KÄLLOR OCH LITTERATUR

Otryckta källor

Landsarkivet, Vasa

B III passförteckningar

b Ulkomaille matkustaneiden luettelot 1858, 1885–1895: Nykarleby stads passförteckning 1885–92

Diarium öfver ankomna utländska resande till Nykarleby stad åren 1896–

Förteckning öfver personer som hos magistraten uttagit pass i och för resa till Amerika åren 1896–

Länsstyrelsens passförteckningar 1893

Nykarleby-församlingarnas arkiv, Nykarleby

Personer i staden som för längre 1. Kortare tid avvikit orten.

Nykarleby stads-församlings kommunionböcker 1881–90, 1891–1900, 1901–10, 1911–20

Nykarleby stads arkiv, Nykarleby

Förteckning öfver personer, åt hvilka pass för resa till utrikesort år 1902 utfärdats av magistraten i Nykarleby.

Hedströmiana

Wold. Backmans samling

Tryckta källor

Norden

Vasabladet

Nya Pressen

Österbottniska Posten 1880–1914

Officiella tryck

Litteratur

Backman, Woldemar,

Emigrationen från Munsala socken. En enquête av samfundet Folkhälsan i Svenska Finland.

Tvenne Nykarlebystudier, Vasa 1929. Särtryck från Arkiv för Sv.-Österbotten

Birck, J.L.,

Studier rörande näringsliv och befolkning i Pedersöre. Fennia 79 nr 3. Helsingfors 1955

Birck, Erik,

Nykarleby stad 1620–1970. Svenska Folkskolans Vänners Kalender 1970, Helsingfors 1970

Blomfelt, Frank,

Emigrationen från ett skärgårdslandskap (Emigrationen från Åland 1856–1918 med särskild hänsyn till Finströms och Föglö socknar) Uppsala Universitet, Uppsala 1968

Björkqvist, Heimer,

Handelsflottan och dess betydelse för sysselsättningen i de svensk-österbottniska städerna åren 1815–1858. Österbotten 1970. Årsbok, utgiven av Svensk-Österbottniska Samfundet, Vasa 1970

Carlsson, Sten,

Emigrationen från Småland och Öland 1861 1930. Social och regional fördelning, Historielärarnas förenings årsskrift1966–1967. Trelleborg 1967.

Emigrationen fra Norden indtil 1.Verdenskrig, København 1971

Rapporter till det Nordiske historikermöd i København 9–12 april København 1971

Emigrationen och dess bakgrund, Ekenäs 1971 Svenska Kulturfondens skrifter nr 5

Hedström, Einar,

Nykarleby Min barndoms och min ungdoms stad, Jakobstad 1958

Huldén, Evert,

Emigrantöden, Borgå 1961

Hvidt, Kristian,

Informationsspredning og emigration med saerligt henblick på det atlantiska transportsystem. Emigration fra Norden ...

Jungar, Sune,

Finländare i Ryssland. Utflyttningen till Ryssland 1809–1917. En förstudie kring källmaterial och problematik. Meddelande Nr 1, Historiska Institutionen, Åbo Akademi, Åbo 1972.

Kero, Reino,

Ekonomiska faktorer som förklaringsgrund i emigrationsforskningen. Emigration fra Norden ...

Migration from Finland to North America in the years between The United States Civil War and The First World War, Turun Yli-opiston julkaisuja, Turku 1974

The Return of Emigrants from America to Finland, Publications of the Institute of General History. University of Turku, Finland. Nr 4 Turku 1972.

Yhdysvaltojen kuva Suomen sanomalehdissä 1800-luvun puolivälin jälkeen (noin vuosina 1850–1875) Turun Historiallisen Yhdistyksen Julkaisuja XX. Turku 1967.

Myhrman, Anders,

Finlandssvenskarna i Amerika, Svenska Folkskolans Vänners Kalender 1970, Helsingfors 1970.

Finlandssvenskarna i Amerika, Skrifter utg. av Sv. Litt. sällskapet i Finland Nr 453 Folklivsstudier IX. Helsingfors 1972.

Nordic

emigration, research conference i Uppsala sept. 1969 emigrationsforskningsgruppen och historiska institutionen i Uppsala meddelande nr 1 1970 Uppsala 1970

Näse, Johannes,

Finlandssvenskarna i Amerika. Arkiv för Sv. -Österbotten Bd I.

