Nykarleby Pälsningscentral Ab

Frillmossavägen 2


Några milstolpar

  • 1978 grundades Nykarleby pälsningscentral Ab och verkade första året i Farm-Frys utrymmen.
  • 1979 den 17 augusti infördes bolaget i Handelsregistret.
  • 1984 hyrdes snickerilokal i f.d. Anttilas bilverkstad.
  • 1986 upphörde hyresavtalet för snickeriet.
  • 1988 gick företaget i konkurs.
  • 2005 avregistrerades företaget ur Handelsregistret.
 

Hall 1 - Frillmossavägen 2

  • 1979 byggdes hallen.
  • 1988? köpte AB Pälsvägen hallen.
  • 198/9? gick AB Pälsvägen i konkurs.
  • 1991 köpte Oy Raimax-Alu Ab, Kurt och Åke? Holm en del av hallen. Företaget grundat 1990, föregångaren Rai-Al fanns från slutet på 1970-talet på Rajåkern i f.d. Joupers lokaler. Det finns år 2020 på Bulderbackavägen 8 i Jakobstad och ägdes vid branden av Jan och Ulf Stenman.
  • 199? köpte Dage Olin en del av fastigheten.
  • 2000 i början av året köpte Ab PMP Invest Oy med ägaren Stefan Nyman, Olins del. Det bolaget ägs nu av Pia Prost och Maria Nyman.
  • 2010? hyrde Oy Pre-Print Ab. Flyttade efter branden till Kvarnvägen 16.
  • 2009? hyrde MTA/Nykarleby Monteringstjänst Ab. Flyttade efter branden till Fabriksgatan 22. Fusionerades 2017 med Prevex.
  • 20?? hyrde Nyko för några år fryslagret. Hyresavtalet upphörde 20??
  • 2012 den 14 januari totalförstördes hallen i en brand.
  • 2016 köpte R&R Frostdahl ”brända tomten”.
 

Hall 2 - Pälsvägen 4

  • 1986 färdigställdes hallen.
  • 1988? köpte AB Pälsvägen hallen.
  • 1992 köptes hallen av Teirbolagen med ägaren Håkan Teir-Siltanen.
    Holman Trading och Master Boats hyrde hela hallen, men gick redan 1994 i konkurs. Teir hade även köpt f.d.Ostrobotnia Päls siloanäggning.
  • 1996? köpte EK-Finland Oy, Elektroniikka Kierrätys Finland OY, Anders Luukkonen. Bolaget köptes 2000 av Stena. Upphörde 2003?
  • 2001 köpte Ab PMP Invest Oy hallen.
    200? hyrde båtvarvet ?
  • 201? Köpte Lindvalls måleri hallen och flyttade från Kvarnvägen 6.
   
   

Artiklar

 
Pälsningscentralen i Pälsdjur och grönsaker 1985
Pälsnäringen byggs ut med tre miljonprojekt 1979
Annons: Personal sökes 1980
Pälsning bjuder årslön — men få vill ta ackorden
Annons: Produkter
Lediha platser 1981
Äntligen ett gott år med gott om arbetskraft
Annons: Öppet Hus 1986
Pälsningscentralens skulder 15 miljoner 1988
Två konkursdomar i Nkby-rätten
Nygren-bolag övertar Ny-Ex 1990
Raial fick klartecken 1991
Holman trading börjar tillverka motorbåtar 1992
Holman Trading sökte konkurs 1994
Oy Raimax-Alu Ab 2012
Mina minnen 2018

*     *     *


[Gaveln mot Frillmossavägen. I vänstra delen tillverkades burar, vid fönstret i mitten fanns kontoret och till höger fanns kök och matsal. Den gula skylten med företagsnamnet hade målats av Anders Engström.]

NYKARLEBY PÄLSNINGSCENTRAL AB grundades år 1978 av pälsfarmare från Nykarleby. Verkställande direktör är sen år 1982 Lars-Peter Sjöholm. Styrelseordförande är Lars Sjöholm och medlemmar Ingmar Blomqvist, Dan Nygren och Hans Wingren. Nykarleby Pälsningscentral pälsar farmskinn åt farmare. Dessutom tillverkas farmtillbehör såsom burar, lyor, mink- och rävhus samt emballage. Nykarleby Pälsningscentral har ca 35 anställda. Byggnaderna är uppförda 1979 och omfattar produktionsareal inklusive kontors- och sociala utrymmen 1 100 m², lagerareal 300 m² samt fryslager 400 m. Marknadsföringsområde är Vasa län. Adress: Industriområdet, 66900 Nykarleby, telefon: (967) 208 10.

