KUDDNÄS HEMMAN
och dess ägare på 1600-talet.

VID TIDEN FÖR NYKARLEBY STADS GRUNDLÄGGNING bodde i Lepu by (= Nykarleby kyrkoby) bonden Nils Olofsson.Han är den första kända ägaren av Kuddnäs hemman. Emellertid trivdes han ej länge på sitt hemman. Redan före 1630 hade han sålt det och flyttat bort. I Nykarleby stad uppträder redan 1633 en borgare med namnet Nils Olofsson. Flere omständigheter tyder på, att han är den förre bonden å Kuddnäs. Han omtalas som boende i staden ända inpå 1650-talet. Han syns därtill ha varit en skötsam och välsituerad borgare, som ofta anlitats för mindre uppdrag.

Efter försäljningen blev Nils Olofssons hemman kluvet i två delar. Den ena innehades av släkten Finelius och den andra delen av bönderna å Högbacka. På 1670- och 1680-talen fördes flera processer om Nils Olofssons hemman; dels mellan hans arvingar å ena sidan och dels mellan de sistnämnda inbördes. Genom dessa processer får man en liten inblick i gårdens förhållanden. Åren 1681—83 fordrar bonden å Nyby i Kantlax Josef Bertilsson ersättning av ägarna till Nils Olofssons hemman , borgaren i Nykarleby Karl Jönsson och bonden å Högbacken Matts Larsson, för att han underhållit Nils Olofssons dotter gammelpigan Brita Nilsdotter. Josef ville komma åt hemmanet. Därvid meddelade ägarna, att Nils Olofsson sålt sitt hemman redan för mer än femtio år sedan. År 1684 kärade Matts Larsson till Karl Jönsson om hemmanet, och då nämndes det för första gången i protokollen med namnet Kuddnissas.

Man får den uppfattningen, att Nils Olofsson begåvats med öknamnet ”Kudd Nisse” och att hans hemman till följd därav kallats Kuddnissas. I jordaböckerna finns hemmanets namn utsatt först år 1700. Under hela 1700-talet skrivs det omväxlande Kuddniss eller Kuddnis. Enligt uppgift var det skaldens fader, doktor TOPELIUS SOM ÄNDRADE SKRIVSÄTTET TILL KUDDNÄS.

De många processerna på 1670- och 1680-talen slutade med förlikningar, och de forna antagonisterna blev sedermera goda vänner, så att de t.o.m. understödde varandra med ansenliga lån.

Karl Jönsson, som ägde den ena hälften eller 1/4 mantal av Nils Olofssons hemman, flyttade till Nykarleby stad där det med namnet ”Nils Olofssons hemman” figurerade i jordaböckerna långt in på 1700-talet.

Matts Larsson, som ägde den andra hälften av Nils Olofssons hemman eller det egentliga Kuddnissas, tillhörde den stora och rika Högbackasläkten. Hans fader och förfäder hade varit bönder å Högbacka hemman och borgare i staden, men senare, då åtskillnaden mellan stad och land blivit skarpare markerad, tilläts inte sådant dubbelförhållande. Matts Larsson var son till Lars Mårtensson. Den äldsta sonen Mårten Larsson ärvde Högbacka, och Matts Larsson fick nöja sig med en underordnad ställning å Kuddnissas. Efter Mårtens död förestod Matts en tid både Högbacka och Kuddnäs men sedan flyttade Matts definitivt till Kuddnäs. Han var bonde där 1683—95. Med sin hustru Beata Simonsdotter hade han en dotter Brita.

Kuddnäs övergick vid sekelskiftet till handlanden i Nykarleby Hans Mickelson. Han bodde själv i staden och lät drängar och pigor sköta Kuddnäs. Han tillhörde den från Jutas härstammande handelssläkten, vars medlemmar antog namnet Juthe och i flera generationer var betydande handelsmän i staden. Hans Mickelson dog under Stora ofreden. Han var gift två gånger, den andra hustrun hette Malin Johansdotter. Från sitt första gifte efterlämnade han en dotter Karin Hansdotter Juth, som gifte sig med borgaren Anders Mattsson Holmbäck. Efter stora ofreden upptog de inte hemmanet, ty det låg en tid öde och övergick sedan till handlanden Augustin Bång.

På Nils Olofssons tid var Kuddnäs ett medelstort hemman, men sedan det kluvits och den ena delen donerats under staden, blev den återstående delen ett av de minsta hemmanen i Kyrkbyn. Man skulle under sådana förhållanden kunnat vänta att det som med många andra blivit skattevrak under de svåra tiderna. Så blev dock inte fallet. Om också hemmanet var litet, så hade det dock goda ägor, och därtill låg det invid staden. Dessutom hörde ägarna till traktens förmögnaste släkter. Det är således inte att undra över, att hemmanet trots tidens svåra förhållanden stod sig synnerligen väl.



Kuddnäs hemman och dess ägare på 1600-talet av Hugo Lagström, Österbottniska Posten den 29 november 1929.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll.


Läs mer:
Kuddnäs i kapitlet Fakta.
Fler artiklar ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2016-05-04, rev. 2016-05-05 .)