och björkaska, som är ett gammalt medel mot cancer. Ryska roten, som var ett populärt preparat mot allt möjligt får man däremot inte sälja mer. Det klassificeras nämligen som medicin. Finne konstaterar att Finland är det enda europeiska land där man inte får sälja ryska roten.

Ett veckotidningsreportage eller ett radio- eller tv-program kan ge tydliga utslag på försäljningen. Det preparat man talat om får plötsligt en väldig åtgång. Ibland kan det för importörerna bli svårt att få fram just det man frågar efter. Marja-Liisa Kennola berättar om t.ex. fläderblomsteet, som rekommenderats i ett radioprogram och som plötsligt alla frågade efter. Det var inte så enkelt att få fram.

Det här är ändå marginella saker jämfört med de stadiga och ”stora” varorna, säger Finne.

Från Luontaistukku lager går det varje dag ca 500 kg naturprodukter. Långtradare och järnvägsbilar lossar och lastar varje dag vid lastningsbryggan.

Nykarleby ligger nog lite avsides när det gäller transporterna, men med järnvägsbilens hjälp får man ändå ut och in varorna.

Företagets nybygge är på 300 kvm och inrymmer förutom kontor och sociala utrymmen en expedition med packningsrum och två lagerlokaler, en kall och en varm. 210.000? mark har bygget kostat och man har byggt i egen regi.

De båda kompanjonerna har inte ångrat att de startade eget — visst är det mera bekymmersamt och man har problemen med sig hem på kvällarna, på ett annat sätt, men det är också intressant.


Inger Luoma, Jakobstads Tidning den 14 oktober 1976.
(Inf. 2020-11-12.)



*     *     *

Nykarlebyföretag bygger ut:

Naturprodukter kan ge nya jobb


Vi börjar springa varandra i fötterna här säger Marja-Liisa Kennola och Ingmar Finne. — Det är dags för mera utrymme.


DET har skett en attitydförändring under de senaste tre, fyra åren. Folk har börjat reagera mot alla tillsatsämnen i livsmedlen. Ta nu ett margarinpaket. Innehållet är vitaminiserat och färgat. I dag är människor mycket mer uppmärksamma på sådant.

DETTA säger Ingmar Finne och Marja-Liisa Kennola, ”direktör” i företaget Luontaistukku i Nykarleby. De handlar med naturprodukter och det går bra för dem. För några veckor sedan började byggnadsarbetena på en tillbyggnad till företagets lokaliteter.


Tillbyggnaden, som blir 400 kvadratmeter stor och blir klar till jul skall bli lagerutrymme. Man säljer ingenting om man inte har varor i lager, säger Marja-Liisa Kennola. Eventuellt kommer tillbyggnaden att innebära att företaget har möjlighet att anställa mer personal. Idag har Kennola och Finne nio medhjälpare.

Paret Kennola-Finne har varit ett tjugotal år i branschen. Tidigare jobbade de på Valioravinto. Som också saluför naturprodukter. Men för sex år sedan bestämde de sig för att starta eget.

Luontaistukku säljer naturprodukter i parti. Det handlar om baslivsmedel för hälsokostaffärerna och varuhusen. Torkade frukter, bönor, linser, natursafter. Totalt handhar de omkring 600 produkter.

— Vi startade eget för att vi tyckte det fanns en lucka på marknaden. Dåförtiden fanns det bara bruna och vita bönor i affärerna.

I landet finns det 14 andra liknande företag. Luontaistukku är näst störst på den här marknaden. — Det har varit uppåt hela tiden, säger Finne-Kennola.

— I början skrattade folk åt oss och frågade om vi var riktigt klara i huvudet, när vi skulle satsa på naturprodukter. Nu är det inte längre någon som skrattar.

Företaget har etablerat samarbete med en firma i Sverige som står för importerna. Men Luontaistukku sköter också själv vissa affärer med utlandet.

— Jo, själva äter vi nog också groddar, säger paret vidare. — Fast vi håller inte så hårt på det. Man kan väl säga att vi är allätare.


Jakobstads Tidning den 31 oktober 1980.
(Inf. 2020-11-12.)


*     *     *

NÖT besåg Luontaistukku

NORRA Österbottens Trädgårdssällskap reste på månadsmöte till Nykarleby senaste tisdag. Bussen äntrades av 22 resenärer, som först styrde kosan till Luontaistukku. På trappan stod fru Marja-Liisa Kennola och tog emot.