Omsättningens utveckling:

År

Mmk

 

-78/79

0,5

 

-79/80

1,4

 

-80/81

2,3

 

-81/82

5,0

 

-82/83

4,5

 


Pälsdjur och grönsaker: specialnäringarnas Svenska Österbotten (1985).
(Inf. 2020-12-31.)


*     *     *

Nykarleby Pälsningscentral AB

anställer ett störrre antal
MÄN OCH KVINNOR

för pälsningsarbete för ca 4 månader.

Kom in eller ring tel. 967-20810, så ger Häggblom eller Lebeitsuk närmare uppgifter.


Jakobstads Tidning den 5 september 1980.
(Inf. 2020-12-31.)


*     *     *

Pälsning bjuder årslön
— men få vill ta ackorden

SNART BÖRJAR pälsdjursfarmarna skörda. Pälsningssäsongen inleds i slutet av oktober och redan i december hålls de första auktionerna. Det blir således bråda tider för farmarna. Farmarnas ordinarie arbetsstyrka förslår inte för det myckna arbetet som pälsningen och skinnberedningen medför.

DET FORDRAS extra hjälp. Enbart Nykarleby Pälsningscentral skulle behöva utöka arbetsstyrkan med ett 70-tal personer. Hittills har man löfte om knappt hälften.

ETT STORT problem, säger Pälsningscentralens VD Ralf Häggblom. Vi har annonserat i alla tänkbara tidningar, vi har t.o.m. gått från dörr till dörr, bilat runt i insjösocknarna och erbjudit skjuts till och från arbetsplatsen utan nämnvärt resultat.

DET TYCKS bli svårare år för år att få folk under pälsningssäsongen.



Annonsering i många tidningar, telefonkontakter, från dörr-till-dörr-metoden. Allt har gjorts för att anställa mera folk under pälsningssäsongen, säger VD Ralf Häggblom vid Nykarleby Pälsningscentral. Ändå har man bara lyckats få löfte om hälften av behovet.


— Förr brukade jordbrukarna ställa upp, när höstarbeten undanstökats. Men de har tydligen fått annat att göra — eller också, vilket är mer troligt, funnit att de blir högt beskattade när den extra inkomsten slås till på den ordinarie inkomsten. Ändå tycker jag att pälsningsarbetet är bra avlönat, säger Häggblom. På de fyra månaderna, som säsongen varar kan man komma upp till en hel årslön. De som arbetar på ackord uppnår ledigt en dagsförtjänst om 300—400 mk på fem timmar. Håller man på i 8 timmar kan dagpenningen bli 600 mk.

Hälften går ju i skatt. Men dir. Häggblom uppger att de som inte har andra inkomster på året får återbäring då inkomsten slås ut över hela året. Att det ändå är svårt att få folk beror huvudsakligen på att pälsningsarbetet är säsongsbetonat. Under andra tider av året kräver pälsdjursnäringen relativt låg arbetsinsats. I en del fall hålls farmen som binäring. Större farmer klarar sig med betydligt färre anställda under andra tider av året. Men på hösten och förvintern behöver alla farmer mera folk.


Ovana pälsare kan även-
tyra ett helt års mödor.


— Helst bör de ju också vara erfaret folk, sådan som varit med om att flå djur och bereda skinn tidigare. Men eftersom det råder stor brist på sådana anställer vi folk även om de inte kan jobbet från förr. Vi har ju ändå folk som kan undervisa. De första veckorna under säsongen är det inte så bråttom och då har vi bättre möjligheter att lära upp nytt folk. Men n nu visar det sig att, även om vi prutar på kraven på erfarenhet så är det svårt att värva folk.

Pälsningscentralen i Nykarleby grundades år 1978 och verkade första året i Farm-Frys utrymmen. 1979 byggdes en hall på 1.640 kvm där bolaget nu verkar för andra året. Pälsningscentralen bildades just med tanke på att kunna samordna pälsningsarbetet i nejden. Till bolaget hör 340 aktionärer. Pälsdjursfarmare med någorlunda jämn aktiefördelning. Pälsningscentrals kapacitet är pälsning och beredning av 120.000 minkar och 80.000 rävar.

