Järnwägskommitén
härstädes har af stadsfullmäktige fått i uppdrag
att ombestyra förflyttandet af packhusbyggnaden till staden,
i närheten af järnvägsstationen. Fullmäktige ha
äfwen till senaten inlämnat ansökan om rätt att
frambefordra tullpliktiga waror per järnwäg, för att
i själfwa staden undergå tullbehandling med bifogande af
nödig utredning för waror som ankommit öfwer Kowjoki
station eller sjöledes, i hwilket fall staden förbinder
sig att uppföra särskildt packhus. |
Man kan man fråga sig: Blev packhuset sen till lokomotivstallet
eller till det magasin som fanns närmast Dahlstedts,
tidigare Masalins gård. Dessutom: Uppfördes ett särskilt
packhus för varor ankomna över Kovjoki eller sjöledes.
I så fall kunde det första då avse lokomotivstallet och
det senare magasinet nära Dahlstedts?
Wid stadsfullmäktiges senaste
sammanträde bifölls smeden Emil Nordlings anhållan,
att få flytta sin å Juthbacka hemmans mark uppförda
smedja till närheten af sin å stadens mark belägna
bostadsbyggnad mot ett årligt arrende af 3 mk.
Däremot afslogo fullmäktige
för närwarande polyteknikern Salon Nordmans från Tammerfors
anhållan om willaplats å Djupsten holme, på grund
af drätselkammarens förslag, att låta indela nämnda
holme i särskilda s.k. willalotter,
hwilken parcellering redan tidigare warit påtänkt, men
uppskjutits med anledning af pågående tillandningsskifte.
|
Om Topelius sista besök
på Alörn 1897 berättas att nykarlebyungdomar på
ing. Nordmans brygga på Djupsten sjöng bl.a. "Blommande
sköna dalar" för Topelius när han på ångbåten
Sailor, som ägdes av E. O. Söderström och samma höst
såldes till Hällnäsbolaget, gled förbi. Hade han
då fått bygga sig en villa där? Det är lite kryptiskt
då jag antecknat att notiserna är från maj 1901.
Österbottniska
Posten maj 1901(?).
Såhär i det dyra bränslets tider, ett beslut av rådhusstämman
den 13 december 1882:
Stadens invånare meddelades
tillstånd att utan ersättning hugga granris samt upptaga
torf och bro på sådana ställen inom stadens egoområden,
där sådant kunde erhållas, beqwämast och med
minsta skada, likwäl sålunda att wäxande granar
ej finge nedhuggas samt att öppna platser, såsom bland
andra norr-kampen, ej finge gräftas för torftägt.
Likaledes berättigades stadskommunens
medlemmar att inom den delen af stadens östra skogsskifte,
som börjas från s.k. Koppelbacken
och sträcker sig till Lippjärwi torp i öster, Kuddnäs
skogsrå i norr och Kofjoki wägen i söder, under
innewarande winter till eget behof, men ej till afsalu, låta
hugga och lasstals släpa med emot en ersättning av 75p:ni
lasset och med förbindelse att för hwarje lass tillösa
sig pollet hos drätselkamreraren, hwilken pollet gällde
endast den dag för hwilken den utfärdats, och borde af
den släpande medhafwas, wid äfwentyr att eljest ersätta
stadskassan med 4 mk lasset.
|
Lars Pensar digitaliserade, kommenterade och tillhandahöll.
Läs mer:
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2005-10-08.)
|