Mordbranden å Nålö ångsåg.

Urho Aurala erkänt sig hava anstiftat branden.


S ä g e r  s i g  a n v ä n t  A l e k s.  S o r v a r i  s å s o m  v e r k t y g.


De undersökningar angående orsaken till eldsvådan å Nålö ångsåg, vilka föranstaltades av såväl t. f. stadsfiskalen som magistraten, hade, som i senaste nummer omnämndes, givit vid handen, att branden med all sannolikhet varit anlagd. Detta föranledde vidtagande av undersökning i saken, vilken leddes av poliskommissarien Sigurd Wenelius, biträdd av förra kriminalkommissarien Eero Enberg. Misstankarna togo härvid en viss riktning, och ledde dessa till, att torsdagen den 2 dns i Kuortane anhölls därstädes hemmahörande, f. d. arbetaren å Nålö såg, Aleksanteri Sorvari, vilken omedelbart hithämtades. Vid på fredagen underkastat förhör förnekade S. all vetskap om saken. Emellertid hade till staden infunnit sig även Urho Aurala från Teuva, vilken tjänstgjort som arbetsförman vid sågen och nu skulle deltaga i värderingen av det brunna. Även Aurala underkastades nu förhör. Han förnekade till en början all kännedom om orsaken till branden. Härvid gjorde han sig dock skyldig till tvetalan, och sedan han underrättats om, att Sorvari var anhållen såsom misstänkt, fann han för gott bekänna, att han varit anstiftare av eldsvådan, och uppgav han sig hava såsom verktyg härvid betjänat sig av Sorvari. Denne skulle i belöning erhålla 5,000 mark, av vilken summa han redan före branden uppburit c. 2,000 mark. Ytterligare hördes en person, enligt vilken Sorvari åt honom berättat, att han åtagit sig nämnda uppdrag. Trots dessa för Sorvari graverande omständigheter har han vid polisförhören fortfarande envist bestridit sin delaktighet i saken.

Sågens egentliga ägare, Oskari Säntti från Teuva, vilken i anledning av branden hitkommit, har vid undergånget förhör bestridit all kännedom om några förberedelser till anläggande av eldsvådan.


N ä r m a r e  d e t a l j e r  f r å n  p o l i s f ö r h ö r e n.

Att misstankarna riktades mot Sorvari och Aurala berodde på, att det förefallit, som om de redan tidigare under sin vistelse här stått på förtrolig fot med varandra. Av detaljer, som vid polisförhören framkommit, må f. ö. nämnas följande:

Sorvari hade som den sista arbetaren vid sågen lämnat orten tillsammans med Aurala. S. hade sedan dess lidit av penningebrist, men sade sig först icke hava mottagit några penningar av A., endast med honom växlat några brev av alldeles betydelselöst innehåll.

Aurala berättade i sin slutliga bekännelse, att han redan tidigare (på sommaren?) talat med Säntti om anläggande av eldsvåda. Till verktyg hade han utsett Sorvari, som i mindre poster redan erhållit c. 2,000 mk och efter dådets utförande skulle få lyfta resten, 3,000 mk. A. hade omtalat för Säntti, huru han ordnat saken, och hade denne godkänt arrangemanget ävensom ansett Sorvari lämplig såsom verktyg. Med Sorvari hade Aurala varit bekant redan då de innan sitt inträde i sågens tjänst arbetat tillsammans i flottningsarbeten. Säntti hade uppmanat Aurala att taga en tillskottsförsäkring på sågen om 200,000 mk. 1—2 dagar innan Aurala fått vetskap om branden, hade han av Sorvari fått brev, däri denna underrättats om, att han nu ämnade resa till Nykarleby för att utföra uppdraget, och att resterande 3,000 mk skulle tillsändas honom. A. hade dock ej sänt pengarna, emedan han varit i avsaknad av summan.

Då Aurala, som i sin redogörelse nämnt namnet Säntti, ombads att i Oskari Sänttis närvaro omtala något tillfälle, då de tillsammans skulle dryftat frågan om anläggande av branden, meddelade han omsider, att han hela tiden åsyftat Oskari Sänttis broder, parcellägaren i Teuva Knut Säntti. A. hade dock antagit, att denna tjänat som förmedlare åt brodern, men hade han i saken ej haft någon direkt beröring med den sistsagda. A. hade förmodat, att Knut S. som ej har någon del i sågen, velat göra sin broder Oskari en tjänst, på grund av att brodern tidigare såsom hans borgesman och för hans skulder i övrigt utbetalat större penningsummor. Aurala nämnde icke, huru stor hans egen belöning skulle bli.

Oskari Säntti sade sig varken med brodern eller någon annan talat om dylika saker. Aurala hade icke begärt några pengar av honom för att betala Sorvari. För sin bror Knut hade han i tiden utbetalat c:a 250,000 mk.