I fjol hade man en del svårigheter, uppger dir. Häggblom. Allt var nytt och skulle inköras på relativt kort tid. Vi anställda var mer eller mindre oerfarna. Farmarna hade tydligen inte heller tillräckligt förtroende för sitt nya företag, eftersom väntat antal inte lämnades in för beredning.

— I år räknar vi med att vara väl beredda, åtminstone vad gäller utrustningen och användningen av den. Bara det nu inte hänger upp sig på arbetskraften.


Vad händer om …

Vad händer om man inte får tillräckligt antal anställda och att man måste tacka nej till kunderna?

— Då ser jag ingen annan utväg än att farmarna själva måste utföra pälsningsarbetet. De flesta farmerna har ju egna anläggningar för det. Men de har väl inte så mycket lättare att få den extra hjälp som behövs. Det blir säkert mycket nattarbete för att få skinnen klara tills auktionerna börjar.

I samband med informationer från Turkistuottajat och Pälsdjursodlarföreningen har många gånger betonats vikten av att pälsningsarbetet och skinnberedningen utförs med noggrannhet. Man bör satsa på kvalitet — en del av kvaliteten kommer fram i skinnberedningen. Fuskar man i det skedet går en stor del av årets möda förlorad.

Hur hänger denna målsättning ihop med att anställa oerfaret folk för jobbet?

— Det är klart att vi helst skulle ta in erfaret folk. Men när det nu är stor brist på sådant måste vi finna andra lösningar, utan att för den skull behöva pruta så mycket på kvaliteten. Bl.a. har vi en god övervakning. Skinnen numreras så att vi vet vilka som bearbetat dem. Uppdagas felaktig behandling vet vi således vem som behandlat det felaktiga skinnet och har möjlighet att ge en grundligare undervisning.



Pälsningscentralen har också annan verksamhet än beredning av skinn. Bl.a. har utarbetats ett nytt markeringssystem som Pälsningscentral har ensamrätt på. I bild demonstrerar VD Ralf Häggblom systemet.


Ralf Häggblom räknar med att Pälsningscentralen kommer att ha avsedd betydelse för farmarna, bara man kommer ordentligt igång. Redan nu har vi rätt många kunniga arbetare, också säsongsarbetare som vi räknar med att få även nästa år. För övrigt planerar vi att utöka verksamheten så att vi kan ha ett större antal ordinarie arbetare. Pälsningscentralen bedriver ju också annan verksamhet än det som förekommer under pälsningstiden. Närmaste målsättning är att bredda verksamheten med servicefunktioner, samt tillverkning och förmedling av förnödenheter så att vi året om kan ha inemot 20 anställda. Nu har vi endast 8 arbetare, två tjänstemän och en köksa.


Inte helt nöjd

Det är omöjligt att få grepp om samtliga farmares synpunkter om pälsdjursnäringen och problem kring denna.

Runar och Ingmar Wiik i Socklot är aktionär i Pälsningscentralen. De har således vissa förväntningar på den.

Och de är inte helt nöjda.

Åtminstone i fjol hade vi orsak att klandra beredningen av våra skinn, säger Runar. En del var bra men andra var närapå förstörda, skadade och dåligt torkade. Jag förstår problemet. Inte har Pälsningscentralen lättare att få erfaret folk än enskilda farmare. Det krävs år av erfarenhet för att lära sig behandla skinnen rätt. Dessutom blir det dyrt. I år 9 mk för behandling av minkskinn och 20 för rävskinn.

Uppfödningen av en enda räv blir att kosta 160—170 mk i foder — hela produktionskostnaden för en räv beräknas till ca 250 mk. Det är bra om vi får 250 mk för ett rävskinn i år. Skall man därtill sätta nästan 30 mk för att få det saludugligt så blir det ren förlust. Gör vi det själva har vi åtminstone denna summa i behåll.

Men Pälsningscentralen är nödvändig, åtminstone för ”månskensfarmarna”. Som har annan förvärvsinkomst och inte hinner med pälsningsarbetet. Det kan ju också hända att någon farmare insjuknar eller av andra omständigheter inte kan göra arbetet. Då är det bra att Pälsningscentralen finns.

— Nog tänker vi anlita  Pälsningscentralen även i år, säger Runar Wiik.