Bidrag till utredning av emigrant frågan Häfte 3–4 Vasa 1922

Smeds, Karl,

Bidrag till Munsala sockens historia, Nykarleby 1925

Tidskrift N:o 12/ 1921

Steffen, Gustaf F.,

Utvandringen och de ekonomiska konjunkturerna i Sverige och Italien. Emigrationsutredningen. Bilaga XVIII. Stockholm 1910.

Svalstuen, Anders A.,

Nordisk emigrasjon. En komparativ översikt. Emigration fra Norden ....

Svedberg, Anders,

Emigrationen, Helsingfors 1883. SFV:s skriftserie N:o 2.

Tedebrand, Lars-Göran,

Västernorrland och Nordamerika 1875–1913, Utvandring och återinvandring. Studia Historica Uppsaliensia XLII Uppsala 1972.

Tegengren, Jakob,

Om emigrationen. Finlandssvenska emigrationsföreningens årsbok 1910, Vasa 1910

Toivonen, Anna-Leena,

Etelä-Pohjanmaan valtamarentakainen siirtolaisuus 1867–1930, Helsinki 1963.

Wichmann, V.K.E.,

Nykarleby stad 1620–1920, Helsingfors 1920.

Widén, Bill,

Finlandssvenskarna i Brooklyn, N.Y. proveniens

Siirtolaishistoriaa XI (Eripainos teoksesta Turun Historiallisen Yhdistyksen Julkaisuja XXVII) Turun Yliopisto, Turku 1972.

Åkerblom, Bror,

Munsala sockens historia, Vasa 1972.

Åkerman, Sune,

Intern befolkningsomflyttning och emigration. Emigration fra Norden ...

Öhman, Runar C.,

Silikos-studier jämte Bidrag till kännedom om den s.k. minsjukan bland utvandrare från svenska mellersta Österbotten, Helsingfors 1927.

Intervjuade personer

Officiella sakkännare

Häradsskrivaren i Lappo härad, Kauhava

borgmästare, Nykarleby

kyrkoherde, Nykarleby

kanslist, Pastorsexp., Nykarleby

professor, Åbo Akademi

Sagesmän

remigrant, Nykarleby

pens. bankdirektör, Nykarleby

ingenjör, Nykarleby

lärare, fältarbetare vid Wold. Backmans undersökning i Munsala 1934

överstelöjtnant, Vasa

Ett tiotal släktingar till emigranter från Nykarleby.

NOTER

Se Odén, Birgitta, Ekonomiska emigrationsmodeller och historisk forskning. Scandia 1971:1

012)

Se A.A. Svalestuen, Nordisk emigrasjon, som ingår i Emigrationen fra Norden indtil 1. Verdenskrig.

013)

Ibid, s. 17, Kero, Reino, Migration from Finland to North America s. 187.

021)

Emigrationens olika faser behandlas av Sune Åkerman i Intern befolkningsomflyttning och emigration, som ingår i Emigrationen fra Norden ...

022)

Svalestuen, a.a., s. 18

023)

Se härom Anna-Leena Toivonen, Etelä-Pohjanmaan valtamerentakainen siirtolaisuus 1867–1930

041)

Backman, W., Emigration från Munsala socken

042)

Näse, J., Finlandssvenskarna i Amerika. Arkiv f. sv. Österbotten Bd I. Om Socialstyrelsens enkät se Social Tidskrift N:o 12/1921

051)

Backman, a.a., s. 6

052)

Kero, a.a., s. 46

053)

Blomfelt, Frank,Emigration från ett skärgårdslandskap, s. 12

054)

Toivonen, Anna-Leena, Etelä-Pohjanmaan valtamerentakainen siirtolaisuus 1867–1930

061)

Bevis för det lämnades av kanslist Anna-Lisa Söderbacka, pastorskansliet i Nykarleby

081)

Birck, Erik, Nykarleby stad 1620–1970 SFV:s Kalender 1970, s. 60

 082)

Björkqvist, Heimer, Handelsflottan och dess betydelse för sysselsättningen ..., Österbotten 1970, s. 211
Utvecklingen illustreras av antalet fartyg. 1837 hörde 18 fartyg hemma i Nykarleby, 1854 5 fartyg och 1858 15 fartyg.

