Idrotts- och ungdomsgården i Nykarleby


Med anledning av att debattens vågor vårvintern 2004 går höga huruvida Idrottsgården, som den numera heter, skall rivas eller renoveras, gör vi en återblick på dess tillkomst med artiklar och notiser ur Österbottniska Posten. Senare har sidan kompletterats med övriga idrottsgårdsartiklar.
     
Inför beslutet 19 nov 1965
Opinioner  14 jan 1966
Hur Kovjoki ungdomslokal ... 21 jan.  ”
Första spadtagen 26 maj  ”
Talkoarbetena igång  10 juni  ”
Talkoarbetena pågår  1 juli  ”
Taklagsfesten  23 sept  ”
Invigningen  våren 1968
Ungdomsgården blev populär. Ledare viktigare än simhall 22 maj  ”
Nkby blir blomglad sommarstad 30 maj  ”
Ungdomsgården i Nykarleby får klubbrum och krafthall? 14 juni  ”
Simhall i Nykarleby. Byggstart om två år 16 sept 1970
'Bomben' upptäcktes då dansen var slut! 6 nov 1975
NUFS renoverar 16 sept 1982




Den planerade idrotts- och
ungdomsgården i Nykarleby

Nykarleby idrottsklubbs medlemmar samlas i kväll fredag kl. 18.30 till årsmöte. Förutom de stadgeenliga ärendena kommer medlemmarna att upptaga till slutligt avgörande frågan om byggandet av en idrotts- och ungdomsgård, omtalar idrottsklubbens ordförande Bjarne  L u n d q v i s t.

Behovet av en idrotts och ungdomsgård för staden och landskommunen har för varje år blivit allt mera aktuell. Att ungdomen saknar en lokal där den kunde utöva sin fritidssysselsättning är ett känt faktum.

Inom Nykarleby Idrottsklubb, vars verksamhet måhända hämmas mest av avsaknaden av en samlingslokal, har problemet diskuterats ett flertal gånger under det senaste året. Intresset för byggandet av en idrotts- och ungdomsgård är just nu synnerligen stort bland föreningens medlemmar och gynnare. Då alla andra vägar att lösa frågan synes vara stängda, har styrelsen beslutat att för årsmötet framlägga ett förslag om uppförandet av en idrotts och ungdomsgård, vars totala byggnadsvolym är 2560 m³ och byggnadsyta 640 m². Fastigheten inrymmer en festsal om 250 m² med en rymlig scen, 2 st. hobbyrum, bastu med dusch, rymliga utrymmen för servering m.m. Byggnadskostnaderna beräknas till 228.000 mk. Ritningarna är uppgjorda av byggm. M.[auritz] Nylund.

Men det är klart, att Nykarleby Idrottsklubb och dess 300 medlemmar icke ensamma kan förverkliga detta stora projekt. Vi behöver hjälp och stöd av alla samhällsintresserade medborgare inom vårt verksamhetsområde och främst då av fullmäktige i resp. staden och landskommunen samt bankinrättningarna. I vår finansieringsplan utgör även posten eget arbete d.v.s. frivilliga dagsverken och insamling av stock en betydande summa.

Vår avsikt är att påbörja byggnadsarbetet våren 1966 eller så snart vatten och avlopp har dragits till tomten, som är belägen norr om idrottsplanen invid vägen till Andra sjön. Byggnadsarbetena beräknas vara slutförda våren 1967. Jag önskar framhålla att den planerade idrotts- och ungdomsgården icke enbart skall tillgodose NIK:s behov, utan den skall naturligtvis vara disponibel för alla organisationer, sammanslutningar och privatpersoner som verkar inom staden och landskommunen.

Arbetsuppgiften vi har framför oss är stor. Vi måste tro på vår sak och våga satsa, slutar Lundqvist optimistiskt.




Perspektiv från nordost av byggmästare Mauritz Nylund.

Den 19 november, nr 46/1965.



[Tillbyggnaden närmast gjordes 1968 för Nykarlebynejdens försöksmellanskola. I slutet på 1970 och till mitten (?) på 1980-talet fanns Black Disco bottenvåningen. Mitt i bild skymtar Lions korvkiosk. Tillbyggnaden vid bortre gaveln med omklädningsrum. duchar, bastu och krafthall på baksidan gjordes i mitten på 1970-talet. Efter fotograferingen har ännu en tillbyggnad med större kapprum och toaletter gjorts. Nu [2004] planerar man nya byggnadsåtgärder. Den bortre delen kommer att rivas och nya utrymmen byggas.
Foto: Rafael Sjöblom.]






Hopp om samfälld aktion för ungdoms- och idrottsgården

MÅNDAGEN DEN 17 JANUARI STARTAR i Nykarleby stad och den omkringliggande bygden insamlingen till förmån för byggandet av ungdoms- och idrottsgården i Nykarleby. Av NIK utsedda ombudsmän kommer att med listor gå från gård till gård och hoppas på allmänhetens förståelse för saken. Stock, cement och annat byggnadsmaterial, dagsverken, bil- och traktorkörslor, kontanter och annat hoppas man få.  B e r t  tar byggnadsfrågan till tals med ett tiotal personer från olika läger och med skilda intressen och publicerar här deras uttalanden.