Men tillägger: Det finns anledning till kritik i all välmening. Vi är införstådda med problemen.



Det är bråda tider också för Runar och Ingemar Wiik i Socklot. Några hundra rävar och några tusen minkar uppnår deras farm, som Ingemar tagit ansvar för sedan fadern Runar sjukpensionerats. Trots att de inte är helt nöjda med Pälsningscentralens fjolårsarbete lämnar de också i höst en del av djuren för pälsning i företaget.


Lennart Svanbäck, Jakobstads Tidning den 19 september 1980.
(Inf. 2020-12-31.)


*     *     *

LEDIGA PLATSER


Nykarleby Pälsningscentral AB

anställer
män och kvinnor

för pälsningsarbeten under tiden 26.10.81—20.2.82. Kontakta Häggblom eller Lebeitsuk tel. 967-208 10


Jakobstads Tidning den 1 oktober 1980.
(Inf. 2020-12-31.)


*     *     *

LEDIGA PLATSER


Nykarleby Pälsningscentral AB

tillverkar räv- och minkspringburar, cylindrar och minklyor till konkurrenskraftiga priser.

INDUSTRIOMRÅDET,
66900 NYKARLEBY. TEL. 20 810


Jakobstads Tidning den 9 december 1980.
(Inf. 2020-12-31.)


*     *     *

NYKARLEBY PÄLSNINGSCENTRAL flyttar in i sina nya utrymmen ONSDAGEN 23.04.86.

VÄLKOMNA alla gamla och nya kunder+alla intresserade, kaffe+läsk med dopp serveras under dagens lopp från 12.00—20.00.

Verksamheten i gamla snickeriet vid Kvarnvägen är avslutad. All tillverkning är koncentrerad till nya hallen bakom Ostrobotnia.
I samband med utställningen arrangerar vi en UTSTÄLLNING där DU kan bekanta dig med våra farmprodukter och annat som ingår i vår produktion.

66900 NYKARLEBY
Tel. 967-208 09 el. 208 10


Jakobstads Tidning den 20 april 1986.
(Inf. 2020-12-31.)


*     *     *

Pälsningscentralens
skulder 15 miljoner

Totalt över 18 miljoner mk bevakades vid häradsrätten i Nykarleby på tisdagen. Över 15 miljoner härrörde sig från Nykarleby Pälsningscentrals konkurs medan över 3 miljoner bevakades i Nykobes konkurs.


Bland de största fordringsägarna i pälsningscentralens konkurs var bl.a:

  • Deposita med totala fordringar på 5,7 miljoner mk.
  • Föreningsbanken 3,8 miljoner.
  • Staten på totalt 2,2 miljoner.
  • Waasko 765.000 mk.
  • Nykarleby stad 300.000 mk.
  • Pensions Varma 130.000 mk.
  • Ostrobotnia Päls 160.000 mk.
  • Arbetskraftsbyrån 211.000 mk.
  • U-områdesfonen 170.000 mk.
  • SKOP Rahoitus 46.000 mk.
  • SCAB 650.000 mk.
  • Erkomek 65.000 mk. [Pälsningsmaskintillverkaren Erco-Mek i Solf.]
  • Kesko 80.000 mk.
  • Vasa Andelsbank 650.000 mk.
  • Svarvars Trävaruhandel 193.000 mk.
  • BSB Mekan 125.000 mk.

Dessutom bevakades ett antal mindre fordringar. Företagets styrelsemedlemmar bevakade borgensförbindelser på ca 6 miljoner mk totalt.

Byggnadsbyrå H. Backlunds konkursbo var den största fordringsägaren i Nykobes konkursbevakning:

  • Byggnadsbyrån har fordringar på 705.000 mk.
  • Nykarleby Lastbilscentral 95.000 mk.
  • Vasa Andelsbank 300.000 mk.
  • Oravais Hus’ konkursbo 532.000 mk.
  • Postbanken 60.000 mk.
  • Nykarleby stad 120.000 mk.
  • Länsskatteverket 480.000 mk.
  • Föreningsbanken 450.000 mk.
  • Arbetskraftsdistriktet 60.000 mk.
  • Pensions Varma 90.000 mk.
  • Företagarnas Fennia 20.000 mk.
  • Pohjanmaa 112.000 mk.


Jakobstads Tidning den 7 september 1988.
(Inf. 2020-12-31.)


