Zacharias Topelius d.y. 1818—1898
av
Bo Kronqvist

Redan nu förstår vi säkert alla hur betydelsefullt det var att Kuddnäs kunde räddas för eftervärlden, så många anknytningspunkter som det har med vårt lands kultur. Men inget av det som hittills berörts har fört Er till Kuddnäs. I detta avsnitt skall jag försöka att kronologiskt ge Er några data ur skalden Zacharias Topelius liv. (För att i fortsättningen undvika en sammanblandning skall jag i det som följer kalla fadern Z. Topelius d.ä., för doktorn och sonen, Z. Topelius d.y., kort och gott för Topelius).

[Zacharias Topelius. Detalj ur ett reliefvykort.]

Topelius föddes på Kuddnäs den 14 januari 1818. Museets rikssvenska trädgårdsmästare Zetterberg lär ha ”läst” i stjärnorna att den lille gossen skulle bli vida känd, och föräldrarnas förhoppningar var stora. Om gossen sen skulle bli berömd eller ej var för dem en bisak bara de nu fick behålla sitt barn. De två första barnen i familjen hade ju avlidit i späd ålder. Barnet fick faderns namn Zacharias och den två år yngre dottern fick moderns Sophia (1820—1913). Såväl far som mor gjorde allt för att ge sina båda barn en tidsenlig uppfostran. Någon skillnad mellan pojke och flicka fick absolut inte inpräntas. Fadern gick sedan t.o.m. så långt att han bestämde i sitt testamente att båda skulle ärva lika och inte så som sed och lag påbjöd. Många av de principer i samhällsdebatten som journalisten Topelius senare blev talesman för hade fått sin grund här i barndomshemmet. Den respekt för livet och den enskilda människan som Topelius hade hade här utformats. Föräldrarna följde en medvetet konsekvent linje och försökte även de följa med nya pedagogiska rön. Könsdiskriminering och sociala skillnader, som en del tror är nya debattfrågor, var för Topelius något självklart att arbeta mot. Utan att överdriva kan man säga att barndomshemmet och barndomsstaden för Topelius kom att vara av största betydelse — här kan ni söka rötterna till det mesta Topelius skrivit. Efter den första skolgången hos ”Moster Sahlbom” inne i Nykarleby fick Topelius en hemlärare. Fadern anställde då sin brorsson Frans Michael Toppelius (från Ilmola, senare brukspredikant och lärare på Orisberg) och gjorde i ordning vindskammaren även så att den kunde utgöra bostad för läraren och Topelius och om dagarna fick rummet även tjäna som skolsal. Här gick Topelius i skola med sin syster Sophie och tre kusiner Lithén. Efter fem års studier på hemmaplan beslöt man att sätta den då 11 årige Topelius i trivialskola. Man valde den som fanns i Uleåborg eftersom doktorns systrar och bror där uppe kunde vara till hjälp och stöd. Mellan åren 1829 och 1832 reste Topelius mellan barndomshemmet och skolstaden Uleåborg.

Efter trivialskolan (1832) var den nu 14 årige Topelius ännu inte mogen för studentexamen. Enligt tidens sed försökte nu familjen finna en lämplig lärare som i huvudstaden kunde preparera gossen för inträdesförhöret. Enligt rekommendationer stannade man vid Johan Ludvig Runeberg. Skämtsamt kunde man ju säga att de två redan var gamla bekanta, eftersom Runeberg vid ett besök hos familjen Topelius på Kuddnäs sett det lilla ett åriga barnet (och tyckt att han liknade mer en korintbulle än ett barn). Nu blev det runebergska hemmet Topelius' studentbageri. Runebergs undervisning gav också gott resultat ty efter nio månaders studier kunde Topelius avlägga sin examen den 5 juni 1833.

Då var det dags for femtonåringen att välja bana. Men lika svårt som det än idag är för en femtonåring att veta vilken bana man skall satsa på så var det också för den unga Topelius. Skulle han välja lärarbanan som familjen ansåg var lämplig for honom? Läkare? Präst? Dåtida studier var heller inte som nu koncentrerade till ett rätt fåtal ämnen. Topelius stannade först för de mer naturvetenskapligt inriktade ämnena och avlade sin filosofie kandidats examen år 1840 men sadlade därefter om och tog de mer humanistiskt inriktade ämnena och doktorerade i historia år 1847.

År 1845 gifte han sig i Nykarleby med ungdomsvännen Maria Emilie Lindqvist (1821—1885).

Paret bosatte sig i huvudstaden eftersom Topelius sedan år 1842 knutits som journalist till Helsingfors Tidningar. Familjen fick tre döttrar (Aina, Toini och Eva) och en son (Michael, som avled på Kuddnäs år 1852 något över två år gammal). Helsingfors var sedan hemort ända till pensioneringen år 1879 då man köpte Björkudden i Sibbo. Skämtsamt kallade Topelius sitt nya hem för Björ-Kudd-Näs.

Topelius roll som journalist är kanske inte än av alla förstådd och känd men nog av de flesta numera erkänd. I 18 år var han en av vårt lands ledande och tongivande journalister och många av hans artiklar är lästa ett sekel senare, fortfarande aktuella och läsvärda. Som opinionsbildare var han långt före sin tid. Språkpolitiskt var han, liksom även i många andra frågor, liberal. Hans journalistik hade betydelse för hela vår dåtida press. Med sin serie Fältskärns berättelser blev han snabbt uppskattad av vida läsekretsar, liksom även för de sagor han publicerade i barntidningar.

Från år 1860 tjänstgjorde han som professor i rysk, finsk och skandinavisk historia vid Helsingfors Universitet, senare som professor i allmän historia. Pro rektor för universitetet var han mellan åren 1872—75 och därefter rektor fram till år 1878. Med statsråds titel och värdighet drog sig då Topelius tillbaka från sin lärargärning.

Topelius rönte uppskattning både i hemlandet och utomlands därom råder inget tvivel. Hans arbeten såldes — hans dikter lästes — sångerna sjöngs och då inte bara i Finland utan även utomlands eftersom mycket översatts till ett flertal språk. Hans beundrare runt om i världen sände tackbrev. Svenska Akademien gav Topelius sin stora guldmedalj år 1886. Många författarkolleger korresponderade med Topelius och vi vet idag att Topelius betydde mycket för t.ex. von Heidenstam och Lagerlöf.

Då Topelius avled år 1898 var tidningarna fyllda med vackra minnesord och själva jordfästningen i Helsingfors blev en manifestation för ett odödligt livsverk.