BJARNE LUNDQVIST:
Glädjande stort intresse för NIKs initiativ

— Det har varit glädjande att notera det stora intresse som från såväl kommunalt, kyrkligt som privat håll visats tanken på byggandet av idrotts- och ungdomsgården säger NIK:s ordf. Bjarne  L u n d q v i s t. Han är också ordförande I Nykarleby stadsfullmäktige.

— Vi har fått mottaga ett antal större och mindre donationer och även på annat sätt har vi fått bevis på att byggnadsprojektet är välkommet.

Jag hoppas därför att NIK:s representanter skall mötas av samma stora intresse och välvilja nu när insamlingsverksamheten startar och det gäller att börja förverkliga de goda föresatserna, säger NIK-ordföranden.



BENGT WIKLUND:

Nykarlebynejdens ungdomar bör samarbeta kring uf-gård.

— Jag anser att vi bör få till stånd ett vidgat samarbete kring den i Nykarleby planerade ungdoms- och idrottsgården, säger Tredje Ungdomsringens ordförande Bengt  W i k l u n d,  Munsala. Vi kommer ju ändå att från de flesta byar ha nytta av denna ungdomsgård, därför vore det ju också riktigt att samarbeta redan nu.

Den 14 januari, nr 2/1966.

 

ERIK LUNDQVIST:
Bygg ungdoms- och idrottsgård men för hela Nkbynejden

— Det är verkligen glädjande att ta del av rapporterna om att Nykarleby Idrottsklubb tänker bygga en idrotts- och ungdomsgård, säger ordföranden i Nykarleby landskommuns komunfullmäktige nämndeman Eric  L u n d q v i s t.

— Detta är någonting av det allra nödvändigaste på orten just nu. Det har fullmäktige insett både i staden och landskommunen. Förutom kontanta medel donerar man stock. Allmänheten bör kunna ge dagsverken eller liknande för att bygget skall kunna förverkligas. Det tycks vara allas mening att ungdomsgården måste byggas.

— Min uppfattning är dock, att man nu också med det snaraste bör kontakta åtminstone idrotts- och ungdomsföreningarna men event. även kommunala instanser i Jeppo och Munsala. Ett idrottssamarbete borde nu kunna etableras inom hela Nykarlebynejden. Idrottsplanen i Nykarleby och ungdoms- och idrottsgården bör kunna användas av alla — och byggas av alla. Representationen utåt skulle också samordnas inom Nykarlebynejden, tycker man. En viktig omständighet med byggandet är att ungdoms- och idrottsgården inte bygges för liten utan tas till ordentligt så att där kan spelas matcher som behövs och så att där kan arrangeras konserter, teatergästspel och annat, säger nämndeman Lundqvist.


Hur Kovjoki ungdomslokal blev till idrotts- och ungdomsgård i Nykarleby.

Insamlingen av dagsverken, stock och kontanter för den planerade ungdoms- och idrottsgården i Nykarleby inleddes på måndagen. Ombudsmän går omkring med listor, inte enbart i staden utan i alla byar i den omkringliggande bygden.

Ombudsmännen tas överlag emot med stor förståelse och det mest glädjande budskapet kommer från KOVJOKI by, där den allmänna byastämman beslöt att till bygget donera allt det virke som insamlats för en egen ungdomslokal i Kovjoki.  Det är bräder och spiror från ca 2000 stockar. Man prövar det till 8 standard.

Ungdomslokalen antändes av blixten och nedbrann sommaren 1957 och kort därpå föranstaltades i Kovjoki en stockinsamling för byggande av nytt föreningshus.

- Sedan man var så långt att virket anskaffats , blev man osams om tomtplats för den blivande lokalen, säger byålderman William Hermansson. En del önskade att lokalen skulle byggas på Helgaberget, där förra ungdomslokalen stod, men andra i byn ville få samlingshuset placerat på en mera central plats, med bättre parkeringsutrymmen etc.

Så blev det inget bygge. Och nu har byborna som sagt beslutat donera virket till ungdoms- och idrottsgård för hela nejden.

- Men det betyder faktiskt inte nej till byggplaner i Kovjoki, kommenterar jordbrukaren  Åke Ek, som stått i ledningen för insamlingen av stockarna. Vid samma stämma där vi nyligen donerade bort allt vårt samlade virke beslöts i princip, att om man framdeles vill bygga en byagård i Kovjoki skall en ny stockinsamling föranstaltas.

- Vi kan ju inte spara det nu sågade virket hur länge som helst. Det är bäst att detta får användas för ungdoms- och idrottsgården och blir det någongång bygge i Kovjoki får vi säkert nytt, berättar Åke Ek.

- Virket från Kovjoki var en fin start på insamlingen.


Den 21 januari 1966.
Inf. 2011-03-13. Lars Pensar digitaliserade och kommenterade:

Och småningom blev det två nybyggen i Kovjoki. Dels det som bönehusföreningen äger och driver, men som staden nu hyr för dagisverksamhet. I samband med skolan byggdes ett rum som skulle användas för byns behov. Nu används det som klassrum, men tidvis har det spelats corona och bordpingis i det.
     Och så här i efterskott kan nog Kovjokiborna vara värda en eloge.