*     *     *

Två konkursdomar
i Nkby-rätten

Konkursdomarna för Nykobe och Nykarleby Pälsningscentral föll igår i häradsrätten i Nykarleby. Alla bevakade fordringar utdömdes.


För Nykobes del uppstod ett minus på 1 miljon och för Pälsningscentralens del var underskottet 3,1 miljoner mark.

Nykobes tillgångar värderades till 1.484.686 mk. Skulderna steg till 2,581,784 mk. Minussaldot var således 1.079.098 mk.

Tillgångarna i Nykarleby Pälsningscentral värderades till 10.470.702 mk och skulderna beräknades till 13.598.493 mk. Där blir minussaldot 3.127.791 mk.

I ett civilmål dömdes styrelsen för pälsningscentralen att betala 300.000 mk till handelslaget Waasko. Man hade gett en växel som säkerhet för pälsningscentralens skulder till dåvarande Botnica.

I en gärning begångna grovt äventyrande av trafiksäkerheten och rattfylleri blev brottsrubriceringen för en Nykarlebyyngling. Han hade kört sin bil med 1,17 promille alkohol i blodet. Innan ynglingen kört fram till razzian svängde han sin bil och körde undan polisen. Han hindrade också polisen att köra om sig genom att hela tiden lägga sig före.


Jakobstads Tidning den 30 november 1988.
(Inf. 2020-12-31.)


*     *     *

Nygren-bolag övertar Ny-Ex

Familjen Nygren och närstående bolag till familjen innehar idag aktiemajoriteten i Nykarleby Export AB. Nu pågår även förhandlingar om att de Nygrenska familjebolagen skulle överta samtliga aktier i företaget.

Utöver Nygrens fanns från starten Gösta Harald, Fjalar Björkroth, Lars-Peter Sjöholm, Svarvars Trävaru samt Per och Hans Wingren med som aktionärer i företaget. Senare har dock Wingrens och Svarvars sålt sina andelar till Nygrens, som därmed innehar aktiemajoriteten.

De festa av aktionärerna i Nykarleby Export AB återfinns i ett flertal andra bolag, som uppstod efter Pälsningscentralskonkursen. AB Pälsvägen är ett bolag och detta äger fastigheterna där Pälsningscentralen verkade.

NTC är ett annat bolag som äger inventarierna och lagret. I NTC- och Pälsvägen-bolagen sitter Pälsningscentralens gamla styrelse som aktionärer. Juridiken torde ha varit ledstjärnan vid den omfattande bolagiseringen som vidtogs i samband med konkursen.

Pälsvägen-bolaget köpte även på sensommaren i fjol omkring 17.000 konkursrävar från norra Finland. Enligt uppgift betalade bolaget under en mark per räv. Resultatet av den affären låter dock vänta på sig, eftersom endast 400 skinn hittills hittat köpare, enligt Dan Nygren.

Nykarleby Export AB sysslar främst med skinnexport, men också förmedling av andra pälsförnödenheter ingår i verksamheten.

I år har Nykarleby Export samlat in omkring 25.000 mink- och rävskinn för den svenska skinnhandlaren Torbjörn Wolds räkning.

Flera av aktionärerna i Nykarleby Export AB har nu bjudit  ut sina  aktier till Nygren, som också bekräftat att underhandlingar pågår.

Enligt Dan Nygren är företaget ett stabilt bolag, som hittills inte arbetat med hjälp av banklån, utan endast med aktiekapital.

Blir Nygrens ensam herre på täppan, kommer familjen att satsa heltid på företaget. På sikt skall även familjens pälsfarm [som fanns vid korsningen Frillmossavägen-Kackurduntsvägen] avvecklas, enligt Dan Nygren.

— Vi avvaktar majauktionen, säger Nygren.

— Redan nu har vi i princip en hyrestagare till farmen, om vi besluter om avveckling i mars, avslutar han.


Britt Sund, Jakobstads Tidning den 18 mars 1990.
(Inf. 2020-12-31.)


*     *     *

Raial fick klartecken

— — —

Raial fick också klartecken för köpet av den äldre av Pälsningscentralens hallar. Raial som nu verkar i f.d. Joupers verkstad planerar att flytta sin verksamhet till hallen. Säljare är konkursförvaltningen för Pälsvägen.

— — —


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 27 augusti 1991.
(Inf. 2021-02-12.)