NÖT:arna fick en ordentlig information om vad allt ett lager med naturkost och hälsoprodukter kan innehålla. Det ca 800 m² stora komplexet innehåller både varma och iskalla lagerrum fyllda med säckar, lådor och tunnor, vilka innehöll de mest förunderliga saker. Torkade björklöv, nässlor, kamomill m.m. i travar med säckar, t.o.m. torkade rosenknoppar. Hela huset doftade av exotiska kryddor och läkeörter.

Lagom till julen hade det inkommit torkade frukter: russin, äpplen, aprikoser, päron, fikon och dadlar och nötter. Inga torra, sega missfärgade produkter. Smakprov, som med generositet delades ut, fick gästerna att omvärdera både det ena och det andra.

Fru Kennola berättade om varifrån varorna importeras, hur och var de odlas under strängaste kontroll. Också våra stränga tullbestämmelser och den minutiösa granskningen av tull-laboratoriet garanterar att ingenting, som ej fyller alla krav på giftfritt och god kvalitet, kommer ut i handeln.

Sedan besökarna getts tillfälle att göra fynd bland hyllmetrarnas burkar och påsar och inhandlat litet av allt som lockade med lukt, smak eller hälsosamhet, fortsatte färden till Juthbacka, där kaffe med hembakat tilltugg serverades. Ett bord fyllt med vackra gröna växter som lottades ut, blev en glad överraskning. Ställets piano behövde inte heller stå tyst och låst. Litet improviserad underhållning blev det också!

Ordförande påminde till sist om julfesten den 11 december på Svenska gården, med traditionellt program, jultårta.


L.N-a, Jakobstads Tidning den 13 november 1982.
(Inf. 2020-11-12.)


*     *     *

'Fel varumärke'

Miljonbelopp ersättningskrav

Försäljningen av såkallad piratprodukt har gjort att Suomen Luontaistukku i Nykarleby har stämts med skadeståndsanspråk på 1,25 miljoner mark. En engelsk tillverkare tillsammans med den nordiska och den finska importören har ställt skadeståndsanspråken på grund av att Luontaistukku sätter produkten under ett varumärke som finns inregistrerat i varumärkesregistret.

Vidare anklagar kärandesidan Suomen Luontaistukku för vilseledande uppgifter i sin marknadsföring. På Luontaistukkus förpackningar finns det engelska företaget Efamol ltd utsatt som tillverkare. Det engelska företaget hävdar dock att de inte skulle ha sålt varan och enligt en laboratorietest, som skall framläggas nästa gång frågan kommer upp till behandling, framgår det att den vara Luontaistukku marknadsför i Finland inte härrör från det engelska företaget.

Produkten det handlar om är något som heter jättenattljusoljekapslar och säljs under namnet Pre-Glandin och Preglandina samt Optiglandin. Produkten introducerades på den finländska marknaden i slutet av senaste år av Suomen Rohdos och i december kom Luontaistukku ut med motsvarande produkt. Det är det svenska företaget Sjöstedt Intermedica Nordic Ab som gett Rohdos den finländska ensamrätten. Sjöstedt har i sin tur fått den nordiska ensamrätten av det engelska företaget Efamol Ltd. Det är de här tre företagen som gemensamt kräver skadestånd av Luontaistukku. En motsvarande process har också öppnats mot Luontaistukkus systerföretag i Helsingfors.

Den kärande sidans advokat Raimo Immonen framhöll att Suomen Luontaistukku handlat mot god handelssed och mot reglerna i marknadsföringslagen. Den skada som Luontaistukkus verksamhet åsamkat de tre kärande företagen kunde inte närmare preciseras vid rättens sammankomst i Nykarleby på måndagen. Den uppskattade summa, som säkert är kraftigt tilltagen i överkant, slutade på 1.250.000 mark plus 16 procents ränta från den dag stämningen delgavs. Vidare krävde käranden att Luontaistukku skulle upphöra med de vilseledande uppgifterna i sin marknadsföring.

Den svarandes talan fördes av Hannes Snellman som i sitt inlägg hävdade att Suomen Luontaistukku handlat i god tro. Varans väg till Luontaistukku i Nykarleby går att spåra via en inköpare, Seege, i Helsingfors. Seege har fått sin vara från ett svenskt företag, Sanfarm Ab, som uppger att de köpt varan från Sjöstedt Intermedica Nordic Ab, det vill säga ett av de företag som stämt Luontaistukku inför rätta. I ett intyg till Seege säger Sanfarm att de köpt varan av det svenska bolaget och att inget exportförbud fanns då leveransen skedde. Senare har de träffat överenskommelse med det svenska företaget att export inte får förekomma till Finland.

