Sandbergs bageri


Kvarnvägen 12
Bangatan 3



Några milstolpar

  • 1956 grundade Rolf Backman Backmans bageri vid Bangatan 3.
  • 1975 köpte Oravaisborna Britt-Mari och Lars Sandberg (bror med krögaren Gösta Sandberg) bageriet. Firman grundades 1 april 1975.
  • 1981 flyttades bageriet till f.d. Valioravintos lokal på Kvarnvägen 12.
  • 1988 köpte Vöråborna Brita och Ralf Iso-Aho bageriet.
  • 1993 introducerades Nykarlebylimpan.
  • 1997 köpte Ecce-Re från Vörå bageriet.
  • 1998 började man med bake-off till Citymarket i Jakobstad.



Sandbergs bageri i juli 2016. Förstoring.

   
   

Artiklar

 
Nu skall han helt ägna sig åt eldsvådor 1975
Backmans bageri har upphört
Växande Nkby-bageri fick större utrymmen 1981
Vill du ha julefrid? 1982
Håll dig i form med bröd 1983
Flexibiliteten fördel med litet bageri 1984
Nya ägare Brita och Ralf Iso-Aho 1988
Sandbergs nya ägare tar hantverk till heders
Brons för salta hjärtan. Succé för åkerbärstårta 1989
Annons för Brödveckan
Semesterstängningsannons 1990
Sötsur Nykarlebylimpa — omtyckt brödnyhet 1993
NIK-sponsor 1996
Glad bagare sålde sitt företag 1997
Nya dofter i Citymarket 1998


*     *     *

BACKMANS BAGERI HAR UPPHÖRT.
Jag tackar mina gamla kunder för ett gott samarbete.
Vi återupptar tillverkningen måndagen den 14.4.
Nya och gamla kunder önskas välkomna!
S A N D B E R G S   B A G E R Itel. 20 411


Jakobstads Tidning den 11 april 1975.
(Inf. 2020-11-08.)


*     *     *

Växande Nkby-bageri
fick större utrymmen



Grisarna är fortfarande populära på kaffebordet, konstaterar bagaren Lars Sandberg i Nykarleby, (Foto: B. Widjeskog.)


Som 13-årig pojke började Lars Sandberg sin bageribana med en lärlingsplats på ett bageri i Oravais. Efter konditoriskola och praktik i Sverige och Finland fick han för sex år sedan nys om ett ledigt bageri i Nykarleby. Tillsammans med fru Maj-Britt startades eget, och i dagarna har bageriet flyttat in i nya lokaler på industriområdet. Fyra anställda finns på lönelistan, och Lars Sandberg är beredd att ge ytterligare någon bagerikunnig arbetsplats.


Sandbergs bageri övertog Valioravintos gamla hall vid järnvägsstationen i Nykarleby, och har rustat upp denna för 350.000 mark. På måndagskvällen gav stadsstyrelsen sitt förord för en borgen på 80.000 mark.

Alla maskiner har ännu inte levererats till det nya bageriet, men verksamheten är i full gång. Sandbergs bageri håller hela det normala bagerisortimentet med limpor, bröd, kaffebröd och tårtor.  Dessutom växer hela tiden behovet av sockerfritt kaffebröd, vilket bageriet länge haft på programmet.

— Tyvärr är det lite svårt att göra sockerfritt i mindre skala. Det är svårt att få sockerfria fyllningar, som exempelvis sylt, i mindre förpackningar, konstaterar Lars Sandberg.

Ifråga om kaffebröd intar grisarna och wienerbröden en särställning. Lars Sandberg vet inte vad det beror på att grisarna är så efterfrågade just i Österbotten. Under sina år i Sverige erfor han att grisar inte alls hade någon plats på kaffebordet.

— Vid ett bageri i Märsta gjordes nog grisar, men trots att det fanns finländska invandrare i nejden, så blev det ingen nämnvärd framgång.

