Nykarleby skriver historia:
”Man har tyckt att det är
något som saknas”

Nykarleby

Nykarleby får äntligen sin fullständiga historik. Ett forskarteam under ledning av professor emeritus Nils Erik Villstrand har tagit sig an projektet att skriva stadens historia för åren 1620–1809.

Inför Nykarlebys 350-årsjubileum 1970 fick historikern Erik Birck i uppdrag att sammanställa stadens historia. Av oklar anledning påbörjade han skrivandet vid del två, som täcker åren 1810–1875. Del tre, som omfattade åren 1876–1975, färdigställdes av Bengt Kummel efter Bircks bortgång 1985.

Anledningen finns i Förord till Del II: Att delarna II—III utkommer först beror på att förf. velat behandla den nyare tiden i stadens historia så länge personer, som delvis upplevt den ännu kunnat nås.

Men del ett, den äldsta delen av stadens historia, var aldrig klar i något sådant format att det kunde publiceras, säger Steve Nyholm, ordförande i stadens historiekommitté.

- Det har länge grämt Nykarlebyborna att stadens tidiga historia saknats i sammanställd form. Efter upprepade diskussioner i stadsstyrelsen har man nu beslutat att ta itu med saken.

Professor emeritus Nils Erik Villstrand, expert på 1600- och 1700-talets Österbotten, leder forskarlaget.

- Skribenterna är duktiga historiker och som kan väldigt mycket om sina teman. Vi försöker ta fasta på alla de omständigheter som var viktiga för människorna som bodde i Nykarleby, säger Villstrand.

Del ett av Nykarlebys historia har varit efterlängtad.

- Man har tyckt att det är något som saknas.

En av skribenterna är militärhistorikern Christer Kuvaja som ver om krig och ofärd med fokus på stora nordiska kriget och finska kriget. Han intresserar sig i synnerhet för tvåspråkighet.

- Här hölls det gudstjänster på båda språken på 1700-talet, vilket hörde till ovanligheten.

De gör Nykarlebys historik:
Övre raden: Håkan Ahlnäs, Ulf Smedberg, Bengt Kummel (ej med i projektet, men med i del 2 & 3), Christer Kuvaja, Kasper Kepsu, Nils Erik Villstrand och Jennica Thylin-Klaus.
På skärmen: Marko Lamberg och Petri Karonen.
Nedre raden: Malin Lindholm och Steve Nyholm.
Ann-Catrin Östman saknas. Förstoring.
FOTO: ISABELLA LINDELL [Beskuren.]

Om man ser på en karta över Österbotten under riktigt tidigt 1600-tal ligger städerna ovanligt nära varandra för sin tid, säger Villstrand. En lång rad med städer grundades längs den österbottniska kusten med Uleåborg som den första 1605, sedan Vasa 1606, Nykarleby och Karleby [Gamlakarleby] 1620 samt Jakobstad 1650.

- Det betyder att det har funnits konflikter mellan de här städerna och man har önskat varandras undergång utan att det har haft någon varaktig framgång, säger Villstrand och fortsätter:

- Det är bara att se på hur man diskuterar efter en brand eller efter stora ofreden. Då kunde grannstäderna tycka att staden som är hårt drabbad ska läggas ner. Så diskuterade man ännu efter att Nykarleby brann 1858, säger Villstrand.

Forskarna utgår från källmaterial i Riksarkiven i Helsingfors och Stockholm samt lokala arkiv. Tidsperioden innebär utmaningar: en liten del av det material man ser på handlar om Nykarleby så mycket måste sållas. Samtidigt är dokumenten ofta skrivna med tysk frakturstil och kan vara svårlästa. Där kommer ändå teknologin till pass. Jennica Thylin-Klaus, som kommer kombinera sitt intresse för historia och språk genom att skriva om rättsskipning, skolor och kunskapsförmedling, säger att det finns ett pågående arbete med att ta hjälp av artificiell intelligens för att tyda skrifterna.

- Det förändrar villkoren för historikerna. Förr satt man och tolkade varje ord för sig. Sen får man ju vara en kritisk läsare förstås, säger Thylin-Klaus.

Samtidigt har språket ändrats en del sedan dess, säger Nyholm.

- Det var kanske därför Erik Birck bör jade vid 1810. Han tänkte att forskningsprocessen blir lättare i framtiden.

Nykarleby stad har öronmärkt 20 000 euro per år i tre år för projektet. Andra bidragsgivare är Svenska litteratursällskapet i Finland med 20 000 euro och Svenska kulturfonden ur Elis Lagus' fond och Torsten Nordströms minnesfond med 60 000 euro. Därutöver finns ytterligare ansökningar om finansiering. Totalkostnaden för projektet beräknas uppgå till 180 000 euro.

Projektet inleddes augusti 2024 och kommer resultera i en bok på 300 sidor som lanseras den 14 januari 2029 på Topeliusfesten. Det finns planer på att hålla ett seminarium som delvis är öppet för allmänheten.

- Boken ska vara vetenskapligt grundad men samtidigt lättläst. Både historieintresserade och skolelever ska kunna ta del av innehållet. Det betyder att boken ska göras i modern tappning, säger Nyholm.

	Boken ska vara veten- skapligt grundad men samtidigt lättläst.
	Steve Nyholm.

I och med att det är sju skribenter gäller det att se till så det som skrivs inte överlappar varandra.

- Vi ska också se till att det inte finns intressanta teman som bara hamnar mellan stolarna och som ingen uppmärksammar. Det är en orsak att det behövs en redaktör, med ett så här pass stort projekt och många deltagare, säger Villstrand.

Han poängterar att projektet handlar om Nykarleby stad och inte hela socknens historia, men enligt riktlinjerna till skribenterna ska växelverkan mellan stad och omgivande landsbygd, inklusive Lappo, lyftas fram och belysas.

- Kanske socknens historia sedan blir del fyra.