Cornelis Vreeswijk i Nykarleby


I juni 2003 berättade Camilla Grön att min STORE IDOL/HUSGUD CORNELIS VREESWIJK besökt Nykarleby någon gång på 1960-talet. Jag kollade då med Cornelissällskapet om de möjligen hade turnélistor så att jag kunde få fram tidpunkten, men tyvärr fanns inga sådana.

Men så i slutet på mars 2020, alltså nästan 17 år senare, dök det upp bilder på facebook av honom och en bordsdam som sades vara Saga Österlund. En av bilderna var daterad 1972.

Mitt tvivelsmål besannades 13 september 2020 när Per-Eric Anderson undrade om det inte är hans hustru Bim. Och det är det! Hon var med på turnén 1972.

I augusti 2020 fick jag bilderna av Peter Gullback:


(Känner inte riktigt igen miljön som Restaurang von Döbeln. – Och det är det inte heller eftersom Cornelis inte besökte Nykarleby 1972).




Kollade Österbottniska Posten på issuu och hittade en artikel från den 24 februari 1972 om då han uppträdde i Vasa, Åbo och Helsingfors. Sida 1 och sida 2. Dessa bilder är från den turnén.


*     *     *


Kollade vidare och då blev det BINGO! på issuu i Österbottniska posten från den 6 december 1969:

 

Stjärnsmäll

MAN KAN nästan tala om en stjärnsmäll i svenska Österbotten i veckoslutet. Inte mindre än fyra namnkunniga rikssvenska artister gör festplatserna i landsändan den äran. PÅ TRE STÄLLEN, i Purmo, Oravais och Korsnäs, uppträder Eleaonor Bodel och Björn Skifs, mest kända i popsammanhang samt Jan Önnerud, vars senaste hit Kärlekens hus nyligen låg på svensktoppen.

I NYKARLEBY uppträder tillsammans med en del lokala förmågor Cornelis Vreeswijk, som just nu skördar lagrar med sin LP med Taube-visor. Han fick i höstas Grammis för sin vis-sång, som inte alltid tilltalar svensktoppsväljarna.

 

 

 

Annons i samma nummer. Förstoring.


*     *     *


Tänkte att det borde finnas referat i följande nummer den 12 december, och det gjorde det:

 


Bara 500 hörde

Cornelis i Nykarleby

NUFS i Nykarleby slog på stort på självständighetsdagen för sina dansande vänner. Men en stjärnhimmel med Cornelis Vreeswijk som polstjärna drog endast 500 personer.


St Marcus Blues Band höjde taktpinnen på lördagskvällen i Nykarleby och så var hela självständighetsshowen i gång. Brazil underhöll med både svensktoppen och avancerade bitar och kompade Sissi Smeds som sjöng om Honom på byrån och tyckte det var synd att Han måste gå. Anne Marie Aspelund [senare Ami] underhöll med spanska loppor och bad mig slutligen, Love me, please love me och ...

Sedan rop, applåder, strålkastare, CORNELIS stod där livs levande i en äldre skjorta och tog emot de närmare fem minuter långa applåderna. (Birgit Nilsson brukar mötas med 45 min. långa applåder på de stora världsscenerna.) Så sjöng han då sina inte så lite fräcka visor med stänk av humor och samhällssatir. Han sjöng om Agda, Anette [kan inte påminna mig en enda låt om henne, däremot sjunger Cornelis om Nanette], Cecilia. Publiken var med på noterna och fyra gånger ropades Cornelis in efter sitt halvtimmes uppträdande. Det första i Finland förresten. Efter sömn och vackra drömmar på Eden flög han mot Köpenhamnshållet.

Du som inte var där gick verkligen miste om ett par timmars avkopplande underhållning. Brazil skötte om att alla generationer trivdes och Karl Gustav Westerberg gav tillsammans med sin orkester verkligen prov på att det finns dansorkestrar som mognar.



Var någon där och kan dela med sig av sina minnen?

Rolf Asplund: Jag var där tyvärr kunde varit mera publik ca 150 pers.


Läs mer:
Fler artiklar ur ÖP.
(Inf. 2020-08-27, rev. 2020-09-13 .)