Lars och Maj-Britt Sandberg började i f.d. Backmans bageri inne i stan. Där fanns också en liten butik med färska bageriprodukter, men nu sedan man flyttat bort från stadskärnan torde det inte finnas något större behov av butiksverksamheten.

Butikerna och barerna får ju produkterna rätt snabbt på morgnarna, konstaterar  fru Maj-Britt.

Lars Sandberg hoppas verkligen att den planerade bagerilinjen vid yrkesskolan i Jakobstad skall kunna förverkligas. Det är svårt att få tag på folk med erfarenhet av bageriyrket. [Utbildningen blev av, man bakade i Bergwalls bageri i Sandsund.]

— Man bör nog kunna bereda plats åt 6—7 utdimitterade varje år, tror Sandberg.

Han antar att den hårda mekaniseringen i de stora bagerierna försvårar möjligheterna till praktikplatser, men den detaljen bör säker kunna ordnas.

Sandbergs bageri har nu 217 kvadratmeter golvyta, d.v.s. dubbelt så mycket som i den gamla fastigheten inne i stan. Hallen har renoverats och omändrats något för att fungera för sitt nya ändamål.

Alla maskiner är ännu inte på plats, men Sandberg konstaterar att mycket fortfarande görs för hand. Degen knådas och kavlas maskinellt, det finns en vispmaskin samt en bitmaskin främst för grisframställningen. Men kvar finns fortfarande den klassiska brödstansen och naggen.

Arbetet inleds vid 4-tiden på morgonen, och familjen Sandberg konstaterar att det nog går bra att stiga tidigt upp — bara man inte binds vid TV-apparaten för länge.

Bageriet omsatte senaste år drygt 800.00 mark, men har nu möjlighet att expandera ytterligare.


Bertel Widjeskog, Jakobstads Tidning den 8 april 1981.
(Inf. 2020-11-08.)


*     *     *


Jakobstads Tidning den 2 december 1982 och 30 november 1983.
(Inf. 2020-11-08.)


*     *     *

Bergwalls Bageri, Jakobstad

Mölsäs Bageri, Bennäs

Boströms Bageri, Lepplax

F:ma Nordlings Bageri, Jakobstad

Fagerudds Bageri, Larsmo

Sandbergs Bageri, Nykarleby

V. Kvanders Bageri, Munsala

Snåres Bageri, Kronoby

Kranssin Lepomo, Vetil

Sundby Hembageri, Sundby

Lindahls Bageri, Kållby

Södermans Bageri, Larsmo

Marin-Herkku Leipomo, Lochteå

 

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS BAGERIFÖRENING


Jakobstads Tidning den 4 oktober 1983.
(Inf. 2020-11-08.)


*     *     *

Flexibiliteten fördel med litet bageri



Lars Sandberg i Nykarleby har en trogen kundkrets. Han vill hålla sitt bröd på en sådan nivå att han själv kan stå för produkten.
(Foto: J. Sandberg)


BRÖD är en bra proteinkälla, innehåller rikligt med spårämnen, bröd ger energi och fibrer. Bröd är därför en nödvändig del av en näringsrik kost. Detta är ett plock ur reklamen inför brödveckan och en av dem som helhjärtat ställer sig bakom är Lars Sandberg i Nykarleby.

VISST är han jävig i sammanhanget Sandberg — han rullar till 300 blandbrödskakor om dagen i sitt bageri vid Kvarnvägen, plus limpor, jogga-bröd, tunnbröd, långfranska etc. Plus ytterligare olika sorters kaffebröd, eller totalt cirka 2 500 ”bitar” per dag. Och han ser gärna att hyllorna står tomma när han och personalen om åtta personer vid frukostdags lämnar bageriet och tillsvidare har inte kunderna gjort honom besviken.



Prinsesskaka

En av Sandbergs specialiteter är t.ex. Sandbergs prinsesskakor. Och så har han ett omvittnat gott blandbröd. Vad som skiljer en produkt från en annan där är rätt svårdefinierat för läser man varudeklarationen ser det ut att vara exakt samma ämnen i blandbrödet oberoende av bageri.