 

Ungdomsgården i Nkby tar form
De första spadtagen togs i går

Jungfrulig åkermark bröts till grund för idrotts- och ungdomsgården vid Andrasjövägen i går eftermiddag i Nykarleby. Närvarande vid det ”historiska” ögonblicket var stiftelsens interimistiska styrelse och Nykarleby idrottsklubbs styrelse, som på samma gång också är byggnadskommitté. Gladast bland alla var säkert Bjarne Lundqvist, som under närmare ett års tid har slitit för att få till stånd detta bygge.

Idrotts- och ungdomsgården vänder fasaden mot sydost för att liksom fåglarna framför sina holkar få så mycket sol och ljus som möjligt. På samma gång kommer fyrtiometersfasaden att vara riktad mot sportplanen och den nya bollplanen av grus.

Bygganden skall placeras på en betongplatta och det färdiga golvet kommer ligga ca femtio centimeter över andrasjövägen.

På den hektarstora tomten har man i nordost reserverat utrymme om det blir aktuellt med ett simhallsannex. [Det har det inte blivit mer än 50 år senare.] Gården blir fyrtio meter lång, tjugofyra meter bred. Byggnadskuben är 3300 m³ och hela byggnadsytan 960 m², varav 380 m² kommer på festsalens del. Ansvarig byggmästare är Mauritz Nylund, som redan var med i går då schaktningsmaskinen vräkte de första jordmassorna åt sidan. Efter ett år ska bygganden i det närmaste stå färdig, menar han, vilket skulle passa bra då idrottsklubben firar sitt fyrtioårsjubileum. De största optimisterna hoppas att man redan till julen skall kunna arrangera en fest där.



Mauritz Nylund t.v. är ansvarig byggmästare för idrotts- och ungdomsgården och har också gjort ritningarna. Till höger om honom Bjarne Lundqvist, Eliel Eng och Sigvald Blomqvist, som är medlemmar i stiftelsens styrelse. Materialanskaffare Per Österlund, styrelsemedlem Elof Broman och arbetsledare Rafael Riissanen.


Vid stiftelsens styrelses konstitutionsmöte i går kväll valdes Bjarne Lundqvist till ordförande och Eliel Eng till viceordförande. Utom styrelsen valdes Carl Kronqvist till sekreterare och Peter Snellman till kassör.

—kan


Jakobstads Tidning den 26 maj 1966.

Nu nästan 51 år senare är endast Elof och Sigvald kvar (med reservation för Peter Snellman som jag inte vad det blev av) av dessa herrar, som figurerar här och var på Nykarlebyvyer:
     Komplettering januari 2021: Elof Broman gick bort hösten 2020.

Bjarne Lundqvist

Elof Broman

Peter Snellman

Carl Kronqvist

Mauritz Nylund

Rafael Riissanen

Eliel Eng

Per Österlund

Sigvald Blomqvist


Rainer Virtanen tillhandahöll.
(Inf. 2017-03-05.)


Talkoarbetena igång på idrotts- o. ungd. gården

— Latbilsägarna i Nykarleby stad och dess närmaste omnejd är värda ett uppriktigt tack för den välvilja de visat för byggandet av idrotts- och ungdomsgården. Det ser ut som om lastbilsägarna hittills visat det allra största intresset.

Talkocheferna poliskonstaplarna Tor Nylind och Teodor Lund summerar på detta sätt de första erfarenheterna från arbetet på bygget.

— Vad dagsverken angå så kommer dessa just nu i gång och vi vågar hoppas på samma förståelse från deras sida som tecknat arbetstimmar. De som inte kan komma på dagen får gärna komma på kvällen och arbeta t.ex. från kl. 18—21. Arbetena har fortskridit bra. De som kommer till talkoarbetet skall anmäla sig för arbetsledare Rafael Riissanen eller Erik Bonäs så att timmarna får skrivas in och kontrollen med donationsbreven kan ske.

I slutet av veckan påbörjas gjutningen av grundplattan under byggnaden.

B—t.
Den 10 juni, nr 23/1966.

Mer ur samma nummer.

 



Talkoarbetena vid idrotts- och ungd. gården pågår

Arbetena på idrotts- och ungdomsgården i Nykarleby går mycket bra undan, meddelar byggnadskommittén till ÖP. Det har gått hundraprocentigt att få den frivilliga arbetskraften och alla som kommer arbetar synnerligen flitigt.

En sak önskar kommittén påpeka, nämligen att de personer som inte kan komma till bygget på en tidigare angiven dag bör meddela detta förhinder till konstapel Tor Nylind. På detta sätt kan byggnadsledningen smidigt ordna en ny man till platsen och arbetet pågår obehindrat. Ifall det finns personer som absolut är förhindrade att fullgöra sina utlovade dagsverken på bygget går det att ersätta i kontanter.