Försvaret pekade också på de stadganden i lagen som säger att varans ursprung måste uppges på produkten. Som köpare hade de ingen orsak att betvivla att säljarens uppgifter var riktiga.

Från Luontaistukkus sida tillbakavisade man alla åtalspunkterna. Summan 1,25 Mmk ansåg man vara tagen ur luften och via advokaten krävde man att målet i sin helhet skulle läggas ner.

Målet tog uppskov till oktober.


K-G Olin, Jakobstads Tidning den 9 augusti 1983.
(Inf. 2020-11-12.)


*     *     *
Oy Luontaistukku Ab är ett expanderande företag inom naturkostbranschen med Nykarleby som verksamhetsort. Omsättningen i år kommer att uppgå till 14 miljoner mark och personalstyrkan är 16 personer. Företaget ingår i Hartwall-koncernen.
Nu söker vi en aktiv

S Ä L J A R E

som förstärkning till vår säljgrupp.
Vi förutsätter en merkantil bakgrund och erfarenhet av partiförsäljning och gärna även kännedom om dagligvaruhandeln. Personen vi söker bör vara utåtriktad och intresserad av naturkostbranschen och bör förutom finska och svenska även klara sig på engelska och/eller tyska. Arbetsuppgiften är att leda företagets säljavdelning och att själv aktivt deltaga i det dagliga samarbetet. Ansvarsområdet kan senare för rätt person utvidgas till att omfatta även företagets marknadsföringsaktiviteter.
Vi erbjuder ett mångsidigt arbete l en småföretagsmiljö samt lön enligt kompetens.
Ytterligare uppgifter om tjänsten ges av Ingmar Finne (tel. 967-20 422) och Fred Ramberg (tel. 90-848 66b). Skriftliga ansökningar med löneanspråk bör vara oss tillhanda senast 31. 10. 1983 under adress: Greve Tottsgatan, 66900 Nykarleby.

Oy Suomen Luontaistukku Ab


Jakobstads Tidning den 19 oktober 1983.
(Inf. 2020-11-12.)


*     *     *

Centralisering drabbar Nykarleby

Nio mister jobbet
vid Luontaistukku


Reformikeskus har utarbetat ett förslag till centralisering av Luontaistukkus lager till Helsingfors. Detta innebär att nia anställda i Nykarleby säges upp. Nästa vecka tar Reformikeskus' styrelse ställning till förslaget säger Sten Fallström (t.v) och Ingmar Finne.
[Notera delar av LUONTAISTUKKU i stora röda bokstäver på takfoten!]


LUONTAISTUKKU i Nykarleby omorganiserar. Hela lagerfunktionen samt förpackningen skall flytta till Reformikeskus nya lager i Helsingfors. Kvar i Nykarleby blir endast ett kontor varifrån försäljningen skall ske.

DET INNEBÄR också att nio personer som arbetat på lagret med förpackning kommer att sägas upp. Detta enligt det förslag som Reformikeskus styrelse skall behandla inom vecka.


Inom april månad skall lagerfunktionen vara flyttad, enligt förslaget. Från och med årsskiftet kommer två lagerarbetare och två förpackare att sluta. I februari slutar en lagerarbetare och i april två förpackare samt två bokförare. Kvar blir förutom chefen Ingmar Finne två försäljare och två bokförare. Idag har företaget 14 anställda, av vilka fem är halvtidsanställda.

Luontaistukku har fusionerats med Reformikeskus 1982. Reformikeskus hör i sin tur till Hartwall-koncernen.

— Det är enbart av ekonomiska skäl som vi måste centralisera, säger Finne. Det är främst transportkostnaderna som minskar i samband med att lagret flyttar. Leveranstiden avkortas dessutom då de flesta kunderna finns i södra Finland.

Vi har 40 ton varor i månaden som körs av och an mellan södra Finland och Nykarleby, säger Finne. Det blir olönsamt i längden.

— På onsdagen besökte Reformijkeskus’ VD Sten Fallström Nykarleby.

— Luontaistukku har inte visat ett dåligt resultat, säger han. Men det råder som bäst en stagnation i branschen och man måste vidta kostnadsbesparande åtgärder.