— Skillnaden består i att det är olika proportioner mellan mjölsorterna, säger han. I övrigt är just blandbrödet något specifikt för den österbottniska kustremsan. — Detta bröd finns inte på annat hål i landet.

All propaganda om sötsakernas fördärvlighet har inte gått hem i Nykarleby. Där ökar försäljningen av kaffebröd hela tiden, konstaterar Sandberg. Och vem säger förresten nej till en god kaka? Fördelen med ett närbageri är ju att det flexibelt går att följa upp ett behov, banta produktionen när det krävs eller ta till lite extra timmar i bageriet när konjunkturerna ligger så. Eftersom ett närbageri till övervägande del skall stå till tjänst med färskvara laboreras mycket lite med tillsatser som medger lagring i mat- och kaffebröd och därför är redan ett ”gårdagsbröd” på hyllan gammalt.

Kundkretsen som troget äter allt vad bageriet producerar är stadsborna i Nykarleby, vilket betyder korta transportvägar. Någon vidare cirkel har han  inte tänkt sig även om han tror att det finns möjlighet att vidga sitt område. Han tycker att han har en bra rörelse som inte är större än att allt bekvämt kan överblickas. En expansion betyder fler anställda och ökad konkurrens, för han och andra bagerier i regionen är inte ensamma om kunderna. Bröd och konditorivaror kommer långt ifrån numera.


Började som 14-åring

Lars Sandberg är 38 år men är trots detta veteran i facket. Han började som fjortonåring på Nyholms bageri i Oravais och skrattrynkorna djupnar när han berättar om den första anställningsdagens fröjder:

— Motivationen för anställningen på ett bageri var väl att jag i likhet med alla andra pojkvaskrar i den åldern tyckte om bulla. Nyholm som var en rejäl karl lade redan första dagen framför mig ett fat med nykokta och sockrade grisar och sade håll till godo, och det var ju nästan för bra för att vara sant. Med den följd att jag följande dag  och en massa dagar i fortsättningen inte kände något som helst behov av att nypa till mig sockrade grisar. Så han visste väl vad han gjorde Nyholm.

I varje fall smakade yrket, så när han jobbat en tid for han till Göteborg och konditorskolan,  den enda svenska skolan som står till buds när det gällde gedignare utbildning. Och sedan blev det jobb inom bageribranschen i Göteborg och Stockholm, som han varvade med byggnadsarbete.

Tills han med familj återvände till Nykarleby där han öppnade bageri. Ett litet företag med makarna vid degmaskin och ugn som redan efter fyra år befanns för litet. Nu finns Lars Sandbergs bageri som sagt vid Kvarnvägen och den ursprungliga arbetsstyrkan om två personer har vuxit till åtta. Och eftersom det inte enbart handlar om att lyckas i affärer om man är bagare utan också kunna stå till tjänst med smakliga produkter får vi väl anta att Sandbergs klarat rätt bra av det kravet.


Jogga-bröd

Jogga-bröd är en specialitet som han ingalunda är ensam om, men det har blivit en stor artikel. Det bakas på svenskt fiberrikt mjöl och varför just Sandberg säljer bra förklarar han med att det krävs en strålugn för gräddningen som ger värme både uppifrån och nerifrån. Denna form av ugnar har största delen av bagarna mönstrat ut.


Håller marknaden

Och ändå upplever han inte det stora produktionsinrättningarna med landsomfattande försäljning som ett direkt hot.

Jag tycker inte de försöker konkurrera ut närbagerierna, säger han. Vi kan hålla vår marknad och så länge de slåss rejält och på sunda villkor skall vi inte klaga. Då är det upp till oss om vi producerar en vara som noteras som mera smaklig på brödfesten och den konkurrensen får vi väl stå för.

Ett bageri har också sin sommar- och vintertid. Folkmängden i Nykarleby är mycket större på somrarna och det betyder också tidigare väckning för de anställda i bageriet. Arbetstiderna är ju ett av kruxen i branschen, för vem känner för att stiga upp klockan tre eller fyra på morgonnatten. Men det hör bara till bilden om brödet skall hinna till butikerna.