Under ett par veckors tid har ungdomar från den omkringliggande landsbygden utfört talkoarbetena, men sedan höbärgningen inleds kan man inte mera på en tid påräkna arbete från landsbygden. Då hoppas byggnadsledningen att de stadsbor som ännu inte fullgjort sin kvot skall infinna sig så att arbetet på idrotts- och ungdomsgården kan pågå utan avbrott.
1 juli nr 26/1966.


På kopian fanns även:
     … Internationella juniormatcher i fotboll bjuds det på i morgon lördag då NIK:s C- och B-juniorer möter motsvarande kombinationer från vänorten Sollefteå. Matcherna spelas kl. 15.00 Domare är G. Viklund och S. Janson, linjemän Stig Fagerholm och Folke Holmström.
     Bollsektionen hoppas på att alla intresserade möter upp för att se den trevliga juniorfotbollen.






 

Första festen på Nkby idrotts och ungdomsgård

På lördagen höll Nykarleby stad och landskommunen taklagsfest på sin nya idrotts- och ungdomsgård. Närmare hundratalet personer, arbetare, medlemmar i styrelser och organisationer samt inbjudna gäster, hade bänkat sig kring de dukade långborden, där ordf. i ungdomsgårdens stiftelse kontorschef Bjarne Lundqvist trädde fram och hälsade välkommen.

Talaren framhöll att Nykarleby har upplevt friska fläktar under de gångna sommarmånaderna. Ett av de viktigaste stegen har i och med ungdomsgårdsbygget tagits i bygdens historia. Särskilt gladde han sig över det stora antalet gratisdagsverken som utlovats, utan vilka man knappast hade vågat sätta i gång arbetet. Man kunde redan före starten anteckna 6.500 frivilliga arbetstimmar (av dem 600 med traktor, bil eller grävskopa) och dessa timmar har säkert gett 100 procentig utdelning. Intresset har kommit att vila på bred bas, och han hoppades att utnyttjandet av gården som färdig också skulle ske på möjligast bred bas. Inga organisationer skall behöva känna sig utestängda framhöll talaren.

Kostnadsberäkningarna lyder på 290.000 mk. Dessutom beräknas vatten och avlopp till 40.000 mk. De frivilliga arbetena beräknas till 1/3 av ovannämnda belopp eller ca 120.000 mk. Gården skall stå färdig till nästa höst. Den totala volymen utgör 3.514 kbm och hittills har investerats ca 90.000 mk.

Talaren tackade byggmästare Nylund, som uppgjort ritningarna gratis och som lett arbetet. Även arbetarna, både avlönade och frivilliga, tackade han samt leverantörer, kommunerna, bankerna, marthorna och pressen. Alla har gjort sitt bästa för att förverkliga projektet, och han hoppades att detta bygge skulle bli till nytta och glädje för bygdens folk.

Sedan framfördes många gratulationer
Först framträdde Anders Stenman och hälsade från länsidrottsnämnden och från landshövding K G R Ahlbäck. Han sade att sportplaner finns i landet. Många håller på att bli mossbevuxna, då knappast någon spiksko beträtt dem under den gångna sommaren. Av idrottsgårdar har vi t.v. litet. Han nämnde även behovet av simhallar [som inte finns ännu år 2004] och hoppades att scenen i festsalen inte blir så stor, att den utestänger en fullstor tennishall. Han sade att NIK i fråga om livaktig idrott har hedrat sig i den norra delen av distriktet.

Stadsdirektör Ernest Eklund tackade på förvaltningsrådets och stadens vägnar. Han framhöll att lokalfrågan i Nykarleby nu blir löst. Hittills har man alltid känt sig husvill vid olika festtillfällen. Han tackade styrelsen och byggnadskommittén för gott samarbete.

Landskommunens hälsning frambars av komm. styr. ledamoten forsttekniker Ernst Smeds. Börje Strandvall framförde idrottsdistriktets lyckönskningar och ungdomsförbundets hälsning framfördes av redaktör Alf Snellman. Han sade, att ungdomsgården i Nykarleby bör komma med i den plan för som för nästa verksamhetsår kommer att uppgöras över föreningarnas festtillfällen.

Som sista man framförde lär. P. Tonberg en hälsning från Nykarleby stads och landsförsamling. Han sade, att man var litet betänksam i början, då anhållan om bidrag ingick, men när frågan behandlades mötte den inte ett enda mothugg varken i förvaltningsnämnden eller kyrkofullmäktige. Han hoppades att gården skulle bli till välsignelse för bygdens ungdom och befolkning.

 

Den 23 september, nr 38/1966.





Inbjudningskort

 

 

Med anledning av att Idrotts- och

ungdomsgården i Nykarleby är färdig

har vi äran inbjuda Eder till

I N V I G N I N G S H Ö G T I D L I G H E T

fredagen den 29 mars 1968 kl. 14.00

 

 

STIFTELSEN FÖR IDROTTS- OCH
UNGDOMSGÅRDEN I NYKARLEBY

 

 

 

Har Ni för avsikt att vid detta tillfälle framföra en hälsning, var vänlig meddela därom per tel. 20078 senast den 27. 3.