*     *     *

NPC hallen blir båthus

Holman trading börjar tillverka motorbåtar

Ett båthus med full service åt båtägare uppstår i en av den forna pälsningscentralens hallar i Nykarleby. Tanken är att huset skall reparera båtar, bygga nya, sälja delar, småbåtar och dieselmotorer under samma tak.


Bakom satsningen står Munsalaföretagen Holman Trading och Master Boats. Hittills har företagen haft verksamhet på flera platser men i vår koncentrerasde till ett och samma ställe.

I princip fortsätter företagens tidigare verksamhet med en nyhet: Holman Trading har köpt båtformarna för Sunmar motorbåtar av Vescons konkursbo och återupptar tillverkningen av båtarna.

— Vi är inte modiga då vi satsar i en krisbransch, filosoferar Ove Stråka. Vi är snarare kontroversiella i vårt tänkande. Det har alltid tillverkats båtar här i regionen. Det gäller i första hand att få bukt med de fasta kostnaderna.

— Det som gör båten intressant för vår del är att den gick att sälja när Vescons gjorde konkurs. Företaget stupade på alltför stora kapitalkostnader.

Enligt Stråka är Sunmar en båt där det traditionella båttänkandet finns kvar. Det innebär att båten är tidlös och sjöduglig, bl.a. används Sunmar i skolskjutsar i den åländska skärgården.

—  Det innebär också att båtens andrahandsvärde är högt.

Stråka generaliserar kundkretsen som välbärgade medelålders män. Båtarna ligger i prisklassen mellan 100.000 mk som halvfabrikat upp till 400.00 mk.

— Vi har redan sålt två båtar som skall levereras i vår, säger Stråka. Kunderna har sökt upp oss. Vi har inte marknadsfört båten aktivt än. Det börjar vi göra vid båtmässan i Helsingfors.

Stråka räknar med en break even punkt vid tio båtar. Han kalkylerar med en produktion på mellan 12 och 17 båtar per år.

— Vi anlitar långt underleverantörer. Både lamineringen och tillverkningen av inredningsmoduler sker som underleveranser. Den slutliga monteringen gör vi själva.

Bakom Holman Trading står Ove Stråka och Sten Bertula från Vexala samt Bernt Nylund från Munsala. Företaget har hittills haft hand om Nautors och Baltics överskottslager. Nylund och Bertula äger också Master Boats som specialiserat sig på reparation av båtar. Företagen hyr hela hallen på 800 kvm av Teirbolagen.

Holman Trading har nu köpt både formarna och rättigheterna till Sunmar. Företaget får stöd av bl.a. konstruktören Hjörvald Sundqvist i Öja. Som enda anställd har man Leif Källman som också arbetade med tillverkningen innan Vescons konkurs.

Confiber och Vescons tillverkade över 100 Sunmar under åren 1985-1991. Tillverkningen skedde i Edsevö.



En upptrappning av industriområdet i Nykarlebys nordöstra hörn är nu på gång. De senaste företagen att etablera sig där är Holman Trading och Master Boats som hyrt en av forna pälsningscentralens hallar. Leif Källman är den enda anställda vid Holman Trading.


Teirbolagen har köpt både Ostrobotnia Päls spannmålsstation samt den nyare av NPC-hallarna på granntomten. Enligt Håkan Teir-Siltanen köptes hallen då man ville uppnå en synergieffekt med spannmålsstationen.

— På sikt skall vi ha egen verksamhet i spannmålsstationen säger han. Hallen köpte vi främst med tanke på platsen. Direkt billigt var det hallen inte. Den var förmånlig med tanke på läget.

Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 30 januari 1992.
(Inf. 2020-12-31.)


*     *     *

Holman Trading
sökte konkurs

Nykarlebyföretaget Holman Trading har den 16 december ansökt om konkurs.

Till konkursboförvaltare har utsetts advokat Christer Eriksson och det första borgenärsförhöret hålls i mitten av januari.

Holman Trading tillverkade och sålde Sunmar Boats och har tidigare fört förhandlingar om att sälja ett antal båtar för den tyska polisens bruk.

Företaget sålde även båtförnödenheter, reparerade båtar och idkade båtförmedling.

Det är ännu inte klart hur stora skulder som belastar företaget och vilka de största fordringsägarna är.


D.L., Jakobstads Tidning den 29 december 1994.
(Inf. 2020-12-31.)