— Vi försöker hålla normal åttatimmars arbetsdag men undantag finns som när vi har större bak på gång för bröllop, fester och dylikt. Då kan det nog lätt kliva till 10 à 12 timmars dagar. De tidiga morgnarna bestämmer naturligtvis också tiden för läggdags och där är nog 22-tiden något av en magisk gräns. Å andra sidan  har vi ju den möjligheten att ta en liten tupplur på eftermiddagen, för vi får ju tidiga kvällar.

Han ser rätt nöjd ut med sin situation som bagare och företagare, Lars Sandberg. Och varför inte, säger han: yrket är självvalt och allt det övriga har jag själv ställt mig i.

— Ibland har man ju den känslan att lönsamheten inte motsvarar den arbetsinsats man gör om man gör en jämförelse med andra branscher, Att reglera bättre lönsamhet via högre priser går inte heller, matbrödet är ju prisreglerat och kaffebrödet håller konkurrensen på en bestämd nivå. Och så får man hålla ett i sinnet — att aldrig gå ut med en produkt som man inte kan stå för. Man lurar inte en kund mer än en gång och denna enda gång gör att kunden inte mera är kund.


Jakobstads Tidning den 5 oktober 1984.
(Inf. 2020-11-08.)


*     *     *

Ett uppriktigt tack till alla våra kunder, anställda och leverantörer för ett gott samarbete.
När vi nu slutar önskar vi Brita och Ralf lycka till
             Maj-Britt och Lars Sandberg

När vi nu övertagit Sandbergs Bageri och fortsätter med samma produkter hoppas vi få ett lika gott samarbete med kunder, personal och leverantörer.

             Brita och Ralf Iso-Aho
             Sandbergs Bageri tel. 204 11
             Hemtel. 961-332 991


Jakobstads Tidning den 5 januari 1988.
(Inf. 2020-11-08.)


*     *     *

Sandbergs nya ägare
tar hantverk till heders

Ralf Iso-Aho är i full gång på Sandbergs bageri i Nykarleby. Iso-Aho tog över bageriet vid årsskiftet.

— Jag ville bort från serieproduktionen på Ecce-Re i Vörå till ett mindre bageri. Här är traditionen mera hembakad.

Det blev en chockstart. Bagarkollegan Sundell [i Jeppo] har stängt sitt bageri t.o.m. 1 maj p.g.a. sjukdom och sådant känns på en liten ort som Nykarleby.

— Produktionen ökade med 25 procent redan från början, berättar Ralf Iso-Aho.

— Efter en del problem är vi igång. Jag köpte ju Sandbergs bageri med personal, recept, kundkrets och namn så allting rullar som förr.

Men visst var det svårt att leva upp till Lars goda renommé.

— Är det nu säkert att du klarar det här? Var en fråga Iso-Aho ofta fick höra i början.



Provsmaka lite med fingret? Nej, så gör inte en bagare, även om det nu råkar vara en sån specialitet som Sandbergs hallontårta. För Ralf Iso-Aho och Kjell Söderlund är gräddtårta ändå vardagsmat. (Foto: Anci Holm.)


Visst kändes det lite pirrigt  att komma till en ny stad, men man knyter snabbt kontakt med nykarlebyborna. Den direkta kundkontakten är bättre här. På Ecce-Re gick ca 80 procent av produktionen till Vasa och anonyma kunder.

Iso-Aho har lämnat Ecce-Re i Vörå. Aktiemajoriteten övertogs av kompanjonen Anders Bodén.

— Största orsaken till att jag köper Sandbergs var att få komma bort från serieproduktion. Här fungerar allting mera för hand. Man har också större chanser att pröva nya saker när mängderna är mindre. Man vill ju utvecklas.