091)

Birck, a.a., s. 61

101)

Kyrkoarkivet i Nykarleby, kommunionböckerna

102)

Backman, W., Tvenne Nykarlebystudier, s. 30. Särtryck från Arkiv för sv.-Österbotten

103)

Björkqvist, a.a., s. 232

104)

Ibid, s. 235

121)

Källa utgör kommunionböckerna 1880–1920 och Emigrantboken 1931–, Kyrkoarkivet i Nykarleby

151)

Observera att barnen också är inräknade i dessa tal. Någon indelning i ”självständiga emigranter” och ”efterföljare” har inte kunnat göras – gränsdragningen är ofta svår, t.ex. när det gäller att avgöra hur nära släktingar en emigrant kan ha i Amerika.

161)

Backman, W., Emigrationen från Munsala ..., s. 8

162)

Kero. a.a., s. 91–92, procenttalen gäller 5-årsperioder.

163)

Ibid, 1885–89 75,6 %t 1900–04 63,7 %, 1910–14 60,2 %

171)

Jfr här Kuvio V och VI i Anna-Leena Toivonens Etelä-Pohjanmaan valtamerentakainen siirtolaisuus, där hon i ett försök att gradera emigrationens styrka betecknar emigrationen från Nykarleby stad under perioden 1901–1920 som ”tavattoman voimakas”. Hon bygger dock sin gradering på passmaterial, vilket inte här kan godtagas. Hon uppger för perioden 1891–1900 17,5 och för 1901–10 34,3 som ”keskisiirtolaisuus keskiväkiluvun 1000 henkilöä kohti”. Mina motsvarande tal blir 14,5 och 20,4, en avsevärd sänkning. Tidsperioden är inte direkt jämförbar, men detta sänkta tal räcker till för att emigrationen från Nykarleby också i fortsättningen ska betraktas som ”tavattoman voimakas” under perioden 1901–20. Som jämförelse kan vi nämna talen för Munsala: 1891–1900 17,2 och 1901–10 18,3 (Toivonen)

181)

Ingår i B III passförteckningar
b Ulkomaille matkustaneiden luettelot … Landsarkivet i Vasa

191)

Källa utgör kommunionböckerna och FOS

221)

Källa: Nykarleby landsförsamlings kommunionbok 1901–1910

241)

Källa: Emigrantboken och kommunionböckerna

261)

Observera att i talet ingår både vuxna och barn

341)

Emigranterna från Nykarleby är klart yngre än det medeltal Kero uppger, a.a., s. 117, för Urban areas 1900–14. Där dominerar gruppen 21–25 år med 25,6 % följd av 26–30 år, 20,2 %. För Rural areas är likaså gruppen 21–25 år främst med 28,4 % men följs av 16–20 år med 26,5 %.

371)

Backman, a.a., s. 9

372)

Kero, a.a., s. 125

381)

Österbottniska Posten

382)

Källström är född i Bonäs, Nykarleby lk.

411)

Norden, torsdagen den 6 januari 1955

431)

Kero. a.a., s. 212

441)

Enligt Kero, a.a., s. 187

442)

Ibid, s. 127

471)

En finländsk koloni bildades i Misiones, Argentina vid denna tid. Den lockade bl.a. Gamlakarlebybor, säger ÖP-artiklar 1906.

481)

Widén, Bill, Finlandssvenskarnas i Brooklyn, N.Y. proveniens, särtryck, s. 122, f.f.

482)

Myhrman, Anders, Finlandssvenskarna i Amerika, Emigrationen och dess bakgrund, s. 53

483)

ÖP nr 44/5.11 1909

484)

Ingenjör Anders Nordström, Nykarleby

511)

Jungar, Sune, Finländare i Ryssland, s. 51 (not) Meddelanden, Hist. Institutionen ÅA, nr 1

512)

Odén, Birgitta, Ekonomiska emigrationsmodeller och historisk forskning. Scandia 1971:1 s. 68

521)

Framställningen följer här Birgitta Odéns Ekonomiska emigrationsmodeller …, s. 23 f

531)

Wichmann, V.K.E., Nykarleby stad 1620–1920, s. 78

551)

Enligt Näses undersökning uppgav 11 % politiska orsaker som huvudorsak, 16 % som orsak

552)

Bror Åkerblom, Munsala historia, s. 77
Anders Svedberg, Om emigrationen

553)

Emigrationen och dess bakgrund, s. 26 f.