Ifall Ni har för avsikt att ihågkomma Idrotts- och ungdomsården med en gåva vore vi tacksamma, om det kunde ske genom inbetalning till någon penninginrättning

 



HORNMUSIK
Seminariets hornorkester
HÄLSNINGSORD
Stadsdir. Ernest Eklund
KÖRSÅNG
Nykarleby Manskör
PRESENTATION
Komm. sekr. Sigvald Blomqvist
INVIGNINGSTAL
Landshövding Marti Viitanen
GYMNASTIKUPPVISNING
Lärarstud. vid Nykarleby seminarium
FOLKDANS
Arbetarinstitutets folkdanslag
ORDET FRITT
KAFFE

 


Helena Haglund tillhandahöll via Stig Haglund. Inbjudningen var skickad till Jangsters.
(Inf. 2006-10-08.)



Ansvarskänsla och offervillighet gav Nykarleby-nejden idrottsgård.

PÅ FREDAGEN hade Nykarleby en stor dag, ty då invigdes den ståtliga Idrotts- och ungdomsgården. Den helhjärtade uppslutningen från kommunernas sida och de många gratisdagsverken blev orsak till många berömvärda ord från olika talare vid invigningshögtidligheten. Landshövding Martti Viitanen betonade i sitt invigningstal att man även på andra orter fått uppleva offervilja vid olika tillfällen, men ingen i vår tid har offrat så mycket för att nå ett gemensamt mål som Nykarleby.

Dagen firades med allmän flaggning i staden redan då landshövdingen med följe anlände kl 10 på förmiddagen. Vädret var ypperligt och publiken var stor, när dörrarna äntligen slogs upp för de många gästerna vid ungdomsgården kl 14.

Det hela inleddes med hornmusik av seminariets blåsorkester under ledning av Yngve Svarvar. Därefter hälsade stadsdirektör Ernest Eklund välkommen och riktade ett särskilt till landshövdingen samt länsråden Åke Vihanto och L-E Bexar. I festtalet vände han sig också speciellt till en grupp ungdomar som representerade Nykarleby vänort Sollefteå i Sverige. Eklund betonade gårdens betydelse för vår tids ungdom som under den ökade fritiden måste ha något ställe att samlas på. Idrotts- och ungdomsgården ligger mycket lämpligt till i närheten av idrottsplanerna och på sidan av stora landsvägen och själva bostadscentrum. Det är nära ned till Andra sjön och det finns gott om utrymme för en eventuell utbyggnad senare. Här blir det möjligt till klubbverksamhet av olika slag, för bollspel och musik. Också en simhall finns det utrymme för, framhöll talaren. Han konstaterade att Nykarleby erhållit 27:33 mk per invånare av tipsvinstmedlen och att ungefär hälften placerats i idrotts- och ungdomsgårdsbygget.

Därefter framförde Nykarleby manskör tre sånger under ledning av kantor Paul Forsgård. Också Arbis folkdanslag uppträdde med tvenne folkdanser.

Presentation
Så var kommunalsekreterare Sigvald Blomqvist i tur att presentera nybygget, sådant det ter sig i dag. Redan på 1950 talet var tanken aktuell, men först 1963 tog planerna fast form. Sedan en stor del av nejdens föreningar diskuterat planerna i april 1964 framlade dåvarande ordföranden Bjarne Lundqvist, frågan inför NIK:s styrelse den 19 nov. 1965. Man gick då in för att gården skulle bli ett gemensamt intresse för hela nejden. Kommunernas intresse undersöktes och man fick löfte om reservationsanslag från staden och Nykarleby landskommun som båda ställde sig bakom företaget.

Den frivilliga sektorn aktiverades och staden och landskommunen indelades i 16 insamlingsdistrikt. Redan samma år översteg donationerna 100.000 mk. Kovjoki by, som samlat virke för en egen ungdomsgård [eftersom den egna hade brunnit sommaren 1957 på grund av blixtnedslag], överlät allt detta till Nykarleby-gården. Även församlingen donerade 300 stockar.

Bjarne Lundqvist utsågs till ordförande i stiftelsen och [polismästare] Carl Kronqvist till sekreterare. Förvaltningsråd utsågs även med representanter för olika organisationer och Ernest Eklund blev dess ordförande.

Polis Nylind och senare polis Lund skötte indrivningen av de utlovade 16 000 gratis-dagsverken. 163 t har utförts med lastbil och 124 med traktor. Den frivilliga insatsen har värderats till 77.047 mk, därav i material 6.357 mk. Totalkostnaderna nu utgör 481.807 mk, men beräknas stiga då allt är klart till 500.000 mk.

Den totala byggnadsytan är 810 kvm och volymen 5.600 kbm. Festsalen är 400 kvm och ger utrymme för bl.a. korgboll, volleyboll, badminton och även träning i tennis. Scenens yta är 90 kvm. Fönsterrutorna i festsalen är krossäkra, varför fönsterskydd inte behövs.

Sedan Bj. Lundqvist flyttade från orten har stadssekreterare Bror Åström fungerat som styrelsens ordförande. Byggmästare Mauritz Nylund svarade för ritningarna — gratis — liksom även ing. [Anders] Nordström stått för elritningarna.