— Och det är ju det som är vitsen med Sandbergs bageri — att det inte växer sig för stort. Jag har inga planer på utvidgning. Jag har anställt en person till och funderar på en liten utbyggnad i framtiden, eftersom det är för trångt med nuvarande produktion. Så några storsatsningar på att vinna marknad utanför Nykarleby tänker jag inte göra.

Han vill också hålla kvar Sandbergs bageri, eftersom det är den traditionen som skall föras vidare. Samma recept som använts tidigare skall också användas i framtiden.

— Jag håller på och experimenterar fram en limpa och visst måste man vara öppen för nyheter i framtiden.

Men småskalighet och kvalitet vill Iso-Aho ha som rättesnöre.

— Konkurrensen är stenhård. Nejdens bagerier har överkapacitet så den lokala konkurrensen är definitivt den största. Nog har de importerade bageriprodukter också, sin marknad, men har ändå inte riktigt slagit igenom.

Ralf Iso-Aho har 18 år bakom sig i branschen. Han bor fortfarande i Vörå och pendlar dagligen.

Anci Holm, Jakobstads Tidning den 17 mars 1988.
(Inf. 2020-11-10.)


*     *     *

Brons för salta hjärtan
Succé för åkerbärstårta

Med festtårta, wienerbröd och salta bitar tävlade Sandbergs bageri i Nykarleby framgångsrikt i helgen uppe i Rovaniemi, plats för en av åtta reregionkamper inför bagarnas FM.


Bagaren Tore Granvik vann tredje pris med sina Salta hjärtan. Varsin fjärde plats knep konditor Kjell Söderlund med åkerbärsdoftande festtårtan Rebecca och bagare Kjell Enqvist med wienerbröden Chokladrosen.



Sandbergs festtårta med åkerbärsdoft, salta hjärtan och wienerbröd rönte framgång i den regionala bagerilandskampen i Rovaniemi. Ralf Iso-Aho t.v. som äger Sandbergs bageriet säger att han hellre behåller kvaliteten än låter bageriet växa till en bullafabrik- (Foto: Anci Holm.)

— — —


Cay Sandelin, Jakobstads Tidning den 21 mars 1989.
(Inf. 2020-11-11.)


*     *     *


Jakobstads Tidning den 5 oktober 1989.
(Inf. 2021-01-06.)


*     *     *

Pga ändringsarbeten håller vi

semesterstängt
26.2.—3.3.

SANDBERGS
BAGERI

NYKARLEBY


Jakobstads Tidning den 29 februari 1990.
(Inf. 2021-01-06.)


*     *     *

Sötsur Nykarlebylimpa
— omtyckt brödnyhet

Nykarleby har fått en egen limpa. Nykarlebylimpan är en rågbaserad sötsur typ, som egentligen inte har någon syster i den övriga limpfamiljen.


Däremot kan man hitta kusiner bland de typiskt finska sura limporna. Men Nykarlebylimpan är annorlunda på så vis att den är sötare, den innehåller rätt mycket sirap. Den liknar inte heller den traditionella kryddlimpan.

Bakom idén att ge Nykarlebyborna en egen limpa med annorlunda smak. Står Ralf Iso-Aho vid Sandbergs bageri. Trots att man inte är van att äta bröd av den här typen i Nykarleby har limpan fallit nykarlebyborna väl i smaken.

– Jag försökte få fram en limpa som inte liknar någon annan, säger Ralf Iso-Aho.

Och han tycker att den har gått förvånansvärt bra trots att det bara gått ett par veckor sedan ”premiärvisningen”.

Bagaren själv hävdar att limpan står sig bra.

– Bäst smakar den efter någon dag tycker han.

Om Nykarlebyborna köper Nykarlebylimpan bara för namnets skull eller för att smörja läckergommen vet ingen. Men Iso-Aho tror att det är en kombination av båda.

Limpan innehåller 90 procent råg och bara 10 procent vete. Detta gör att den blir rätt kompakt. Limpan kan verka dyr när man tittar på prislappen. Men med tanke på att den  väger 750 gram tycker Iso-Aho att kilopriset ändå är ganska lågt.