”På halv stång”

På tisdagen informerade Ingmar Finne de anställda om företagets planer. Rykten om att något varit på gång har figurerat länge. Men att så många arbetsplatser berörs hade de anställda inte trott.

— Skulle vi ha en flaggstång här så hade flaggan varit på halvstång, sägs det i lagret.

Positiva till att företaget informerat om planerna i tid är man ändå. Samtliga beklagar uppsägningarna ty Luontaistukku har varit en trivsam arbetsplats.

Arbetsglädjen försvann på en gång på tisdagen. Lagerarbetarna och förpackarna säger att arbetet börjar smaka trä. Men de försöker i alla fall rädda några arbetsplatser.

En lista har nämligen inlämnats där man vill behålla förpackningen av vissa produkter i Nykarleby. Man tror att de produkterna kan vara svåra att packa per maskin. Vidare vill man att tidtabellen för genomförandet av planerna skulle skjutas framåt.

Reformikeskus har byggt en ny lagerhall förra året i Helsingfors. Man har också satsat på att automatisera vissa funktioner som skötts manuellt i Nykarleby.

— Om det görs nyanställningar i Helsingfors erbjuds de uppsagda arbete där, säger Finne.

Kvar i Nykarleby blir ett försäljningskontor med fem anställda. — Det finns inga planer på att helt flytta företaget till Helsingfors, säger Finne. Försäljningen kommer att hållas kvar och vi strävar t.o.m. att förstärka den sidan. Det är bra för företaget att vi finns här.


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 18 oktober 1984.
(Inf. 2020-11-12.)


*     *     *

Luontaistukku
lägger ner

LUONTAISTUKKU i Nykarleby som för ett år sedan köptes av Reformikeskus kommer att helt upphöra med verksamheten kring årsskiftet.

ORSAKEN är den stagnerade hälsokosthandeln, vilket försämrat lönsamheten, uppger Ingmar Finne på Luontaistukku.


— Som mest hade Luontaistukku 16 anställda, men nu är endast tre personer anställda, säger Finne. Hälsokosten har dock en framtid trots att vi nu är inne i ett lugnare skede än för några år sedan då expansionen var våldsam, säger han.

Reformikeskus ägs av Hartwall, vars huvudprodukt är läskedrycker. Också andra storföretag har etablerat sig i branschen. Bl. a. saluför vissa läkemedelsföretag s.k. hälsopreparat, dels genom hälsokostaffärer men också genom apotek. Också vanliga livsmedelsaffärer saluför hälsopreparat, vilket försvårat hälsokostaffärernas ställning.

För närvarande finns det ca 300 hälsokostaffärer i vårt land, men antalet affärer går sakta ner.


Jakobstads Tidning den 23 oktober 1985.
(Inf. 2020-11-12.)


*     *     *

Orion blir jätte också i hälsokost

Läkemedelskoncernen Orion dominerar nu hälsokostbranschen. Igår skrev man på ett avtal där Orions dotterbolag Oriola köper upp Reformi-Keskus, som står för 50 procent av försäljningen av hälsoprodukter i landet. JT fick uppgiften bekräftad i går på eftermiddagen.

— — —

Reformi-Keskus har tidigare blivit känt i våra trakter genom att köpa upp Nykarleby-företaget Luontaistukku, som senare fusionerades och vars verksamhet i Nykarleby upphörde vid årsskiftet i år.

I affären med Orion i går ingick också Herbaco, som var ett annat Hartwall-ägt naturkostföretag.

Det har länge ryktats om att Orion-koncernen, en jätte inom närmast läkemedelsbranschen och som omsätter närmare 2 miljarder mark, skulle vara intresserat av att breda ut sig också på hälsokostsektorn. Bland annat har rykten gått om att Jakobstads-företaget Valioravinto skulle ha varit på väg till koncernen.

Harri Pomoell, verkställande direktör för Valioravinto, säger att man förhandlat med Orion, eller rättare sagt dotterbolaget Oriola, men dessa förhandlingar har bara gällt samarbete när det gäller distribution.

— — —


Lars Hedman, Jakobstads Tidning den 14 mars 1986.
(Inf. 2020-11-12.)



Margite Enlund tillhandahöll.


Läs mer:
Ingemar på ett klassfoto.
Företagen på Kampen.
Alla sidor där Luontaistukku nämns.
Ingmar Finne tillverkade jullyktor.
Fler artiklar ur JT.
(Inf. 2020-11-12, rev. 2022-09-29 .)