På grund av Auralas bekännelse erkände Sorvari att bl. a. ett av hans brev till Aurala innehållit en begäran om 150 mk, vilka han även fått. Likaså hade han anhållit om de av Aurala omtalade 3,000 mk, men skrivit i brevet, att han skulle fara till Nykarleby och betala sina skulder och skulle f. ö. ha pengarna till Cauada-biljett.

Knut Säntti berättade, att Aurala en månad före branden meddelat honom, att han legt en person vid namn Sorvari för brandens anläggande. Säntti hade ej yttrat något härtill och ej heller för någon, ej ens efter branden, omtalat saken, emedan han ej tagit den på allvar.

Arbetaren Juho Nevala, boende invid Nykarleby och hemma från Teuva, berättade att Aurala engång på vårvintern, försökt lega honom att antända sågen för 2,000 mk. Nevala hade då åt Sorvari berättat om A:s förslag.

Sorvari skulle då ha sagt, att han nog skulle åtaga sig saken, om han finge 5,000 mk. Då Sorvari engång var hos Nevala, hade Aurala kommit dit för att träffa honom. De hade gått ut tillsammans, och hade Sorvari sedan sagt till N. att saken var klar.

Sorvari bestred, att det skulle varit tal om dylika affärer mellan honom och Nevala. Erkände dock, att han utom sin lön uppburit 1,750 mk.

På grund av vad vid polisförhören framkommit förklarades Sorvari och Aurala häktade.


Saken inför rådsturätten.

Sedan ärendet av t. f. stadsfiskalen remitterats till härvarande rådsturätt, företogs saken till behandling vid extra sammanträde i onsdags. Som ordf. i rätten fungerade borgmästar Carl Stenfors. Förutom stadsfiskalen Wenelius tillstädeskommo parterna: försäkringsaktiebolagen Fennia och Imatra genom hovrättsauskultanten Uno Wikman, delägarena i sågen Iivari Aurala genom vicehäradsh. Wille Rokkonen och Oskari Säntti genom hovr.ausk. Einar Sparvin, svaranden Knut Säntti personligen, varjämte svarandena Urho Aurala och Aleksanteri Sorvari upphämtats från stadshäktet.

Åtal yrkades för mordbrand, anstiftan därtill, försäkringsbedrägeri samt försök till bedrägeri, varå de anklagade avgåvo svaromål. Av dessa framgick emellertid ganska ringa, utöver vad vid polisförhören framgått. Dock utreddes bland annat, att Oskari Säntti jämte Urho Aurala såsom ombud för Alvari Aurala av försäkringsbolagen fordrat ett skadestånd, som med över 300,000 mk översteg den av värderingsmännen uppskattade skadan. Som vittnen i saken hördes ovannämnda Eero Enberg, poliskonstaplarna Aug. Svanbäck, Edv. Björklund och Edv. Markkula samt arbetaren Juho Nevala, genom vilkas vittnesmål ytterligare belysande detaljer i saken framkommo. Målet uppsköts till den 20 innevarande december, då Oskari Säntti ålades att vid häktningsäventyr personligen infinna sig. Urho Aurala, Knut Säntti och Aleksanteri Sorvari förklarades häktade och införpassades till Wasa länsfängelse.


På kopian fanns även:

     Nykarleby sparbank. Av i tur avgående principaler ha vid senaste sammanträde återvalts hrr A. Kisor, Carl Stenfors och Simon Myntti samt nyvalts hr A. W. Andell.
     Till ordinarie styrelseledamöter återvaldes i tur avgående Joel E. Nordling och Aug. Casén; till suppleant återvaldes hr Rud. Holmström.
     Revisorer blevo för detta års räkenskaper herr Gunnar Wikström och Axel Pensar samt frk. Ingrid Viklund, suppleanter hr Otto G. Holmberg och Odin Jansson, ävensom för inkommande år hrr Jansson och Pensar, samt frk Viklund: suppleanter herr Holmberg och Vikström.


     Allmänna brandkåren hade sammankallats till möte i tisdags. Därvid företogs en reorganisation av kåren, åsyftande att åstadkomma större effektivitet hos densamma.


     Spritbeslag i Soklot. I onsdags beslagtogs i Storsoklot 51 st. kanistrar sprit eller summa 610 liter.

[Blodig drabbning vid Torsö, 1 död och fyra sårade.]


     Lottornas invalidsparbössor i staden, som tömdes i onsdags, innehöllo denna gång 804:39. Några sparbössor ha dock ännu icke tömts.


Österbottniska Posten nr 49/1926.


Läs mer:
Nålö-mordbrandsmålet avgjort. 1927
Nålörssågen av Erik Birck.
Fler artiklar och notiser ur ÖP.
Lars pensar digitaliserade och tillhandahöll
(Inf. 2004-09-19.)