561)

Backman, Emigrationen från Munsala ..., s. 19

562)

Näse, Finlandssvenskar i Amerika, s. 251

571)

Backman, Emigrationen ..., s. 17

581)

ÖP nr 42/ 16.10 1903

601)

Kero, Reino, Ekonomiska faktorer som förklaringsgrund i emigrationsforskningen. Emigrationen fra Norden ..., s. 123

 611)

Steffen, Gustaf F., Utvandringen och de ekonomiska konjunkturerna i Sverige och Italien. Emigrationsutredningen Bilaga XVIII, s. 78 f-

621)

Kero, Reino, Ekonomiska faktorer ..., s. 119 ff

622)

Kero, Reino, Migration from Finland to North America .... s. 212

641)

Åkerblom, a.a., s. 37

651)

Backman, a.a., s. 19

661)

Kero, Migration ..., s. 22 (Bygger på förf:s Yhdysvaltojen kuva Suomen sanomalehdissä 1800-luvun puolivälin jälkeen).

711)

ÖP maj 1885 och 22/ 29.5 1903

712)

ÖP januari 1891

713)

Åkerblom, a.a., s. 368

714)

ÖP nr 11/ 15.3 1901

715)

ÖP nr 2/ 15.1 1904

721)

Referat av Jakob Tegengren, Hedströmiana, stadsarkivet Nykarleby

722)

Finlands sv. emigrationsförenings Årsbok 1910, s. 6

731)

ÖP nr 41/ 13.7 1900

741)

Samma uppfattning har Kero, Migration ..., s. 105. Se vidare densammes The Return of Emigranth from America to Finland.

751)

I sin Munsalaundersökning kommer Wold. Backman fram till att endast 31,2 % återinvandrade. För männens del var talet 37,2 % och för kvinnornas del 14,8 %. Talen är dock inte direkt jämförbara, då Backmans kriterium på bortavarande är frånvaro vid tillfället för undersökningen. Där räknas alltså den inbyggda väntetid på 17 år under vilken återinvandring i denna undersökning kunde ske.
”Kolmannes palaa ja kaksi kolmannesta jää”, rubricerar Anna-Leena Toivonen for Sydösterbottens del men så hänvisar hon också till Backmans undersökning.
     Lars-Göran Tedebrand konstaterar att det främst är de stora emigrationsåren som medför utvandrare med kort tid i Amerika. Följs de dessutom av en depression stiger återinvandringssiffrorna i höjden. Västernorrland och Nordamerika 1875–1913, s. 253. För denna undersöknings del kan dock en motsatt tendens påvisas för toppåret 1899. Då stannade 56,9 % borta medan 43,1 % återvände.

771)

Wold. Backman har intresserat sig för problematiken. I sin studie över folkmängdsförhållanden 1730–1920 (Tvenne Nykarloby-studier) säger han att åldersgrupperingen i Nykarleby från att växlat mellan s.k. progressiv och stationär typ omkring 1920 övergår till regressiv typ, d.v.s. åldersgruppen över 50 år är större än gruppen 0–15 år. Vad vigslar och antalet födda beträffar uppvisar perioden 1891–1900 bottensiffror (57 och 168) medan siffrorna 1901–1910 är förhållandevis höga (73 och 230) för att sedan sjunka 1911–1920 (60 och 202). Här ger emigrationen utslag.

781)

Wold. Backman har utgående från kommunionbokens Förteckning öfver personer i Nykarleby stad, vilka för längre tid sedan afvikit orten, beräknat stadens invånarantal för år 1910 till 925 och för 1920 till 942. Vid hans beräkningar har alltså all frånvaro beaktats, såväl försvunna sjömän och förrymda drängar som emigranter till Sverige och S:t Petersburg, etc.

782)

Flera nyheter inom jordbruksnäringen såsom slåttermaskiner och separatorer, amerikanska byggnadsstilar, hushållsutrustning och symaskiner har tagits i bruk av hemvändande emigranter. Åkerblom, a.a., s. 63. Amerikapengarna möjliggjorde också bankutlåning till hemmavarande som kunde förbättra sitt jordbruk. Detta bör dock vägas mot vad som sades om ödehemman och ”amerikaänkor”.

791)

Åkerblom, a.a., s. 62

792)

Emigrationen och dess bakgrund, s. 88

793)

Öhman, Runar, Silikosstudier

801)

Öhman, a.a., s. 92

802)

Ibid, s. 96 f.

803)

Ibid, s. 8