*     *     *

Oy Raimax-Alu Ab

Oy Raimax-Alu Ab har sedan 1990 specialiserat sig på aluminiumkonstruktioner för offentliga byggnader men även för den egna privatbostaden.
     Vi har ett rikt sortiment med aluminiumprodukter av hög kvalité för de flesta ändamål, men även speciallösningar för kundens egna behov.
    Vinterträdgårdar, inglasade terasser och balkonger, aluminiumdörrar, både isolerade och oisolerade, samt även inbrottsskyddade, brandklassade och skottsäkra lösningar. Dessutom har vi även aluminiumfönster, både inner- och ytterfönster samt här även med brandklassade, inbrottsskyddade samt skottsäkra lösningar.
   I vårt sortiment ingår även eleganta speciallösningar, så som glasfasader, smarta lösningar på glastak samt även stålarbeten och mindre lösningar så som luckor, räcken, och ramper.


Från företagets webbplats 2012.
(Inf. 2018-04-28.)


*     *     *

Mina minnen

Förutom pälsing och burtillverkning hade man också ett snickeri för lytillverkning och så uppförde man skugghus. Ett lite mer udda uppdrag var biljettkiosken som levererades färdigbyggd till Skogsvallen.

Jag arbetade där somrarna 1982 och 1983, före och efter militärtjänstgöring. ”Burknäppning” på ackord reulterade i betydligt mer blåsor än hud på högerhanden.

Ordinarie anställd ”knäppningsmästare” var Stefan Bärs, som dock fick se sig besegrad av sommarfågeln Anders Sandvik. Den som var för snabb kunde vid återkomst från mat- eller kaffepaus upptäcka att handskarna var omsorgsfullt fästa i buren med monteringsringar eller så kunde hela buren vara fastspikad i arbetsbänken, som var gjord av en lastpall med påspikad spånskiva. Tempot var högt och burarna måste vändas för att man skulle komma åt alla kanter. Åtminstone en gång svingades en bur så högt att lysrör kraschades.

Förutom tidigare nämnde VD Ralf Häggblom var Lars-Peter Sjöholm, Pekka Siekkinen och kanske Karita Keto på kontoret. Några andra anställda var Reijo Marjamäki, Bertel Nyström, Lars Romar och de två andra Jeppoborna Guy Nyström och Ole Norrgård, Toivo Lebeitsuk, Sture Sundqvist, Sven Mårtens, Gustav Bergfeldt, Ole Lindholm, Gustav Kula och Peter, eller var det Petteri Bergström från Karleby. Gun-Lis Grönlund förestod köket.

När vi sommaren 1982 byggde rävfarm åt Bröderna Hagman i Sorvist (där betongsyllarna låg på rad som gravstenarna på Arlington-kyrkogården) underhöll Bergström oss med de mest famatstiska och tillika skabrösa historier rikligt kryddade med svordomar. ”Satans balvantar!” eller något liknande var ofta förekommande. Peter satte sådana spår att än i den dag som är så tänker jag på honom ibland.

När ordinarie förare var på semester fick jag ibland rycka in som burtransportör med lätt lastbil och ett fasligt långt släp. För en ovan förare var det ett svårhanterligt ekipage och det var fler än en gång som när jag återvänt och Reino frågade om det gick bra, fick svara: ”Tyvärr inte!” Och så blev det en tur till Fors verkstad. Burar levererades till bland annat Farm-Frys farm i Kortesjärvi, Jeppo, Monäs och Pensala.



Lätta lastbilen av märke Toyota Dyna finns kvar på Frillmossen. På dörren står NYKARLEBY PÄLSNINGSCENTRAL AB ”tel” 20810. Maken till den dieselns segdragning har jag inte upplevt varken före eller efter. Förstoring.
Kenneth Frostdahls inlägg i facebookgruppen Nykarleby.


Sista arbetsuppgiften var installation av BSB:s automatbevattningssystem vid Birger Sjöholm Ab, ”Uriellas”, i Socklot tillsammans med Ulf Solvin. Så var det dags att gå vidare och det blev en vinter på Nykra.


(Inf. 2018-04-28.)



Margite Enlund tillhandahöll. Stefan Nyman bidrog med fakta.


Läs mer:
Företagen på Kampen.
Fler artiklar ur JT.
(Inf. 2020-12-, rev. 2021-02-26 .)