Landshövdingens invigning
Landshövding Viitanen sade att samhället av i dag genomgått en snabb omvandling varför det är skillnad mellan i dag och i morgon. Människans struktur genomgår även en förvandling så att värderingsgrunderna blir annorlunda än tidigare. Den unga generationen är tvungen att fatta självständiga avgöranden och lära sig att styra utvecklingen och anpassa sig därefter. Nykarleby-nejden har genom denna ungdomsgård som jag nu inviger visat sitt ansvar för ungdomen och dess anpassning i samhället.

Om Nykarleby hade väntat på att samhället skulle ha gett dem en ungdomsgård, hade de fått vänta länge. Genom målmedvetet arbete och stor enighet står gården nu färdig att användas och landshövdingen trodde att staten säkert kommer att svara för sin andel av kostnaderna.

Gratulationerna
Innan ordet gavs fritt, överlämnade idrottsklubben genom S. Blomqvist och Elof Broman en gåva till Bjarne Lundqvist för hans insats för idrottsgården och tackade honom för hans optimism, då allt var mörkt i början. Bjarne Lundqvist tackade för det goda samarbetet och överlämnade en mapp med handlingar som kan få värde efter några decennier.

Ernest Eklund och Erik Lundqvist inledde sedan gratulationerna genom att överlämna respektive kommuners vapensköldar till idrottsgården. Sedan följde representanter för Jakobstad, Pedersöre, Jeppo, Purmo, Munsala och Oravais, vilka överlämnade respektive kommuners bordsstandar eller penninggåvor.

Henning Lundström från Sollefteå överlämnade penninggåvor från hemstadens Lion- och Rotaryklubbar samt stadens vapensköld i miniatyr. Han uppmanade publiken att höja ett fyrfaldigt leve för idrottsgården.

Jakobstads idrottsgård uppvaktade genom Nils Luukkonen och Börje Strandvall och överlämnade fem frikort med 11 simturer i deras simhall. Centralidrottsförbundet och ÖID framförde lyckönskningar genom Anders Stenman, Börje Strandvall och Åke Storå. Även Bock bryggeri samt Socklot och Nykarleby marthaföreningar uppvaktade, varvid Helen Segerstam och Ester Fougstedt talade.

Telegram hade anlänt från 3:dje ungdomsringen, SÖU, SFI, Josef Herler och K G Andersson. Sista talaren var länsman Elof Ohls [som byggde huset med pulpettak strax norr om Topeliusparken], som lyckönskade ungdomen till detta ståtliga hus. Han framförde en eloge till nejdens ungdom som han ansåg hade den lägsta ungdomsbrottsligheten i landet.

Hyllningarna mottogs av byggnadskommitténs ordförande Eliel Eng och stiftelsens ordförande Bror Åström. Till sist bjöds alla de hundratals närvarande på gratis kaffe.

————

På kvällen hade NUFS arrangerat en ”familjetillställning” med ett trevligt spexnummer av Henning Lundström, Sollefteå, sång av Nykarleby manskör och systrarna Smeds samt allmän dans till tonerna av Brazil från seminariet.

————

Också på lördagskvällen hade man fullt hus i Idrottsgården. Ca 1000 personer köpte in sig. Popsångerskan Ann-Christine hade kallats som dragplåster. The Alexanders skötte då den musikaliska underhållningen.

Nr 14/1968.

 

Ungdomsgården blev populär
Ledare viktigare än simhall


IDROTTS- OCH UNGDOMSGÅRDEN i Nykarleby är en stor satsning, såväl av staden som av landskommunen, samt idrotts- och ungdomsföreningarna i de båda kommunerna. Men gården blev pop och är nu en uppskattad samlingsplats både för dansant ungdom och för organisationer av alla slag. Den har utnyttjats över förväntan, av skolorna, av Arbis och inte minst av NIK, vars fotbollssektion t.ex. har tränat där flera kvällar i veckan och bl.a. lyckats få ihop en stor skara juniorer.

DET HAR TALATS om en simhall som fortsättning på bygget men de närmast ansvariga är tveksamma. Jag tror, säger stiftelsens ordförande stadssekreterare Bror Åström, att det är bättre att satsa på ungdoms- och idrottsledare, eventuellt gemensamt med andra kommuner, än att bygga simhall. Det finns ju en redan i Jakobstad och frågan är om två simhallar så nära varandra lönar sig. Ett livskraftigt företag är bättre än två små på ruinens brant.


Nr 21/1968, onsdagen den 22 maj sid 11.
Från issuu.
(Inf. 2020-09-08.)

 

Ungdomsgården i Nykarleby
får klubbrum och krafthall?



• Det här tar man fram svetten med säger Bror Åström och tar en match på det nya bordet mot Bertel Nordström. Förstoring.


Stiftelsen för den i vintras invigda ungdoms- och idrottsgården i Nykarleby har redan planer på en utbyggnad. En förutsättning för att planerna skall bli verklighet är att kommunerna säger ja till den anhållan om hyresförskott som i dagarna lämnats in. Det är meningen att ungdomsgården i så fall skall hyras ut till den hemlösa kommunala mellanskolan för Nykarleby stad, Nykarleby landskommun, Munsala och Jeppo. Skolan startar i höst med 73 elever i två parallellklasser och det är således bråttom med hygget.