– Den sötaktiga och syrliga smaken gör att man kan skära mycket tunna skivor, förklarar Iso-Aho. Och inget pålägg behövs, smör räcker gott och väl.

Iso-Aho säger att folk brukar vara skeptiska när det gäller nyheter från bageribranschen. Men Nykarlebylimpan hade bra åtgång i butikerna redan första veckan. Av tio nyheter som vi provat är det i vanliga fall bara en som lyckas. Nykarlebylimpan var tydligen undantaget.



Bagare Ralf Iso-Aho tycker att Nykarlebylimpan gått hem bland ortsborna. Men i Jakobstad har man inte nappat på brödet från grannstaden.


– När limpan blev slut på butikshyllorna började folk ringa hit till bageriet och fråga efter den.

På en mindre ort lönar det sig att söka efter små speciella nischer, menar Iso-Aho. Däremot tror han att det inte skulle löna sig för ett huvudstadsbageri att satsa på en Helsingforslimpa.

Han vill påpeka att totalkonsumtionen av bröd ingalunda ökar fast man kommer med en ny produkt som går bra.

– När vi introducerade Nykarlebylimpan märket vi att vår andra specialitet, den tyska brödsorten, började gå sämre, säger Iso-Aho.

Men han vill påpeka att produktutvecklingen ändå är mycket viktig på en liten ord som bara har ett fåtal bagerier.

– Annars är det lätt hänt att konsumenterna tröttnar.

Alla dagligvaruhandlar i Nykarleby har valt att ta Nykarlebylimpan på brödhyllan. I övrigt vill Iso-Aho ge nykarlebyköpmännen ett erkännande.

De är mycket köptrogna nr det gäller att anlita ortens egna bagerier.

Det här tycker Iso-Aho är bra för på en liten ort bör man stöda varandra.



Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 1 december 1993.
(Inf. 2020-11-10.)


*     *     *



Jakobstads Tidning den 6 september 1996.
(Inf. 2020-11-10.)


*     *     *

Glad bagare sålde sitt företag

Ecce-Re i Vörå köpte Sandbergs bageri

Nog känns det lite vemodigt att sälja bageriet som jag jobbat och slitit för i nio år, tycker Ralf Iso-Aho vid Sandbergs bageri i Nykarleby. Men Ralf kan trösta sig med att han fortsättningsvis får vara en glad bagare.


I köpekontraktet som skrevs under igår står det nämligen skrivet att han skall fortsätta att basa över bageriet på Kvarnvägen i minst fem år till.

Några personalminskningar är det heller inte fråga om. Orsaken till affären var ingalunda att Ralf Iso-Aho skulle ha tröttnat på att vara en bakande privatföretagare. Affären har gjorts med tanke på att bättre kunna stå emot den allt tuffare konkurrensen.

– Men ibland kan man nog vara tusan så led på sitt företag att man vill slippa det genast. Men när det kommer till kritan och man skall börja skriva köpebrevet känns det onekligen lite vemodigt.

– Ägarna till Ecce-Re är ju min svåger och syster, så företaget stannar på så sätt inom familjen. Dessutom har jag själv varit delägare i Vöråbageriet en gång, därför var det inte så svårt att ta beslutet om att sälja.

VD för Oy Ecce-Re Ab, Anders Bondén säger att bagerierna i och med köpet strävar till att spara på kostnaderna genom gemensam administration och gemensamma transporter.



Två glada bagare. Anders Bodén köpare av Sandbergs bageri och säljaren Ralf Iso-Aho.


– Genom sammanslagning blir vi större och kan därmed stå emot den allt hårdare konkurrensen i bageribranschen. Vi har försökt spara på alla andra kostnader inom Ecce-Re och nu är det dags att försöka med det här, svarar Anders Bondén på frågan varför han köpte Sandbergs bageri.

– På det här sättet kan vi också minska på köptjänsterna. En annan poäng är att en produkt som kan vara olönsam att baka i Vörå kan löna sig i Nykarleby. Och vice versa.

