Bomärke

Bomärke; af en eller flera linjer bildadt tecken, som man i skrift eller på bohag m. m. använder i stället för namnteckning. Bruket af bomärken går långt tillbaka i tiden och förekommer så godt som allestädes. I Sverige funnos vissa märken, som tillhörde viss person, andra åter, som tillhörde en viss gård. Ursprungligen kallades endast de senare bomärken, de förra i allmänhet märken; numera användes namnet bomärke för båda slagen. De egentliga bomärkena bibehöllos alltid; i byn eller i socknens kyrka fanns det mången gång en sammanställning af dem, som voro gällande. Dessa märken sattes å hus och bohag, inbrändes å kreaturen eller inskuros i deras öron, ingräfdes eller inplöjdes stundom i marken o. s. v.

1. Islänningen Ormur Ketilssons bomärke, år 1369.
2. Islänningen Thordur Snorrasons bomärke, 1439.
3. Kalmarrådmannen Sweder Scalles bomärke, 1413.
4. Stenhuggarmärke från Uppsala domkyrka.

Ibland består bomärket af parallella linjer eller vinkliga inskärningar, men oftast bildas det af en staf med därtill fogade kännestreck, hvarigenom det emellanåt mycket påminner om runorna. Under början af medeltiden sattes ibland i en urkund ett märke, oftast ett kors, framför namnet på den, som utfärdade eller bevittnade skrifvelsen. Under medeltiden hade hvar borgare sitt bomärke, hvilket han plägade sätta på sina tillhörigheter och i sitt sigill, hvarigenom bomärket kom att svara mot frälsemännens vapensköldar. Äfven hvarje svensk stad och flera korporationer hade sina märken. De personliga märkena gingo ibland i arf. Liknande märken användes ofta af stenhuggare, som arbetade för en större byggnad (man ser ännu sådana t. ex. i Lunds domkyrka och Vadstena klosterkyrka). Sedan skrifkonsten blifvit mera allmän, ersattes bomärket ofta af namnets initialbokstäfver. Jfr Homeyer, "Die haus und hofmarken", och "Märkbok för Gotlands län" (1844). Hs Hd. [Hildebrand, H. O. H., riksantikvarie.]

Än i dag inskäres hjordegarens bomärke i öronen på lappländska renar och gottländska får. Likaså bära de i Norrlands älfvar flottade timmerstockarna sina egares märken för att efter dem sorteras.


Nordisk familjebok (1905).


Läs mer:
Exempel på bomärken från
- Kyrkoby
- Socklot
i Alfred Huldén (1932) Några österbottniska byordningar.