Till 60.000 mark är tillbyggnaden kostnadsberäknad, berättar Bror Åström ordförande i stiftelsens styrelse. Utbyggnaden sker mot öster och omfattar 600 kubikmeter. Det är meningen att den nya delen ska innehålla en krafthall i nedre våningen och klubbrum i övre våningen. Skolan kunde använda festsalen som gymnastiksal och serveringsrummet och köket för elevbespisningen samt de nya utrymmena som klassrum. Så snart kommunerna som man hoppas svarar ja på förskottsanhållan sätts byggnadsarbetet igång. Skolan börjar 1 september och det är således ganska bråttom.

Pingis-bord i gåva
Ett ping-pong-bord överlämnades på tisdagseftermiddagen till ungdoms- och idrottsgården, där bordtennisspel skall komma igång i höst. Med det bord som Andelskassan skänkte och bankdir. Bertel Nordström överlämnade, förfogar ungdomsgården nu över tre bord.

Bror Åström menar att man i höst skall försöka få någon instruktör till Nykarleby för att de som är intresserade skall få en god start.


Nr 9 den 14 juni 1968. Utbyggnaden blev av och klubbrummet utfördes som tänkt. Men vad jag kan påminna mig blev det ingen krafthall i bottenvåningen. Omkring 1974 fanns ettt ”eftis” där och vårvintern 1979 öppnades Black Disco i bottenvåningen. Omkring 1974 tillbyggdes nya omklädningsrum på södra gaveln och det var väl också då som krafthallen på baksidan tillkom.
(Inf. 2017-11-19.)

 

Simhall i Nykarleby
        Byggstart om två år

NYKARLEBYNEJDEN vill ha en simhall och styrelsen för Nykarleby idrotts- och ungdomsgård undersöker som bäst vilka möjligheter det finns att realisera önskemålet. Tillsvidare befinner sig ärendet på ett mycket förberedande stadium, men ing. Anders Nordström har på uppmaning av idrottsgårdens styrelse bekantat sig med ett antal simhallar i syfte att utröna vilken typ som bäst skulle lämpa sig för Nykarlebynejden. Detta omtalar styrelsens ordförande, stadssekr. Bror Åström, som räknar med att kretsarna bakom Juthbacka semesterhem skall sluta upp kring planerna.


— En förutsättning för att simhallsplanerna skall kunna förverkligas är att vi erhåller tipsmedel och då är stiftelsen den som bäst kan driva ärendet, säger hr Åström. Man hoppas komma igång med byggnadsarbetet före hösten 1972.

Att man så här pass snabbt kan börja planera en simhall beror på att en del av idrotts- och ungdomsgården varit och är uthyrd som undervisningslokal. De två första åren gav 40 000 mk i hyra och de två kommande åren väntas ge lika mycket, vilket betyder att gården mer eller mindre blir skuldfri och kan upplåtas åt föreningar och organisationer utan större kostnader. Skulle vi inte fått skolorna som hyresgäst hade vi fått kämpa med stora ekonomiska svårigheter, påpekar hr Åström, som inte vill hålla med de unga i Nykarleby, då de mer eller mindre direkt påstår (söndagskvällens debatt) att de behöver ett diskotek därför att idrottsgården är skola.


  Tack vare skolorna har vi klarat idrotts- och ungdomsgårdens ekonomi på ett föredömligt sätt och kan börja planera för en simhall, säger stadssekreterare Bror Åström.


— Visst är gården skollokal på dagarna men i detta nu används den på följande sätt:

  • måndagar motionsgymnastik och amatörteater,
  • tisdagar tre motionsgrupper,
  • varannan onsdag tonårsklubb,
  • fredagar träningsgymnastik.
  • Dessutom är onsdags-, lördags- och söndagskvällarna reserverade för NUFS,
  • måndags- och torsdagskvällar samt lördagseftermiddagarna för NIK, främst då för bollträning.
  • Ytterligare planeras tennisträning på torsdagar och lördagar,

säger hr Åström, som naturligtvis är medveten om att något diskotek inte finns med i detta XXXutrymme för ett dylikt XXX i varje fall medan skulderna är betalda och skolornas utrymmesproblem blivit lösta, vilket sker inom förloppet av två år.


S-man [Alf Snellman], Jakobstads Tidning den 16 september 1970.
Margite Enlund tillhandahöll.


Det blev inget av simbassängen som skulle placeras väster om idrotttsgården, men några andra i staden:

  • I femvåningshuset Topeliusesplanaden 29, 1970.
  • Anders Nordström, Bockmöllergatan 17, ca 1970.
  • Friluftsbassängen vid Juthbacka, 1972.
  • Rigmor och Charlie Schauman, Borgaregatan 40, ca 1972.
  • Nykarleby sjukhem, 1990.
  • Ninni och Lars Sjöholm, Lingongränd 8, 1979. Britt-Marie Siekkinen f. Sjöholm:
    • Huset blev inflyttningsklart i mars då jag firade min 20-årsdag där. Simbassängen i källarvåningen byggdes över då min bror Anders flyttade dit.
  • Finns fler? Hagalund?