Ralf Iso-Aho tillägger att affären ger större möjligheter för Sandbergs bageri att sälja sina produkter i Vasa och för Ecce-Re att sälja sina i Jakobstadstrakten. Det blir med andra ord en förstärkning både i norr och söder.

– Men när det gäller brödpriset är botten nådd, så det går inte att ta marknadsandelar genom att sänka priserna, påpekar Iso-Aho.

Under de nio åren som Iso-Aho basat för Sandbergs bageri har omsättningen vuxit från 2,1 till 4,2 miljoner mark.

Ecce-Re har en årsomsättning på 9,5 miljoner mark. Det första brödet vid Ecce-Re togs ur ugnen den 15 december 1962. Sandbergs bageri som till en början hette Backmans bageri är ännu äldre.

– I april nästa år skall vi fira 40-årsjubileum påminner Iso-Aho.

Både Anders Bondén och Ralf Iso-Aho säger att samarbetet med andra bagerier kommer att fortsätta som tidigare trots affären. Det är främst mot de stora riksomfattande bagerierna de vill konkurrera.

De stora bagerierna i Finland har mellan 60 och 70 procent av marknaden medan 600 småbagerier skall slåss om den resterande 30 procenten.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 27 mars 1997.
(Inf. 2020-11-11.)


*     *     *

Nya dofter i Citymarket

Nu vankas det andra bullar i bagerihörnan vid Citymarket. Från och med nyår är det dofterna av Sandbergs bröd som känns i näsborrarna när man närmar sig ugnarna.


Sandbergs Bageri har nämligen tagit över Fazer som tidigare såg till att det bakades färskt och varmt bröd på Citymarket.

– Vi var nyfikna på att prova på när vi fick chansen, säger Ralf Iso-Aho på Sandbergs Bageri i Nykarleby.

Ofta är det stora landsomfattande bagerier som har hand om bagerihörnorna i stora köpcentra. Det nya i Jakobstad är att det är ett lokalt bageri som bakar medan kunderna kan se på när limporna lyfts ur ugnen. Sandbergs bageri var heller inte sena att prova på när de fick möjlighet.

Ralf Iso-Aho säger att det är första gången man provar på det här sättet att baka och han medger att det ska bli spännande att se hur det fungerar. Det är bageriet som äger grejorna och ser till att det finns åtminstone en bagare på plats.

– Vi förbereder degen vid bageriet i Nykarleby. Därefter sker själva gräddningen i butiken, säger Iso-Aho, som är fullt medveten om att det är doften av nygräddat bröd som drar folk.

– Doften är viktig, det är nästan hela marknadsföringen, säger han.



Nina Sandström är en av bagarna som ser till att det finns nygräddat bröd.


Tio olika sorters matbröd kommer man att grädda i Sandbergs ugnar. Därtill blir det ett flertal olika sorters  kaffebröd. Konditoriprodukter säljes också i hörnan, men de bakas vid bageriet i Nykarleby.

För att markera att det handlar om nygräddat bröd packas det i papperspåsar till skillnad från Sandbergs vanliga produkter som finns packat i plastpåsar. Produkturvalet är också lite annorlunda än det som finns på hyllorna.

Ralf Iso-Aho tror att satsningen vid Citymarket är bra för Sandbergs image, i och med att namnet kopplas samman med färskt bröd.

Timo Kuusisto på Citymarket tror att det är till fördel att ha ett lokalt bageri som sköter om det varma brödet.

–  Nu kan vi koncentrera allt till samma ställe. Det betyder att även konditoriprodukter och konsulenter finns i samma hörn, säger Kuusisto.

En del av gräddandet koncentreras till de tider då folk slutar arbetet vilket betyder att kunderna får varmt bröd med sig hem till kvällarna.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 1 augusti 1998.
(Inf. 2020-11-11.)



Margite Enlund tillhandahöll.


Läs mer:
Företagen på Kampen.
Fler artiklar ur JT.
Företagets webbplats.
(Inf. 2020-11-08, rev. 2021-01-06 .)