(Inf. 2021-09-19.)

 

Bomb under stol i Nykarleby — sid 3!


'Bomben' upptäcktes då dansen var slut!

EN EXPLOSIONSPATRON för militärt bruk upptäcktes under en stol i Idrottsgården efter dansen i Nykarleby i lördags. Både polisen och arrangörerna ser mycket allvarligt på fallet. Polismästare Carl Kronqvist säger att man har vissa spår att gå efter. Likaså har arrangörerna misstankar i en bestämd riktning.


Idrottsgården

Den ”bomb” det handlar om har tydligen stulits från militära lager. Den var ett par centimeter tjock och ca 25 cm lång. Till färgen var den gul, röd och blå.

Den här gången hände ingenting. Man märkte bomben under stolen då dansen var slut, och förstod vad det rörde sig om. Men man utesluter inte möjligheten att en dylik bomb kunde utlösas i misstag, t.ex. genom en spark, eller om någon i ren nyfikenhet fingrade på utlösningsmekanismen.

Samma sorts bomber har också påträffats i Härmä och Jakobstad. I båda fallen hann de explodera, och vissa personskador uppstod. Polisen misstänker ett samband mellan dessa fall, och hotet i Vasa och Smedsby tidigare i höst.

De som har erfarenhet av dylika explosionspatroner från det militära säger att de för ett väldigt oljud. Därför är risken för panik på dansplatsen mycket stor om en explosion skulle inträffa.

Inom NUFS har man ännu inte diskuterat eventuella åtgärder i fortsättningen, men det är möjligt att man i fortsättningen har även ”civila” ordningsmän som försöker hålla ögonen öppna ifall man skulle försöka med samma ofog igen.

Polismästare Kronqvist säger att dessa explosionspatroner inte är att leka med och att det måste bli slut på sådant ofog.



Torsdagen 6 november 1975. Men då var det inte gamla ÖP utan ungdomstidningen ÖP. Kommer ihåg händelsen och då pratade man också om att det var en spårraket.
Från Issuu.
(Inf. 2023-09-10.)

 

NUFS renoverar

Nykarleby Ungdoms- och Idrottsgård håller på att genomgå en ansiktslyftning. Man påbörjade ändringsarbetena redan i våras. Ännu ligger en hel massa redskap och material runt knutarna.


— Om två veckor skall det vara färdigt, hävdar Ralf Skåtar, ordförande i Nufs. — Vi är mycket glada över att stiftelsen för ungdomsgården tillmötesgått våra önskemål.

Stiftelsen satsar på detta projekt ca 650 000 mk. Serveringsrummet, klädförvaring (både bevakad och öppen) har förstorats. Toaletter och damrum har gjorts mera ändamålsenliga. Boris Nyman har haft hand om planering och Jarl Nyman har   fungerat som samlande kraft och dragare.

Med handikappåret i tankarna har vi också sett till att ungdomsgården får handikappvänlig ingång samt toalett. Ingången har försetts med vindfång och man skall bygga en grill inomhus. — Vi lägger absolut an på serveringen. Folk skall tycka om att komma hit — de skall trivas att vara här, säger Skåtar.



Jarl Nyman, Boris Nyman och Ralf Skåtar.


Ralf Skåtar menar också att ordningen är viktig för trivseln. I Nykarleby har man satsat på att hålla ordning — därför är och kommer ordningsmän att vara avlönade.

— Trygghet på en allmän plats är viktig. Det enda vi egentligen har problem med är serveringspersonal. Vi har gjort ett försök att skicka ut brev till föräldrarna, och bett dem komma hit för att se en ungdomsdans, för att de skall kunna bilda en uppfattning om vad som händer här. Resultatet blev klent — bara 4 personer kom. Tanken var att föräldrarna skulle kunna konstatera att de lugnt kan skicka sina tonåringar både på dans och som funktionärer till Nykarleby Ungdomsgård.

I slutet av september har Nufs tänkt starta dansverksamheten. Först med en gammaldans, därefter ungdomsdans. Eller kanske tvärtom — beroende på om byggnadsarbetena hinner bli klara.


Nr 37 den 16 september 1982. Men då var det inte gamla ÖP utan ungdomstidningen ÖP.
Från issuu.
(Inf. 2017-03-19.)



Österbottniska Posten 1965, -66, -68 och -82.
Lars Pensar tillhandahöll det mesta.


Läs mer:
Ny danspaviljong i Ytterjeppo? 1969
Då måste NUFSändra sina stadgar. 1969
Samarbetsorganet NUFS. 1981
Vi har en diger verksamhet. 1981
Året var 1967 av Bror Åström.
Nalle Puh spelades 1972.
Nykarleby IK 70 år, 1917—1987 av Erik Stenwall.
Bilder från om- och tillbyggandet 2005–2006.
Ett avsnitt ur Ögats bok av Robert Åsbacka.
Juthbacka marknad hölls en tid vid Idrottsgården.
Fler artiklar ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2004-03-05, rev. 2023-09-10 .)